"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 14–15 juni 2021
De viktigaste resultaten
Sysselsättning och sociala frågor (måndag 14 juni)
Europeisk barngaranti
Rådet har antagit en rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti. Syftet med rekommendationen är att förebygga och bekämpa social utestängning av barn genom att garantera att behövande barn har tillgång till ett antal grundläggande tjänster och på så sätt även bidra till att försvara barnets rättigheter genom att bekämpa barnfattigdom och främja lika möjligheter.
Det rekommenderas särskilt att medlemsländerna garanterar effektiv och fri tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och skolbaserad verksamhet, minst ett mål hälsosam mat per skoldag, hälso- och sjukvård samt faktisk tillgång till hälsosam kost och lämpligt boende.
De 27 länderna bör också utse en nationell samordnare för barngarantin och inom nio månader efter det att rekommendationen har antagits lägga fram en handlingsplan för kommissionen för perioden fram till 2030 för att genomföra rekommendationen.
Detta är en seger inte bara för det portugisiska ordförandeskapet. Det är framför allt en seger för de 18 miljoner barn i EU som riskerar fattigdom eller social utestängning. Det är en seger att kunna garantera utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård av god kvalitet och anständiga bostäder för alla barn i Europa.
Ana Mendes Godinho, Portugals minister för arbetsmarknad, solidaritet och social trygghet
Europeiska barngarantin: så skyddar EU barnen (Infografik)
Distansarbete
Sedan covid-19-utbrottet har antalet personer som distansarbetar ökat kraftigt. Enligt en undersökning från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) arbetade 34 % av de svarande i juli 2020 enbart hemifrån, jämfört med 5,4 % distansarbetande av de anställda i EU-27 2019. Rådet har antagit slutsatser i frågan där det framhålls att ökningen av distansarbetet på senare tid gör det nödvändigt att beakta distansarbetets potential, begränsningar och risker. I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att överväga
att upprätta nationella handlingsplaner eller strategier där man tar upp möjligheter och risker med distansarbete, med beaktande av ett genusperspektiv, eller att inkludera detta ämne i befintliga eller kommande strategier
att ändra sin policy för reglering av distansarbete eller utfärda riktlinjer, t.ex. när det gäller arbetstidens förläggning, övervakning av arbetstiden, risker i fråga om jämställdheten mellan kvinnor och män och i tillämpliga fall ersättningar för kostnader i samband med distansarbetet
att införa eller förstärka initiativ för att stärka arbetsinspektionerna liksom hälsan och säkerheten på arbetsplatsen med tanke på de risker distansarbetet medför
Rådet uppmanade även kommissionen att analysera sammanhanget för och konsekvenserna av distansarbete i EU och i vilken utsträckning den nuvarande social- och arbetsmarknadslagstiftningen i EU säkerställer anständiga arbetsvillkor för distansarbetare.
Distansarbete har blivit det normala för miljontals européer och kommer att fortsätta som en hybridmodell efter pandemin. Arbetstagarna får den flexibilitet och självständighet som distansarbete erbjuder, och sparar samtidigt tid eftersom de inte behöver resa till och från arbetet. Men vi ska inte glömma de utmaningar som distansarbete medför, som att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut eller att arbetstagarna isoleras. Vi har i dag godkänt slutsatser där medlemsländerna uppmanas att ta vara på möjligheterna och hantera riskerna med distansarbete i sina nationella strategier och sin politik för framtidens arbetsliv.
Ana Mendes Godinho, Portugals minister för arbetsmarknad, solidaritet och social trygghet
Rådet har godkänt slutsatser där medlemsländerna (och i förekommande fall kommissionen) uppmanas att vidta åtgärder för att mildra covid-19-krisens förvärrande effekter på vissa av de långsiktiga nackdelar som kvinnor upplever och se till att jämställdhet blir en drivkraft för återhämtningen.
Dessa åtgärder omfattar bland annat
främjande av jämställdhet och lika möjligheter vid utformning och genomförande av återhämtningsåtgärder, t.ex. genom stöd till arbetstagare i ekonomiska sektorer som drabbats hårt, såsom detaljhandeln, besöksnäringen och turismen, med inriktning på kvinnors särskilda behov i fråga om utbildningsnivå, arbetstid, inaktivitet, arbetslöshet och kompetens
åtgärder för att kombinera arbete, familj och privatliv för både kvinnor och män genom att säkerställa att alla arbetstagare, även de som arbetar på distans, har samma möjligheter till befordran, inbegripet lika tillgång till chefsposter och beslutsfattande poster
främjande av lika tillträde till alla utbildningsområden och yrkesbanor, bland annat genom hantering av den digitala klyftan mellan könen samt förbättring av de digitala färdigheterna och deltagandet i studier inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt IKT
utveckling och spridning av mer könsuppdelade uppgifter, information och forskning om hur covid-19 påverkar jämställdheten
Till följd av redan tidigare förekommande strukturella klyftor mellan könen på arbetsmarknaden och i samhället som helhet (könslönegapet och omsorgsklyftan mellan kvinnor och män) har kvinnor drabbats och drabbas fortfarande oproportionerligt av covid-19-pandemin och åtgärderna för att begränsa smittspridningen. Kvinnor utgör mellan 76 % och 95 % av hälso- och sjukvårdspersonalen och löper därför större risk att smittas av covid-19. Samtidigt axlar kvinnor en oproportionerligt stor del av det oavlönade arbetet (hushålls- och omsorgsarbete), vilket har ökat under covid-19-krisen.
Liksom under tidigare kriser har coronapandemins effekter inte slagit lika sett till kön, utan kvinnor har drabbats i högre utsträckning. Kvinnor har drabbats i frontlinjen som hälso- och sjukvårdspersonal, vårdare eller barnomsorgspersonal, som lärare eller städare i privata hem, och ofta står de inför ytterligare utmaningar när det gäller att ta hand om familjen och utföra ytterligare oavlönat arbete och svårigheter med att kombinera arbete och privatliv. Vi har dock ingen tydlig bild av hur dessa effekter begränsar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och ökar de befintliga skillnaderna i lön och omsorg, och vi kan bara ändra sådant vi kan se tydligt. Nu när återhämtningsarbetet efter krisen är i full gång och vi förbereder våra samhällen för framtiden måste vi se till att våra åtgärder baseras på konkreta uppgifter, så att vi får en tydlig bild av vad vi behöver förändra för att kunna fatta välgrundade beslut och rätta till ojämlikheter.
Mariana Vieira da Silva, statssekreterare med ansvar för Portugals ordförandeskap i rådet
Omkring 87 miljoner personer i EU har någon form av funktionsnedsättning och mer än hälften (52 %) känner sig diskriminerade i sitt dagliga liv. I mars 2021 antog EU-kommissionen strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2021–2030).
Rådet har godkänt slutsatser som stöder strategin. I slutsatserna uppmanas medlemsländerna att fortsätta att utveckla och uppdatera nationella strategier och nationell politik för att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på nationell, regional och lokal nivå, säkerställa ett effektivt och enhetligt införlivande och genomförande av EU:s lagstiftning om tillgänglighet vad gäller produkter, tjänster, medier, transporter och byggnader, främja utvecklingen av personcentrerade samhällsbaserade sociala tjänster och självständigt boende, främja deltagande i det politiska och offentliga livet, beakta strategin när man fastställer frivilliga nationella mål som utformats för att nå de föreslagna överordnade målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och på bästa sätt utnyttja lämpliga EU-medel och lämpliga finansieringsprogram.
Det portugisiska ordförandeskapet har ett starkt engagemang för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Dessa slutsatser är ett utmärkt tillfälle att omsätta ord i handling och se till att ingen lämnas utanför. Som vi har sagt förr är det dags att uppnå resultat, så det är mycket viktigt att vi alla följer den europeiska strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, i linje med FN:s konvention.
Ana Mendes Godinho, Portugals minister för arbetsmarknad, solidaritet och social trygghet
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget i arbetet med direktivet om tillräckliga minimilöner. Ministrarna fick också tillfälle att diskutera de förbättringar som de förväntar sig att direktivet ska leda till och att signalera vilka de anser vara förslagets avgörande inslag, och på så sätt fastställa en möjlig väg framåt för ytterligare förhandlingar för att nå en överenskommelse.
Det sociala toppmötet i Porto den 7–8 maj 2021 blev ett avgörande ögonblick för det sociala Europa. Den 7 maj undertecknade Europaparlamentet, kommissionen, det portugisiska rådsordförandeskapet, arbetsmarknadens parter i EU och den sociala plattformen det sociala åtagandet från Porto, och den 8 maj enades EU-ländernas ledare om Portoförklaringen, där de stärkte åtagandet om att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och välkomnade de överordnade målen för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning för 2030 i handlingsplanen för pelaren. Som en uppföljning diskuterade ministrarna fastställandet av mål och övervakningen av framstegen med genomförandet av pelarens principer på nationell nivå genom den europeiska planeringsterminen.
Utmaningar för den sociala dialogen och förhandlingarna om kollektivavtal
Ministrarna höll också en riktlinjedebatt om arbetsmarknadsparternas deltagande i återhämtningen genom planerna för återhämtning och resiliens och de bästa strategierna för social dialog och förhandlingar om kollektivavtal mot bakgrund av en påskyndad digitalisering, särskilt med hänsyn till behovet av att säkerställa att arbetstagare är representerade i atypiska anställningsformer och deras föreningsrätt.
I dagens debatt presenterade vi våra olika erfarenheter. Det gav oss alla möjligheter att dela med oss av våra tankar om de utmaningar vi kommer att behöva ta itu med på kort, medellång och lång sikt i dessa viktiga och aktuella frågor.
Ana Mendes Godinho, Portugals minister för arbetsmarknad, solidaritet och social trygghet
Ordförandeskapet informerade ministrarna om hur långt arbetet har kommit med pågående lagstiftningsförslag: ett förslag till direktiv om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete och ett rådsdirektiv som ska utvidga skyddet mot diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning till att omfatta områden utanför arbetslivet. För båda förslagen lade det portugisiska ordförandeskapet fram en rapport med en sammanfattning av läget i diskussionerna mellan medlemsländerna och en möjlig väg framåt för att nå en överenskommelse.
Den europeiska planeringsterminen, långvarig vård och omsorg och pensioner
Rådet godkände bedömningen av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 och 2019 och yttrandet från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd om en reviderad social resultattavla med nya huvudindikatorer. Båda punkterna rör den europeiska planeringsterminen, som är EU:s ram för samordning av den ekonomiska politiken i EU. Ministrarna godkände också slutsatserna om 2021 års rapport om långvarig vård och omsorg och 2021 års rapport om pensionernas tillräcklighet – båda från kommittén för socialt skydd och EU-kommissionen.
Tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter
Ministrarna godkände slutsatserna om tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter för ett starkare och mer resilient EU. Även om anmärkningsvärda resultat har uppnåtts på många sjukdomsområden måste mer göras för att säkerställa snabb tillgång till innovativa läkemedel och medicintekniska produkter, särskilt när det gäller folkhälsofrågor som t.ex. utvecklingen av nya antimikrobiella medel. I slutsatserna uppmanas kommissionen bland annat att göra en fullständig inventering av Europas potentiella och befintliga globala produktionskapacitet för kritiska läkemedel, medicintekniska produkter och andra medicinska produkter.
Än en gång har pandemin belyst den tredubbla utmaningen med tillgång, tillgänglighet och överkomlighet i fråga om läkemedel. Jag är glad att ministrarna träffades i dag för en gemensam uppmaning för att tillgodose de strukturella behoven och se till att snabb tillgång till innovativa läkemedel gynnar både patienter och hälso- och sjukvårdssystem.
Marta Temido, Portugals hälso- och sjukvårdsminister
Starkare mandat för Europeiska läkemedelsmyndigheten
Rådet enades om ett utkast till regler som stärker Europeiska läkemedelsmyndighetens roll vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter.
Denna ”allmänna riktlinje” ger rådets ordförandeskap ett mandat att komma fram till en gemensam ståndpunkt med Europaparlamentet.
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och gränsöverskridande hot mot människors hälsa
Ordförandeskapet informerade ministrarna om hur långt arbetet har kommit med två pågående lagstiftningsförslag: förslaget om ändring av förordningen om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) samt förslaget om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Det första förslaget handlar om att ge ECDC ett starkare mandat så att det är bättre rustat att stödja medlemsländerna och kommissionen i arbetet med att – bland annat – i realtid övervaka den epidemiologiska situationen och mobilisera EU:s arbetsgrupp för hälsofrågor för att bistå lokala insatser. Enligt förslaget till förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa ska man utarbeta en EU-beredskapsplan för hälsokriser och pandemier och rekommendationer för utarbetandet av nationella planer (som ska bedömas och testas).
Detta är en seger inte bara för det portugisiska ordförandeskapet. Det är framför allt en seger för de 18 miljoner barn i EU som riskerar fattigdom eller social utestängning. Det är en seger att kunna garantera utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård av god kvalitet och anständiga bostäder för alla barn i Europa.
Liksom under tidigare kriser har coronapandemins effekter inte slagit lika sett till kön, utan kvinnor har drabbats i högre utsträckning. Kvinnor har drabbats i frontlinjen som hälso- och sjukvårdspersonal, vårdare eller barnomsorgspersonal, som lärare eller städare i privata hem, och ofta står de inför ytterligare utmaningar när det gäller att ta hand om familjen och utföra ytterligare oavlönat arbete och svårigheter med att kombinera arbete och privatliv. Vi har dock ingen tydlig bild av hur dessa effekter begränsar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och ökar de befintliga skillnaderna i lön och omsorg, och vi kan bara ändra sådant vi kan se tydligt. Nu när återhämtningsarbetet efter krisen är i full gång och vi förbereder våra samhällen för framtiden måste vi se till att våra åtgärder baseras på konkreta uppgifter, så att vi får en tydlig bild av vad vi behöver förändra för att kunna fatta välgrundade beslut och rätta till ojämlikheter.
Än en gång har pandemin belyst den tredubbla utmaningen med tillgång, tillgänglighet och överkomlighet i fråga om läkemedel. Jag är glad att ministrarna träffades i dag för en gemensam uppmaning för att tillgodose de strukturella behoven och se till att snabb tillgång till innovativa läkemedel gynnar både patienter och hälso- och sjukvårdssystem.