"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 6–7 december 2021
De viktigaste resultaten
Sysselsättning och sociala frågor (måndag 6 december)
Rådet nådde en allmän riktlinje om utkastet till EU-lagstiftning om minimilöner och om ett förslag till direktiv om insyn i lönesättningen. Ministrarna antog också slutsatser om hållbart arbete under hela livet och om effekterna av artificiell intelligens för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Minimilöner
Rådet enades om sin ståndpunkt om kommissionens förslag om en EU-rättsakt om tillräckliga minimilöner i EU. För att förbättra människors arbets- och levnadsvillkor fastställs i förslaget en ram för att främja tillräckliga nivåer när det gäller lagstadgade minimilöner, främja kollektiva förhandlingar om lönesättning och förbättra den faktiska tillgången till minimilöneskydd för de arbetstagare som har rätt till minimilön.
Eftersom länder med hög kollektivförhandlingstäckning tenderar att ha en mindre andel lågavlönade arbetstagare och högre minimilöner än länder med låg kollektivförhandlingstäckning enades ministrarna om att länderna bör försöka stärka arbetsmarknadsparternas förmåga att delta i kollektivförhandlingar.
Den allmänna riktlinje som nåddes innebär att rådets ordförandeskap har fått mandat för att förhandla med Europaparlamentet (som enades om sin ståndpunkt i slutet av november).
Det ska löna sig att arbeta. Vi kan inte acceptera att människor som arbetar hårt ändå lever i fattigdom och inte har råd med en skälig levnadsstandard. Den här rättsakten är ett stort steg framåt för att åstadkomma en förändring.
Janez Cigler Kralj, Sloveniens minister för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor och sociala frågor samt för lika möjligheter
Rådet enades också om sin ståndpunkt om ett utkast till lagstiftning om insyn i lönesättningen som ska bidra till att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Den föreslagna rättsakten syftar till att ge arbetstagare möjlighet att hävda sin rätt till lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom en uppsättning bindande åtgärder för insyn i lönesättningen. Till åtgärderna för att förbättra insynen i lönesättningen hör att
arbetsgivarna måste ange den ursprungliga lönenivå eller det ursprungliga löneintervall som ska gälla för den blivande arbetstagaren
arbetsgivarna måste se till att deras anställda har tillgång till de – objektiva och könsneutrala – kriterier som används för att fastställa lön och karriärutveckling
arbetstagare och deras företrädare ska rätt att få information om den egna lönenivån och de genomsnittliga lönenivåerna för arbetstagare som utför samma arbete eller likvärdigt arbete, uppdelat efter kön
Så snart Europaparlamentet har antagit sin slutliga ståndpunkt kommer rådet och parlamentet att förhandla fram en gemensam text.
Det går inte att rättfärdiga att kvinnor fortfarande tjänar mycket mindre än sina manliga kollegor. Genom den överenskommelse som nu har nåtts i rådet tar EU ett stort steg mot att komma till rätta med lönediskrimineringen och överbrygga lönegapet mellan könen.
Janez Cigler Kralj, Sloveniens minister för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor och sociala frågor samt för lika möjligheter
Europas befolkning i arbetsför ålder blir mindre och det medför risk för brist på arbetskraft och utmaningar för våra sociala trygghetssystem. Vårt arbete måste därför bli mer hållbart genom levnads- och arbetsvillkor som ger människor möjlighet att engagera sig och stanna kvar i sina yrken under ett långt arbetsliv. Detta kan uppnås genom investeringar i jobb av hög kvalitet, rättvisa arbetsvillkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och kompetenshöjning och omskolning. Ministrarna godkände slutsatser om hållbart arbete under hela livet. Där uppmanas medlemsländerna bland annat att beakta EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 och att stärka sina strategier för att hjälpa människor att snabbt komma in på och återvända till arbetsmarknaden.
Det behövs insatser som motverkar trenden med arbetskraftsbrister som uppstår på arbetsmarknaden i takt med att befolkningen blir allt äldre. Därför måste vi sträva efter att göra arbetet mer hållbart. Det skulle bidra till att hålla kvar människor på arbetsmarknaden, stärka våra ekonomiska resultat och främja den sociala integreringen.
Janez Cigler Kralj, Sloveniens minister för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor och sociala frågor samt för lika möjligheter
Investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen har också ekonomiska fördelar eftersom arbetsrelaterade skador och sjukdomar kostar samhället motsvarande mer än 3,3 % av BNP.
Effekterna av artificiell intelligens för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden
Artificiell intelligens (AI) kan ha annan inverkan på kvinnor än på män. Artificiell intelligens kan till exempel leda till könsdiskriminering vid rekrytering och till fortsatta stereotypa uppfattningar om kvinnor och män. Det är därför det är så viktigt att anta ett jämställdhetsperspektiv när det gäller konsekvenserna av AI på arbetsmarknaden. I slutsatserna om effekterna av AI på arbetsmarknaden uppmanar rådet medlemsländerna bland annat att
vidta konkreta åtgärder för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor inom AI-forskningen och inom alla sektorer där AI utformas, utvecklas och används
säkerställa att AI, när den används för förvaltning av mänskliga resurser, främjar öppenhet och jämlikhet, särskilt när det gäller löner, utbildning, tillgång till befordran och karriärutveckling
säkerställa algoritmisk transparens och ta itu med problemet med historiskt snedvridna indata vid användningen av AI
Likabehandling, den europeiska planeringsterminen och mot ett jämlikt Europa
Ordförandeskapet presenterade en lägesrapport för rådet om ett utkast till direktiv om likabehandling, ett förslag från 2008 om att utvidga skyddet mot diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning till att omfatta områden utanför arbetslivet.
Ministrarna höll också en riktlinjedebatt om den europeiska planeringsterminen 2022, varefter kommissionen redogjorde för ett antal undersökningar, rapporter och rekommendationer med anknytning till den årliga europeiska planeringsterminen, särskilt rapporten om förvarningsmekanismen för 2022 års årliga översikt över hållbar tillväxt, utkastet till gemensam sysselsättningsrapport och utkasten till rekommendationer om den ekonomiska politiken i euroområdet.
Ministrarna godkände också huvudbudskapen i sysselsättningskommitténs översyn inom ramen för ungdomsgarantin. Ungdomsgarantin är ett åtagande från alla EU-länder om att garantera att alla ungdomar under 30 ska få ett jobberbjudande på bra villkor, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.
Slutligen informerade ordföranden för kommittén för socialt skydd ministrarna om de nationella planerna enligt rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare. Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd är förberedande organ för rådet (sysselsättning och socialpolitik).
Rådet antog en genomförandeförordning om genomförande av förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina, och avförde en person från förteckningen.
Ordförandeskapet redogjorde också för läget när det gäller ett antal lagstiftningsförslag: en förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen, ett direktiv om carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet och ett direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser.
EU-kommissionen informerade ministrarna om sitt Alma-initiativ, ett gränsöverskridande mobilitetsprogram för mindre gynnade ungdomar i åldern 18–30 år som varken arbetar eller studerar, och lämnade aktuell information om högnivågruppen för det sociala skyddets och välfärdsstatens framtid.
Under rubriken Övriga frågor ingick också en redogörelse från den slovenska delegationen för ordförandeskapets konferenser och information från den franska delegationen om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram.
Hälso- och sjukvård (tisdag 7 december)
Ministrarna diskuterade nuvarande och framtida åtgärder med anledning av covidpandemin, och godkände slutsatser om en förstärkt europeisk hälsounion.
Covid-19
Mot bakgrund av att den epidemiologiska situationen i EU ge anledning till stor eller mycket stor oro och med anledning av upptäckten av omikronvarianten diskuterade ministrarna det nuvarande läget i covidpandemin. De tog särskilt upp frågan om åtgärder för att begränsa spridningen av omikronvarianten, vilket möjliggör inhämtandet av mer kunskap, behovet av en gemensam strategi för covidbevisens giltighet med tanke på administreringen av påfyllnadsdoser, distributionen av påfyllnadsvacciner, vaccineringen av vuxna och barn och upphandlingen av behandlingar mot covid-19.
Ministrarna framhöll vikten av att fortsätta att samarbeta och diskutera hur covid-19 ska bekämpas och att fortsätta diskussionen om vaccinering i allmänhet, påfyllnadsdoser och vaccination av barn. Många framhöll vikten av att bekämpa vaccinskepsis eftersom vaccinering är det bästa sättet skyddet mot covid-19.
Några länder pekade också på behovet av att utöka provtagning och analys av viruset, i synnerhet med tanke på omikron och möjliga nya varianter. Gemensam upphandling av behandling på EU-nivå välkomnades också av många medlemsländer.
Uppgången i antalet upptäckta fall, de överbelastade sjukhusen och nu senast upptäckten av en eventuellt ännu mer smittsam variant kräver beslutsamma och samordnade åtgärder. Med hjälp av fortsatt vaccinering, påfyllnadsdoser, tillgänglig behandling och samordning av vaccinationsbevisen kan vi ta oss igenom denna svåra fas i pandemin.
Janez Poklukar, Sloveniens hälso- och sjukvårdsminister
Med covidpandemin har det blivit tydligt att EU och medlemsländerna måste vara förberedda på hälsokriser och ha en bättre samordning när de ställs inför en gränsöverskridande hälsokris.
I slutsatserna om en förstärkt europeisk hälsounion, som ministrarna godkände, framhåller rådet behovet av strategiska investeringar i hälso- och sjukvårdssystemen och bättre samarbete internt och med andra länder. Trots att de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen under covidpandemin med dess enorma påfrestningar har visat sin innovationsförmåga vill EU ändå dra nytta av de lärdomar som dragits under krisen och skapa bättre förutsättningar för att möta framtida utmaningar (t.ex. ökande antimikrobiell resistens). I slutsatserna framhålls fyra viktiga områden som prioriteringar för en förstärkt europeisk hälsounion: innovativa lösningar för resilienta hälso- och sjukvårdssystem, tillgång och tillgänglighet till läkemedel och medicintekniska produkter, global hälsa samt bekämpning av cancer.
Ordförandeskapet informerade också ministrarna om det framgångsrika slutförandet av förhandlingarna om två lagstiftningsförslag om uppbyggnaden av hälsounionen:
en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter
ett uppdaterat mandat för Europeiska smittskyddsmyndigheten (ESDC) i arbetet med övervakning, tidig varning, beredskap och insatser
Även om vi står inför en allvarlig situation med covid-19 måste vi blicka framåt. Det är dags att vi förbereder oss för framtiden och ser till att vi är bättre förberedda. Det vi just har gjort för att förstärka kapaciteten hos Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten kommer att visa sig vara avgörande i det sammanhanget.
Janez Poklukar, Sloveniens hälso- och sjukvårdsminister
Den 16 september 2021 lanserade EU-kommissionen EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Hera ska säkerställa utveckling, produktion och distribution av läkemedel, vacciner och andra medicinska motåtgärder (t.ex. handskar och munskydd) Hera kompletteras genom ett förslag till rådets förordning om en krisram för medicinska motåtgärder. I förordningen ingår bland annat en ram som ska säkerställa att det finns krisrelevanta medicinska motåtgärder i händelse av ett hot mot folkhälsan, att leveranskedjorna övervakas och att det finns krisfinansiering.
Inför mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) höll ordförandeskapet flera möten på teknisk nivå om lagstiftningsutkastet och lade fram ett antal kompromissförslag. Under diskussionen hänvisade många ministrar till erfarenheterna av den pågående pandemin och behovet av snabba och gemensamma insatser för att skydda befolkningen i EU. Den gemensamma upphandlingen av covidvacciner lyftes fram som en framgångssaga i detta sammanhang.
Inför avslutningen av diskussionerna om förslaget till rådets förordning underströk delegationerna
behovet av kapacitet för gemensamma insatser för att säkerställa att tillräckliga, säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga medicinska motåtgärder finns tillgängliga så snabbt som möjligt vid en folkhälsokris
betydelsen av samarbete med myndigheter utanför EU eftersom insatser vid ett hot mot folkhälsan inte kan lyckas om de är begränsade till EU-åtgärder
betydelsen av att EU är oberoende vid upphandlingen av medicinska motåtgärder och att produktionsanläggningar, kunskap och resurser inom hela EU tas i anspråk
vikten av att medlemsländerna får en lämplig funktion i styrningen av Hera och betydelsen av användbara strukturer
Utöver uppdateringarna om slutförandet av förhandlingarna om de utökade mandaten för EMA och ECDC informerade ordförandeskapet ministrarna om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Kommissionen informerade också ministrarna om en rapport om genomförandet av en förordning om biocidprodukter och läkemedelsstrategin för Europa. Såväl ordförandeskapet som kommissionen uppdaterade ministrarna om Europas plan mot cancer, det särskilda mötet i Världshälsoförsamlingen om beredskap vid och insatser mot pandemier samt om den nionde partskonferensen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.
Den franska delegationen redogjorde för det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Det ska löna sig att arbeta. Vi kan inte acceptera att människor som arbetar hårt ändå lever i fattigdom och inte har råd med en skälig levnadsstandard. Den här rättsakten är ett stort steg framåt för att åstadkomma en förändring.
Uppgången i antalet upptäckta fall, de överbelastade sjukhusen och nu senast upptäckten av en eventuellt ännu mer smittsam variant kräver beslutsamma och samordnade åtgärder. Med hjälp av fortsatt vaccinering, påfyllnadsdoser, tillgänglig behandling och samordning av vaccinationsbevisen kan vi ta oss igenom denna svåra fas i pandemin.