Skip to content

Sudan

EU har aktivt stött de internationella insatserna för att uppnå fred och stabilitet i Sudan sedan kriget inleddes 2023. EU och dess medlemsländer är tillsammans den största givaren av humanitärt bistånd till Sudan.

Krisen i Sudan

Det sudanesiska folket har genomgått årtionden av konflikter, bland annat det andra sudanesiska inbördeskriget mellan 1983 och 2005 och kriget i Darfur mellan 2003 och 2020, vilket har lett till politisk, säkerhetsmässig och ekonomisk instabilitet i Sudan.

Sedan april 2023 har Sudan varit indraget i ett nytt inbördeskrig mellan två fraktioner: Sudans försvarsmakt (SAF) och de paramilitära styrkorna Rapid Support Forces (RSF) samt deras respektive miliser.

Kriget mellan Sudans försvarsmakt och RSF har förvärrat den redan kritiska humanitära krisen och orsakat akut osäker livsmedelsförsörjning, inbegripet hungersnöd. Dessutom finns det rapporter om utbredda kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna, såsom

  • attacker mot civila på grund av deras påstådda tillhörighet eller etniska ursprung
  • sexuellt och könsrelaterat våld
  • riktade attacker mot hälso- och sjukvårdsinrättningar och energiinfrastruktur
  • de stridande gruppernas rekrytering och användning av barn

Sudan har också drabbats hårt av extrema väderhändelser i samband med klimatförändringarna, såsom översvämningar och torka.

Enligt FN är mer än 33,7 miljoner människor i akut behov av humanitärt bistånd. Detta motsvarar 65 % av den sudanesiska befolkningen. Uppskattningsvis 19 miljoner människor (två av fem sudaneser) står inför en akut osäker livsmedelsförsörjning.

Sudan står inför den största flyktingkrisen i världen, med 9 miljoner internflyktingar och 4,4 miljoner som har flytt från Sudan, främst till grannländerna.

Under de senaste 15 åren har Sudan genomgående varit ett av de tio länder i världen som har det högsta antalet internflyktingar till följd av konflikter och våld.

Unicef uppskattar att omkring 8,4 miljoner barn i Sudan (av landets 16,5 miljoner barn i skolåldern) inte går i skolan. Uppskattningsvis 65 % av Sudans befolkning saknar tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård.

Brist på livsmedel, rent vatten, läkemedel, kontanter och bränsle samt begränsade kommunikationsmöjligheter och begränsad tillgång till el rapporteras i hela landet.

Källa:

Sudanesiska flyktingar.
Sudanesiska flyktingar som passerar gränsen in i Tchad.

Rådets slutsatser om Sudan

Den 20 oktober 2025 godkände rådet slutsatser där man med kraft fördömer den pågående konflikten i Sudan, som har orsakat tusentals dödsfall och enorma svårigheter för det sudanesiska folket i mer än två år. Konflikten utgör också ett allvarligt hot mot stabiliteten och säkerheten i hela regionen.

EU är ytterst bekymrat över Sudans enhet, territoriella integritet och stabilitet, med ökande politisk och etnisk splittring, vilken förvärras ytterligare av uppkomsten av parallella styrningsstrukturer. EU avvisar alla försök att dela upp Sudan.

EU understryker att huvudansvaret för att få ett slut på konflikten ligger hos ledningen för både Sudans försvarsmakt och de paramilitära styrkorna RSF och hos dem som stöder dessa enheter. EU har formulerat följande uppmaningar till alla parter i konflikten:

  • att konstruktivt delta i förhandlingar om ett omedelbart eldupphör och i en trovärdig och inkluderande process för fredsmedling som leder till ett varaktigt upphörande av fientligheterna
  • att säkerställa snabbt, obehindrat och hållbart tillträde för humanitärt bistånd och skydd av civila i hela Sudan
  • att göra trovärdiga åtaganden om att underlätta ett verkligt inkluderande, representativt och oberoende civilt styre
  • att återställa och stärka rättsstaten, ansvarsskyldigheten, respekten för internationell rätt, inbegripet internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning, samt rättvisan i Sudan

EU är berett att öka sitt samarbete med parterna i konflikten, förutsatt att det görs trovärdiga framsteg mot att tillmötesgå EU:s uppmaningar.

Som medordförande för de konferenser för Sudan och grannländerna som hållits i Paris och London har EU visat sitt engagemang för att stödja det sudanesiska folket och spela en aktiv roll när det gäller att hantera konflikten på ett övergripande sätt.

EU kommer att fortsätta att aktivt engagera sig, även på högsta nivå, och kommer att agera med en röst, främja inkluderande format och säkerställa fullständig samordning med relevanta likasinnade aktörer. EU kommer att fortsätta att utnyttja, och om möjligt intensifiera användningen av, alla utrikespolitiska instrument som står till dess förfogande – inbegripet, när så är lämpligt, riktade restriktiva åtgärder – för att uppnå en fredlig lösning på krisen.

EU erkänner det sudanesiska folkets inneboende rätt till frihet, fred och rättvisa och upprepar sitt orubbliga åtagande att ledsaga Sudan i dess ansträngningar att bevara sin enhet och territoriella integritet samt uppnå varaktig stabilitet, demokrati och hållbart välstånd.

Humanitärt stöd till det sudanesiska folket

EU och dess 27 medlemsländer är tillsammans den största givaren av humanitärt bistånd till Sudan. Mellan 2023 och 2026 anslog EU 598,3 miljoner euro i bistånd till de mest utsatta människorna i Sudan.

Om man räknar in det stöd som också getts till grannländer som påverkas av krisen i Sudan – till exempel Tchad, Sydsudan, Etiopien, Centralafrikanska republiken, Uganda, Egypten och Libyen – uppgår EU:s totala bidrag för perioden 2023–2026 till 974,8 miljoner euro. Dessa siffror omfattar inte det humanitära bistånd som tillhandahålls av enskilda EU-medlemsländer.

Vid den tredje internationella konferensen för Sudan den 15 april 2026 utlovade EU, tillsammans med sina medlemsländer, över 812 miljoner euro i bistånd för att snabbt bemöta den pågående nödsituationen, både inom och utanför landets gränser.

Av de totala åtagandena uppgår Europeiska unionens bidrag till 360,8 miljoner euro. Av dessa ska 215,5 miljoner euro gå till att stödja behövande människor i Sudan och 145,3 miljoner euro för att bemöta den regionala flyktingkris som utlösts av kriget.

EU:s humanitära bistånd ger de sudanesiska befolkningsgrupperna

En skål med mat.

livsmedels- och näringsbistånd

Händer som fångar upp vatten från en rinnande kran.

vatten och sanitet

En hand med en spruta.

hälso- och sjukvård

Ett tält.

tak över huvudet

Ett ryggsäck, några pennor och anteckningsblock.

utbildning

En bunt med sedlar.

kontantstöd

EU bidrar också till nutritionsbehandling och vård av barn under fem år samt gravida eller ammande kvinnor i hela Sudan.

Biståndet tillhandahålls genom FN-organ, internationella icke-statliga organisationer och Röda korset.

Sedan 2023 har EU också genomfört många flygningar inom den humanitära luftbron och transporterat viktiga förnödenheter genom Tchad och Port Sudan för att nå de behövande.

EU främjar också efterlevnaden av internationell humanitär rätt för obehindrat och säkert tillträde till humanitärt bistånd, skydd av civila och biståndsarbetares säkerhet och trygghet.

Sanktioner kopplade till Sudan

Stabilitet och politisk övergång i Sudan

EU inrättade en ny sanktionsram för Sudan i oktober 2023 som svar på konflikten mellan RSF och Sudans försvarsmakt.

Sanktionerna riktar sig mot personer och enheter som är ansvariga för eller delaktiga i

  • åtgärder eller politik som hotar freden, stabiliteten eller säkerheten i Sudan
  • förhindrande eller undergrävande av ansträngningar som syftar till att återuppta den politiska övergången till demokrati i Sudan
  • förhindrande av leverans av, tillgång till eller distribution av humanitärt bistånd i Sudan
  • planering, ledning eller utförande av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller brott mot internationell humanitär rätt i Sudan

Sanktionerna gäller personer och enheter som tillhör eller är knutna till Sudans försvarsmakt eller de paramilitära styrkorna RSF samt personer och enheter som har samröre med dem. De omfattar inreseförbud i EU för enskilda personer, frysning av tillgångar för personer och enheter samt ett förbud mot att göra penningmedel eller ekonomiska resurser tillgängliga för de personer och enheter som är omfattas av sanktionerna.

Arton personer och åtta enheter är föremål för sanktioner inom ramen för detta sanktionssystem, som har förlängts till och med den 10 oktober 2026.

I juli 2026 införde EU ett förbud mot inköp, import eller överföring av guld med ursprung i Sudan. Förbudet omfattar även försäljning, leverans, överföring eller export av kvicksilver och cyanid till Sudan. Dessa kemikalier används i stor utsträckning för guldutvinning eller guldexploatering.

Åtgärderna är utformade för att begränsa finansieringskällorna för konflikten och ytterligare öka trycket på dem som underblåser kriget.

Införandet av dessa sanktioner understryker EU:s orubbliga stöd för fred och ansvarsskyldighet i Sudan. EU kommer i samordning med det internationella samfundet att använda sina diplomatiska verktyg och instrument, inbegripet sanktioner, för att försöka åstadkomma en fredlig lösning på konflikten, ta itu med den allvarliga humanitära situationen i och utanför landet samt främja en varaktig och inkluderande politisk process som återspeglar det sudanesiska folkets strävanden.

Vapenembargo

EU har förbjudit vapenleveranser till Sudan sedan 1994. Under 2005 genomförde EU FN:s sanktioner mot Sudan i samband med konflikten i Darfur genom att slå samman dem med EU:s befintliga vapenembargo mot Sudan.

Efter Sydsudans självständighet ändrade EU 2011 vapenembargot till att omfatta både Sudan och Sydsudan. EU beslutade dock 2014 att skilja sanktionsramarna för de två länderna åt.

Enligt Sudans regim är det förbjudet för EU-medborgare att bedriva följande verksamhet med någon person eller något organ i Sudan eller för användning i Sudan:

  • tillhanda, sälja, överföra eller exportera vapen eller därmed sammanhängande militär utrustning av alla slag
  • tillhandahålla tekniskt bistånd, förmedling och andra tjänster som rör militär verksamhet samt leverans, tillverkning, underhåll och användning av vapen och tillhörande militär utrustning
  • finansiera eller tillhandahålla ekonomiskt bistånd som rör militär verksamhet

Genom beslutet infördes reseförbud och frysning av tillgångar för fem personer som anses

  • hindra fredsprocessen
  • utgöra ett hot mot stabiliteten i Darfur och i regionen
  • begå brott mot internationell humanitär rätt eller människorättslagstiftning eller andra grymheter
  • bryta mot vapenembargot och/eller vara ansvariga för militära flygangrepp i och över Darfurområdet

Läs mer

En helikopter för brandbekämpning och abstrakta element som representerar krishantering.
Krishantering

Krishantering

Humanitärt bistånd

Humanitärt bistånd

Varför EU antar sanktioner

Varför EU antar sanktioner

Senast ändrad: 13 juli 2026