"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet såg över sin årliga dialog om rättsstatsprincipen och diskuterade sina slutsatser i denna fråga. I avsaknad av samförstånd om texten beslutade ordförandeskapet att utfärda slutsatser från ordförandeskapet och drog slutsatsen att 26 delegationer stödde eller inte invände mot dessa slutsatser.
I slutsatserna rekommenderar man att de aktuella tematiska diskussioner som utgör en del av rådets dialog om rättsstatsprincipen ska utvecklas till en mer allmän årlig debatt om rättsstatsprincipen i EU som ska omfatta alla medlemsländer och fånga upp positiva och negativa trender. De medlemsländer som stöder slutsatserna är också överens om att denna årliga inventering skulle kunna ha nytta av kommissionens nya årliga rättsstatsrapporter, medan kommissionen uppmanas att nära involvera medlemsländerna när dessa rapporter ska utarbetas.
Rådet höll också en diskussion med Michael O’Flaherty, direktör för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, om sambandet mellan demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.
O’Flaherty betonade att de grundläggande rättigheterna är en integrerad del av rättsstatsprincipen i Europeiska unionen och att alla åtgärder på området bör vara evidensbaserade, för att garantera objektivitet, icke-diskriminering och lika behandling av alla medlemsländer.
Rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och demokratin är oskiljaktiga. De är helt beroende av varandra. Som rådets ordförandeskap gör vi vårt yttersta för att bevara och stärka denna gemensamma värdegrund. Vad kan vara viktigare? Ordförandeskapets slutsatser stöddes av en stor majoritet av medlemsländerna. Vi hoppas och litar på att de kommer att vara en god vägledning i det fortsatta arbetet.
Tytti Tuppurainen, Finlands Europaminister
EU:s utvidgning
Rådet diskuterade också läget för utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen till följd av Europeiska rådets möte i oktober.
Diskussionen inriktades på möjliga vägar framåt för att underlätta nästa diskussion i Europeiska rådet, när det tar upp frågan om utvidgningen på nytt i vår.
I slutet av diskussionen noterade ordförandeskapet medlemsländernas gemensamma åtagande om det europeiska perspektivet för västra Balkan och de fortsatta kontakterna med regionen. Ordförandeskapet noterade också dels en samsyn om nyttan av att granska effektiviteten i anslutningsförhandlingarna, dels ytterligare uppdateringar om reformframsteg.
EU:s nästa långtidsbudget
Rådet utvärderade arbetet med långtidsbudgeten för 2021–2027. Ordförandeskapet meddelade att man planerar att lägga fram det fullständiga förhandlingspaketet med siffror i slutet av november inför slutskedet i förhandlingarna. Vid allmänna rådets möte i december ska ministrarna hålla en debatt om förhandlingspaketet inför Europeiska rådet.
Europeiska rådets möte i december
Ministrarna påbörjade förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 12–13 december 2019 genom att behandla ett utkast till kommenterad dagordning.
I enlighet med sina slutsatser från juni förväntas Europeiska rådet i december återkomma till frågan om klimatförändringar. EU-ländernas ledare kommer särskilt att fokusera på målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Målet är att färdigställa vägledningen för antagande och framläggande av EU:s långsiktiga strategi för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i början av 2020.
EU-ländernas ledare förväntas också föra en omfattande diskussion om nästa långtidsbudget när ordförandeskapet lagt fram ett förhandlingspaket med siffror.
Europeiska rådet kan mot bakgrund av händelseutvecklingen komma att ta upp särskilda utrikespolitiska frågor.
Havsfrågor
Rådet har antagit slutsatser om haven. I dessa betonas att klimatförändringarna utgör ett direkt och existentiellt hot mot livet i haven världen över. Rådet manar till ökade politiska åtgärder på alla förvaltningsnivåer för att skydda marina och kustanknutna ekosystem.
Rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och demokratin är oskiljaktiga. De är helt beroende av varandra. Som rådets ordförandeskap gör vi vårt yttersta för att bevara och stärka denna gemensamma värdegrund. Vad kan vara viktigare? Ordförandeskapets slutsatser stöddes av en stor majoritet av medlemsländerna. Vi hoppas och litar på att de kommer att vara en god vägledning i det fortsatta arbetet.