Toppmöte inom det östliga partnerskapet, 15 december 2021

De viktigaste resultaten

Ledarna för EU, medlemsländerna och länderna inom det östliga partnerskapet träffades den 15 december 2021 i Bryssel för det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel ledde mötet. Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen företrädde EU.

• Kommentarer från Charles Michel vid presskonferensen efter det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet

De östliga partnerländer som närvarade vid toppmötet var Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina. Belarus har avbrutit sitt deltagande i partnerskapet, men EU fortsätter att samarbeta med den belarusiska befolkningen.

I slutet av toppmötet antogs ett gemensamt uttalande.

• Toppmötet inom det östliga partnerskapet – gemensam förklaring

Ledarna betonade att deras partnerskap förblir fast förankrat i gemensamma grundläggande värden, ömsesidiga intressen och delat egenansvar, ansvar, delaktighet, differentiering och ömsesidig ansvarighet.

Det östliga partnerskapet strävar efter att främja stabilitet, välstånd och ömsesidigt samarbete, främja vårt engagemang för nödvändiga reformer och ta itu med de globala och regionala utmaningar som vi står inför.

Republiken Azerbajdzjan gjorde ett särskilt uttalande (nationell förklaring).

• Nationell förklaring

Gemensamma värden

Ledarna betonade sin gemensamma beslutsamhet att upprätthålla de grundläggande värden som de delar genom

• att stärka demokratin och rättsstatsprincipen
• att skydda de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter
• att främja jämställdhet
• att främja inkluderande samhällen
• att säkerställa full respekt för den internationella rättens principer och normer

EU står helt och fullt fast vid sitt stöd för alla de östliga partnerländernas självständighet och suveränitet och deras territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser.

Vi är alltjämt djupt oroade över den fortgående destabilisering och de fortsatta kränkningar av den internationella rättens principer i många delar av den östliga partnerskapsregionen som utgör ett hot mot freden, säkerheten och stabiliteten. Vi efterlyser förnyade ansträngningar för att främja en fredlig lösning av olösta konflikter i den östliga partnerskapsregionen med utgångspunkt i den internationella rättens principer och normer. Toppmötet inom det östliga partnerskapet – gemensam förklaring

Ledarna välkomnade EU:s insatser, ökade engagemang och stärkta roll i konfliktförebyggande, konfliktlösning och förtroendeskapande åtgärder.

De bekräftade på nytt varje partnerlands suveräna rättighet att välja sin egen ambitionsnivå och målsättning för förbindelserna med Europeiska unionen. Det östliga partnerskapet är inte riktat mot någon, utan utformat för att bidra till fred och välstånd för alla länder i grannskapet.

Partnerskap

Ledarna välkomnade de avtal som de östliga partnerländerna och EU har ingått eller för närvarande förhandlar om:

• det fullständiga ikraftträdandet av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina
• ikraftträdandet av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien i mars 2021
• framstegen som har gjorts i de pågående förhandlingarna mellan EU och Azerbajdzjan om ett nytt omfattande avtal

EU uttryckte sin uppskattning för initiativet från trion med associerade partnerländer (Georgien, Moldavien och Ukraina) att stärka sitt samarbete med EU.

EU beklagar de belarusiska myndigheternas beslut att avbryta sitt deltagande i det östliga partnerskapet och ser fram emot att återuppta samarbetet med de belarusiska myndigheterna så snart de nödvändiga förutsättningarna för en fredlig övergång till demokrati föreligger, för att bygga vidare på en gemensam agenda grundad på gemensamma värden och gemensamma intressen.

Under tiden fortsätter EU att samarbeta med och stödja medborgare, civilsamhälle och oberoende medier i Belarus, bland annat genom en övergripande plan för ekonomiskt stöd till ett demokratiskt Belarus på upp till 3 miljarder euro.

EU upprepade tidigare uttalanden och fördömde de belarusiska myndigheternas utnyttjande av migranter och flyktingar, särskilt alla de fall där migranter utnyttjas för politiska syften.

Resiliens och välstånd

Ledarna lovade att stärka resiliensen genom att fokusera på följande:

• att stärka rättsstatsprincipen
• att inrätta en effektiv, transparent och ansvarsfull offentlig förvaltning på alla förvaltningsnivåer
• att bekämpa bedrägerier, korruption och ekonomisk brottslighet
• att bekämpa organiserad brottslighet
• att stärka säkerheten och cyberresiliensen, bland annat mot hybridhot

Ledarna åtog sig att gradvis främja konvergens på utrikes- och säkerhetspolitikens område, i linje med partnerländernas åtaganden gentemot EU.

De bekräftade också vikten av att stärka den strategiska kommunikationen för att bygga upp motståndskraft, också i kampen mot desinformation och informationsmanipulation.

EU och berörda partner välkomnade undertecknandet nyligen av avtal om gemensamt luftrum med Armenien och Ukraina, vilket skapar nya möjligheter för både konsumenter och operatörer.

De välkomnade avtalen med Armenien, Georgien, Moldavien och Ukraina om deras associering till Horisont Europa, EU:s forsknings- och innovationsprogram (2021–2027).

• Horisont Europa (bakgrund)
• Armenien ansluter sig till Horisont Europa-programmet (EU-kommissionen)
• Georgien ansluter sig till Horisont Europa-programmet (EU-kommissionen)
• Republiken Moldavien ansluter sig till Horisont Europa-programmet (EU-kommissionen)
• Ukraina ansluter sig till Horisont Europa-programmet (EU-kommissionen)

Ledarna kommer att arbeta för att förbättra miljö- och klimatresiliensen genom att främja den gröna omställningen genom investeringar och samarbete om cirkulär ekonomi, grön tillväxt och klimatanpassning samt stärka den biologiska mångfalden.

EU stöder partnerländernas insatser för att uppnå klimatneutralitet 2050 genom utfasning av kol och i form av mer ambitiösa nationellt fastställda bidrag och ett påskyndat genomförande av dem i linje med åtagandena inom ramen för COP26.

Det östliga partnerskapet efter 2020

Ledarna åtog sig att stärka sitt samarbete på grundval av politiken för det östliga partnerskapet efter 2020.

I de fem långsiktiga målen för det östliga partnerskapet efter 2020 framhålls återhämtning, resiliens och reformer som centrala byggstenar i den framtida agendan. De långsiktiga målen är

• att utveckla resilienta, hållbara och integrerade ekonomier
• att säkerställa ansvarstagande institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet
• att utveckla miljö- och klimatresiliensen
• att åstadkomma en resilient digital omvandling
• att skapa resilienta, jämställda, rättvisa och inkluderande samhällen

Dessa mål åtföljs av en ambitiös regional ekonomisk investeringsplan (inklusive landsspecifika flaggskeppsinitiativ) på 2,3 miljarder euro som ska stödja den socioekonomiska återhämtningen efter corona och stärka den mer långsiktiga resiliensen genom att påskynda den gröna och digitala omställningen. Planen förväntas mobilisera upp till 17 miljarder euro i offentliga och privata investeringar.

Till de första investeringarna som bidrar till planens mål hör följande:

• leverans av 100 smarta energieffektiva bussar till Jerevan för att minska trafikstockningar och luftföroreningar (Armenien)
• höghastighetsinternet i 1 000 samhällen på landsbygden i Georgien
• bättre förbindelser och förankring av Moldavien i det transeuropeiska transportnätet
• bättre energieffektivitet i byggnader i Moldavien och Ukraina
• stöd till små och medelstora företag i Azerbajdzjan och Ukraina

Investeringsplanen följer på det omfattande stöd som inom ramen för Team Europa-strategin getts för hanteringen av pandemin och det löpande stödet för vaccinationer och utveckling av digitala covidintyg.

• Framtidsprioriteringarna för det östliga partnerskapet (faktablad från EU-kommissionen)
• Det östliga partnerskapet efter 2020 (bakgrund)

I mars 2020 lade EU-kommissionen och EU:s utrikeschef fram ett gemensamt meddelande om hur det östliga partnerskapet ska se ut efter 2020. Meddelandet och målen välkomnades av rådet i slutsatserna från maj 2020 och av ledarna för länderna inom det östliga partnerskapet via videokonferens i juni 2020. Närmare uppgifter om den nya agendan finns i ett gemensamt arbetsdokument som antogs i juli 2021.

• Gemensamt meddelande: Det östliga partnerskapet efter 2020, 18.3.2020 (EUR-Lex)
• Rådets slutsatser om politiken för det östliga partnerskapet efter 2020, 11.5.2020
• Gemensamt arbetsdokument: Återhämtning, resiliens och reform: prioriteringar för det östliga partnerskapet efter 2020, juli 2021

Solidaritet

Ledarna erinrade om att den socioekonomiska återhämtningen efter covid-19 och den långsiktiga utvecklingen innebär en möjlighet att öka resiliensen genom att investera i hållbar konnektivitet och snabbare grön och digital omställning.

De erkände EU:s och dess medlemsländers fortsatta åtagande att stödja partnerländerna i hanteringen av pandemin och vaccinationsprocessen, bekämpa desinformation om vaccinering och främja långsiktig hälsoresiliens.

Som en del av Team Europes globala insatser mot covid-19 har EU och dess medlemsländer bidragit med 2,5 miljarder euro för att hjälpa partnerländerna i hanteringen av coronakrisen och i deras långsiktiga socioekonomiska återhämtning. I denna summa ingår nästan 1,5 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Georgien, Moldavien och Ukraina.

75 miljoner euro har avsatts för att stödja vaccineringsprocessen och tillgången till vacciner: 40 miljoner euro för ett pågående WHO-projekt för distribution av vacciner och en mekanism på 35 miljoner euro som samordnas av Polen och som ska underlätta leveranser av vacciner från EU-länderna till länderna i det östliga partnerskapet och komplettera de över 13 miljoner doser som hittills har donerats via Covax och EU:s mekanism för vaccindelning. En donation inom ramen för detta program av över 400 000 doser BioNTech/Pfizer-vaccin från Portugal till Armenien väntas redan under de närmaste veckorna.

Ledarna välkomnade det ömsesidiga erkännandet av digitala covid-19-intyg av Armenien, Georgien, Moldavien och Ukraina, och snart av Azerbajdzjan, som möjliggör säkrare och enklare resor till och från EU.

• EU:s coronastöd till länderna inom det östliga partnerskapet (faktablad från EU-kommissionen)

Gemensamt egenansvar

Ledarna efterlyste ökat gemensamt egenansvar och bekräftade vikten av ett inkluderande engagemang från alla delar av samhället. De framhöll behovet av att fortsätta kontakterna med det civila samhället, särskilt med ungdomar och genom att främja jämställdhet, tolerans och interkulturell dialog.

Dialogen med civilsamhället, inbegripet genom forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet, breddade kontakter med och riktat stöd till civilsamhällesorganisationer på gräsrotsnivå och arbetsmarknadens parter, är alltjämt en integrerad del av partnerskapet.

Kompletterande initiativ

Ett antal ytterligare initiativ till stöd för det östliga partnerskapet sjösattes inför toppmötet.

Den nya handelsrådgivningen för det östliga partnerskapet är en del av initiativet EU4Business. Syftet är att bidra till att öka konkurrenskraften på handelsområdet för mikroföretag och små och medelstora företag i länderna inom det östliga partnerskapet och i EU.

• Handelsrådgivning för det östliga partnerskapet (webbplats)

En finansieringsöverenskommelse om ett budgetstöd på 60 miljoner euro till Moldavien ska hjälpa landet att hantera effekterna av den allvarliga gaskrisen. Den tillkännagavs vid det sjätte mötet i associeringsrådet EU–Moldavien den 28 oktober 2021 och undertecknades den 15 december 2021 och kommer att bidra till att stödja de mest utsatta medborgarna som står inför stigande energiräkningar.

• EU och Republiken Moldavien stärker engagemanget och samarbetet när det gäller reformer (pressmeddelande från EU-kommissionen)

EU-kommissionen har mobiliserat ett nytt stödpaket på 30 miljoner euro för att stödja den belarusiska befolkningen, både inom och utanför landet. Paketet är inriktat på att ge stöd till ungdomar, oberoende medier, små och medelstora företag i exil och kulturella aktörer.

• EU ökar stödet ytterligare till den belarusiska befolkningen (pressmeddelande från EU-kommissionen)

Det östliga partnerskapet har gett resultat

• Under 2020 uppgick handeln mellan EU och de östliga partnerländerna till mer än 65 miljarder euro (en ökning med 22 procent på tio år)
• EU är den främsta handelspartnern för fyra av de sex östliga partnerländerna
• EU har gett stöd till fler än 185 000 små och medelstora företag i de östliga partnerländerna och därmed skapat eller räddat 1,65 miljoner jobb
• Unga människor har deltagit i fler än 80 000 utbyten
• Över hälften av de lokala myndigheterna i länderna inom det östliga partnerskapet har åtagit sig att dra ner på koldioxidutsläppen

Viktiga sidoevenemang

Det östliga partnerskapet är mer än förbindelser mellan regeringar. Ungdomar, lokala myndigheter, det civila samhället, media, företag och andra intressenter kommer att delta i särskilda evenemang i anslutning till toppmötet.

Deltagarna i mötet mellan högre tjänstemän föreslog prioriteringar och mål utifrån det gemensamma arbetsdokumentet.

• Gemensamt arbetsdokument: Återhämtning, resiliens och reform: prioriteringar för det östliga partnerskapet efter 2020, juli 2021

De östliga partnerländernas utrikesministrar diskuterade hur man på olika sätt kan driva partnerskapet framåt. Fokus låg på frågor som rör samhällsstyrning och investeringar, och hur partnerskapet för resiliens, återhämtning och reformer kan stärkas.

• Utrikesministermöte inom det östliga partnerskapet

Vid det femte ungdomsforumet inom det östliga partnerskapet, ett onlineevenemang som ägde rum den 23–24 november, samlades ungdomar, ungdomsledare och ansvariga politiker för att delta i debatter om värden och ungas deltagande i demokratiska processer, och för att diskutera viktiga framsteg, utmaningar och möjligheter för ungas deltagande i arbetet med prioriteringarna för det östliga partnerskapet efter 2020.

• Femte ungdomsforumet inom det östliga partnerskapet (nyhet)
• Ungdomsforum diskuterar viktiga frågor inför toppmötet inom det östliga partnerskapet (EU Neighbours East)
• Faktablad om det östliga partnerskapet för ungdomar

Det 13:e årsmötet i forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet hölls online den 30 november–2 december 2021. Här samlades fler än 300 civilsamhällesorganisationer och beslutsfattare från de östliga partnerländerna och EU för att diskutera de sista stegen och utmaningarna inför toppmötet samt ambitionerna och de politiska målen i de nya policydokumenten.

• Charles Michels tal vid forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet
• Forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet

Ett högnivåevenemang inom nätverket av tankesmedjor om det östliga partnerskapet anordnades av EU-kommissionen och Deutsche Gesellschaft für Auswärtige Politik (DGAP, tyska utrikespolitiska sällskapet). Det första evenemanget av detta slag ägde rum i september 2020 på temat ”EU:s östliga partnerskap i omvälvande tider”.

• Nätverket av tankesmedjor om det östliga partnerskapet (DGAP)

Den tionde årskonferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) fokuserade på vikten av att stärka banden med de lokala myndigheterna i de östliga partnerländerna.

Bakgrund

Det östliga partnerskapet: fakta och siffror

• Förbindelserna mellan EU och Armenien (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)
• Förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)
• Förbindelserna mellan EU och Belarus (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)
• Förbindelserna mellan EU och Georgien (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)
• Förbindelserna mellan EU och Moldavien (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)
• Förbindelserna mellan EU och Ukraina (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)

EU Neighbours East

På nyhetsportalen EU Neighbours East presenteras senaste nytt om EU:s samarbete med de östliga partnerländerna: Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. En särskild sida, tillgänglig på åtta språk, handlar om det sjätte toppmötet i det östliga partnerskapet.

• Eastern Partnership Summit (engelska)
• САММИТ ВОСТОЧНОГО ПАРТНЕРСТВА (ryska)
• ԱԼԳ ԳԱԳԱԹՆԱԺՈՂՈՎ (armeniska)
• ŞT SAMMİTİ (azerbajdzjanska)
• САМІТ УП (belarusiska)
• აღმოსავლეთ პარტნიორობის სამიტი (georgiska)
• SUMMITUL PAE (rumänska)
• САМІТ СП (ukrainska)

Föregående toppmöte

Det femte toppmötet inom det östliga partnerskapet hölls 2017.

• Toppmöte inom det östliga partnerskapet, 24 november 2017

20 mål för 2020

Vid toppmötet 2017 antog ledarna ”20 mål för 2020”, en ambitiös arbetsplan som ska göra livet bättre för medborgarna i de östliga partnerländerna. Fokus ligger på fyra prioriterade samarbetsområden.

• 20 mål för 2020 (bakgrund)
• 20 mål för 2020: konkreta resultat för medborgarna (faktablad från Europeiska utrikestjänsten)

Ett samråd om det östliga partnerskapets framtid genomfördes med anledning av partnerskapets 10-årsjubileum och visade att dessa 20 mål var ändamålsenliga och gav konkreta resultat.

Unga europeiska ambassadörer

I juni 2016 lanserade EU initiativet Unga europeiska ambassadörer. Då utsågs också de första 100 ungdomsambassadörerna. De ingår i ett icke-politiskt frivillignätverk av proaktiva ungdomar från de östliga partnerländerna, EU och Storbritannien som är intresserade av kontakter, utbyten och samarbete för en bättre framtid. Det finns för närvarande mer än 700 aktiva unga europeiska ambassadörer i 34 länder.

För det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet anordnar de unga europeiska ambassadörerna i varje östligt partnerland debatter om aktuella frågor på ledande mediekanaler som strömmas till hundratusentals människor via populära plattformar. Med utgångspunkt i dagordningen för toppmötet väljer de unga europeiska ambassadörerna själva vilka ämnen de vill diskutera. Det handlar i första hand om EU-investeringar och samarbetsområden som har betydelse för unga människor.

Debatterna direktsänds på EU Neighbours Easts Facebooksida.

• Unga europeiska ambassadörer (EU Neighbours East)
• EU Neighbours East (Facebook)

Desinformation om det östliga partnerskapet

Det östliga partnerskapet och dess medlemmar utsätts för desinformationskampanjer som gör att medborgarna inte får tydlig och kontrollerbar information om initiativet och dess fördelar.

Arbetsgruppen East StratCom vid Europeiska utrikestjänsten har sammanställt ett faktablad där de vanligaste falska påståendena om det östliga partnerskapet och partnerländerna bemöts.

• Desinformation om det östliga partnerskapet (EUvsDisinfo)

Länkar

• Det östliga partnerskapet (bakgrund)
• Det östliga partnerskapet (Europeiska utrikestjänsten)
• Det östliga partnerskapet (EU-kommissionen)