TTE-rådet (telekommunikation), 5 december 2023

De viktigaste resultaten

Rådet enades om sin ståndpunkt (allmän riktlinje) om en förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation (akten om gigabitinfrastruktur). Rådet tog också del av resultaten när det gäller diskussionerna om en förordning om åtgärder för att stärka solidariteten och kapaciteten i EU att upptäcka, förbereda sig inför och hantera cyberhot och cybersäkerhetsincidenter (cybersolidaritetsakten)

Ministrarna höll också riktlinjedebatt om tekniskt ledarskap och konkurrenskraft med fokus på investeringar i digitala nät och digital infrastruktur. Ordförandeskapet informerade slutligen ministrarna om läget i arbetet med ett antal andra lagstiftningsärenden.

Det var ett konstruktivt möte. Vi har enats om rådets ståndpunkt om en ny lag om utbyggnad av höghastighetsnät samt om politiska riktlinjer för att främja investeringar i digitala nät och digital infrastruktur i syfte att slutföra EU:s digitala omställning före utgången av 20-talet.

María González Veracruz, statssekreterare i den spanska regeringen med ansvar för telekommunikation och digital infrastruktur

Vi har utvärderat de stora framsteg som hittills gjorts med ett banbrytande förslag för att öka cybersäkerhetskapaciteten och solidariteten i hela EU. Vi kommer att fortsätta att arbeta intensivt med detta lagstiftningsärende i hopp om att vi snart ska kunna enas om ett förhandlingsmandat inom rådet och inleda samtal med Europaparlamentet så snart som möjligt.

När det gäller AI tittar världen på oss. Vi måste enas om den första internationella lagstiftningen som säkerställer ett människocentrerat, innovativt och säkert AI. Vi kommer att använda vårt mandat noggrant och hoppas kunna föra en givande diskussion med Europaparlamentet i morgon. Carme Artigas, statssekreterare i den spanska regeringen med ansvar för digitalisering och artificiell intelligens

Akten om gigabitinfrastruktur

Rådet enades om sin ståndpunkt om nya regler som syftar till att minska kostnaderna för utbyggnaden av gigabitnät för elektronisk kommunikation (akten om gigabitinfrastruktur). Förslaget syftar till att sänka kostnaderna för utbyggnaden av infrastruktur för elektronisk höghastighetskommunikation, som delvis orsakas av tillståndsförfaranden innan näten byggs ut eller uppgraderas. Förordningen syftar också till att påskynda nätutbyggnaden, skapa rättssäkerhet och transparens för alla ekonomiska aktörer och möjliggöra mer effektiva planerings- och utbyggnadsprocesser för operatörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät. Vidare behandlar reglerna även utbyggnaden av och tillträdet till fysisk infrastruktur i byggnader.

Ministrarna var eniga om att det finns en enorm klyfta mellan de investeringar som krävs för att uppnå EU:s konnektivitetsmål för 2030 och vad som för närvarande investeras. Ministrarna noterade att de administrativa förfarandena för nätinfrastruktur ofta är utdragna, invecklade och skiljer sig åt mellan medlemsländerna och instämde i den nya förordningens betydelse för att harmonisera relevanta processer och påskynda EU:s digitala omställning till förmån för allmänheten och företagen. Rådets allmänna riktlinje är ordförandeskapets förhandlingsmandat att inleda samtal med Europaparlamentet.

• Akten om gigabitinfrastruktur: rådet antar ståndpunkt för snabbare utbyggnad av höghastighetsnät (pressmeddelande 5.12.2023)

Cybersolidaritetsakten

Teleministrarna tog del av en lägesrapport om en förordning som fastställer åtgärder för att stärka solidariteten och kapaciteten i EU att upptäcka, förbereda sig för och reagera på cybersäkerhetshot och cyberincidenter. (cybersolidaritetsakten). Huvudsyftet med detta förslag är att stärka solidariteten på EU-nivå för att bättre upptäcka, förbereda och reagera på cyberhot och cyberincidenter. Förslaget syftar till att öka resiliensen hos enskilda, företag och enheter som är verksamma i kritiska och högkritiska sektorer mot de växande cyberhoten med samhälleliga och ekonomiska konsekvenser.

Ministrarna var eniga om att förordningen skulle stärka den gemensamma upptäcktsförmågan och situationsmedvetenhet i EU om cyberhot och cyberincidenter, stärka beredskapen hos kritiska entiteter i hela EU och stärka solidariteten genom att utveckla gemensam insatskapacitet mot betydande eller storskaliga cybersäkerhetsincidenter. De enades om att arbetet bör fortsätta på teknisk nivå så att ett förhandlingsmandat för samtal med Europaparlamentet kan nås inom rådet så snart som möjligt.

Digitala nät och digital infrastruktur

På ordförandeskapets initiativ och som en uppföljning av diskussionen vid teleministrarnas informella möte den 23–24 oktober 2023 i León höll rådet en riktlinjedebatt om tekniskt ledarskap och konkurrenskraft med fokus på investeringar i digitala nät och digital infrastruktur. I det offentliga samråd som kommissionen genomfört drogs slutsatsen att de europeiska teleoperatörerna behöver storskalighet och smidighet för att kunna anpassa sig till denna tekniska revolution, men att de bromsas av marknadsfragmenteringen. Endast ett fåtal europeiska operatörer har verksamhet i flera medlemsländer, och det finns begränsningar för en inre marknad för konnektivitet i EU. I kommissionens arbetsprogram för 2024 anges att man ska förbereda eventuella politiska åtgärder och lagstiftning om digitala nät och digital infrastruktur för att bl.a. underlätta för gränsöverskridande operatörer på den inre marknaden, påskynda utbyggnaden av tekniken och locka mer kapital till nätinfrastruktur.

Mot denna bakgrund konstaterade ministrarna att telesektorn står inför nya utmaningar och möjligheter av avgörande betydelse för dess konkurrenskraft och hållbarhet på medellång och lång sikt till följd av konvergensen mellan telekommunikationer och molnbaserade programvarudefinierade nät, den ökande betydelsen av prestanda- och säkerhetskrav, framväxten av nya dominerande aktörer i värdekedjan och utvecklingen av ny teknik som kräver betydande investeringar. Ministrarna var överens om att man måste fortsätta att arbeta för att lösa de problem som identifierats och anpassa EU:s regelverk till ett nytt läge som kännetecknas av stora geopolitiska utmaningar och snabba tekniska förändringar. I detta hänseende undersökte de möjliga åtgärder som bör främjas på telekommunikationsmarknaden för att stödja en hållbar och säker digital miljö och garantera EU:s digitala suveränitet och oberoende? Likaså diskuterade ministrarna också åtgärder som skulle kunna antas för att garantera säkerheten och resiliensen hos kritiska sjökablar, inbegripet men inte begränsat till styrning, reglering och finansiering.

Övriga frågor

Ordförandeskapet informerade rådet om läget i fråga om ett flertal lagstiftningsförslag, däribland

• rättsakten om artificiell intelligens
• översynen av förordningen om en europeisk digital identitet (eIDA-förordningen)
• akten om ett interoperabelt Europa
• förordningen om cyberresiliens
• utkastet till förordning om en riktad ändring av cybersäkerhetsförordningen vad gäller hanterade säkerhetstjänster

Ordförandeskapet informerade också rådet om verksamhet och evenemang på det digitala området, inbegripet ministerförklaringen från León om neuroteknik och europeiska AI-alliansens fjärde församling i Madrid den 16–17 november 2023.

Kommissionen informerade ministrarna om läget i fråga om internationella initiativ på det digitala området, med fokus på handels- och teknikråd och digitala partnerskap. Kommissionen uppdaterade också rådet om de europeiska dataportalerna som ett centralt inslag i EU:s ministerförklaring om det digitala decenniet och informerade rådet om 2023 års upplaga av Internationella teleunionens (ITU) världsradiokonferens (WRC–23).

Slutligen presenterade det tillträdande belgiska ordförandeskapet sina prioriteringar och sitt arbetsprogram för andra halvåret 2024.