"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet antog sin ståndpunkt (allmänna riktlinje) om delar av lagstiftningspaketen om väg- och sjösäkerhet, om den reviderade förordningen om raster och viloperioder inom sektorn för tillfälliga persontransporter och om förslaget till förordning om redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster.
Rådet noterade också en lägesrapport om kommissionens förslag om ändring av direktivet om vikter och dimensioner för tunga fordon. Ordförandeskapet informera slutligen ministrarna om läget i arbetet med andra lagstiftningsärenden.
Det var ett mycket framgångsrikt möte: vi nådde åtta överenskommelser om viktiga lagstiftningsärenden, däribland reformen av körkortslagstiftningen, direktivet om gränsöverskridande informationsutbyte om trafikbrott och sjösäkerhetsdirektivet. Detta kommer att göra det möjligt för rådet att inleda samtal med Europaparlamentet och så småningom avsluta dessa ärenden under den innevarande valperioden.
Óscar Puente, Spaniens transportminister och minister för hållbar rörlighet
Trafiksäkerhet
Rådet antog en allmän riktlinje om en fjärde reform av körkortslagstiftningen som syftar till att förbättra trafiksäkerheten och underlätta den fria rörligheten. Reformen omfattar förbättring av körfärdigheter, körkunskaper och expertis, till exempel genom att uppdatera de delar som ingår i körprov och införa ett EU-omfattande system för beledsagad körning för B-körkort. Åtgärder för att minska farliga beteenden införs också, bland annat uppdaterade regler om fysisk och psykisk lämplighet samt ett EU-omfattande prövotidssystem för nya förare. Genom förslaget införs också möjligheten till digitala körkort tillsammans med en ram för administrativt samarbete mellan medlemsländernas behöriga myndigheter och en förenkling av administrativa förfaranden och krav.
Rådet antog också en allmän riktlinje om gränsöverskridande informationsutbyte om trafikbrott, som syftar till att ytterligare förbättra trafiksäkerheten genom att utvidga direktivets tillämpningsområde till andra trafiksäkerhetsrelaterade brott, säkerställa att utländska förare respekterar trafikreglerna när de kör i andra medlemsländer genom att stärka mekanismerna för ömsesidigt bistånd mellan medlemsländerna för att underlätta identifieringen av den berörda personen och verkställandet av böter för trafikbrott. Det syftar också till att stärka skyddet av de utrikes bosatta förarnas grundläggande rättigheter.
Ministrarna var eniga om vikten av dessa rättsakter och lyfte fram deras bidrag till EU:s vision om noll dödsfall och noll allvarliga skador på de europeiska vägarna senast 2050. Rådets ståndpunkter kommer att fungera som förhandlingsmandat i framtida samtal med Europaparlamentet.
Rådet antog ståndpunkter om fyra förslag som rör hamnstatskontroll, föroreningar orsakade av fartyg, efterlevnad av flaggstatsförpliktelser och utredning av olyckor inom sjötransportsektorn, som alla lagts fram som en del av lagstiftningspaketet om sjösäkerhet. Förslagen syftar till att modernisera EU:s sjösäkerhetsregler, minska vattenföroreningarna från fartyg och förse EU med nya verktyg för att stödja ren och modern sjöfart.
När det gäller sjöolyckor fanns det ett behov av anpassning till IMO-koden för utredning av sjöolyckor. I rådets ståndpunkt utvidgas dessutom direktivets tillämpningsområde till att omfatta små fiskefartyg. Rådets ändringar är också inriktade på att säkerställa oberoendet för organen för utredning av olyckor samt sekretessen kring utredningsresultaten.
Rådets ståndpunkt om direktivet om hamnstatskontroll är inriktad på att säkerställa att reglerna är anpassade till de överenskomna förfarandena i samförståndsavtalet om hamnstatskontroll och innehåller ytterligare bestämmelser från IMO-konventioner som redan är i kraft. Regler för en skälig andel av inspektionerna, uppskjutande av inspektioner samt vägran att ge tillträde togs också upp. Ett frivilligt system för kontroll av stora fiskefartyg infördes också. Genom texten införs också en ändring av riskprofilen där rådet har enats om att införa en miljöparameter. Brister som rör sociala aspekter med anknytning till genomförandet av ILO-konventionen ingår också i riskprofilen. Slutligen hänvisar rådet i sin ståndpunkt även till användningen av elektroniska certifikat och uppmuntrar till användningen av dem.
Direktivet om flaggstatsförpliktelser var det mest svårförhandlade. Rådets ståndpunkt innehåller åtskilliga ändringar jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Genom ståndpunkten anpassas texten till IMO:s genomförandekod för instrument (III-koden). Den tar upp de personalresurser som krävs för att säkerställa efterlevnaden inom flaggstatens förvaltning, uppgifter som ska rapporteras till kommissionen och frivillig användning av en databas för utbyte av information om elektroniska certifikat med hjälp av en databas. I rådets ståndpunkt ingår kontroller som kan utföras på grundval av en riskbaserad metod. Slutligen tar den upp kapacitetsuppbyggnad för att utföra de nödvändiga administrativa uppgifterna och innehåller undantag för kustlösa medlemsländer.
Genom rådets ståndpunkt om direktivet om föroreningar förorsakade av fartyg införs ett administrativt sanktionssystem som innebär en åtskillnad från det nya direktivet om miljöbrott. Rådets ståndpunkt anpassar texten ytterligare till Marpolkonventionen och gör det möjligt för medlemsländerna att anpassa det administrativa sanktionssystemet till sin nationella lagstiftning. Ståndpunkten ger ytterligare flexibilitet när det gäller registrerings- och rapporteringsskyldigheter för att undvika alltför stora administrativa bördor för medlemsländerna och gör det möjligt för kustlösa medlemsländer att avvika från vissa av bestämmelserna.
Rådets ståndpunkter säkerställer lika villkor för sektorn och förbättrar genomförandet och efterlevnaden genom digitalisering och ökat EU-samarbete. Ministrarna var eniga om att de reviderade direktiven, genom den fullständiga anpassningen till dessa mål, lägger grunden för säkrare och renare sjötransporter i Europa. Rådets ståndpunkter kommer att fungera som förhandlingsmandat för att inleda samtal med Europaparlamentet.
Rådet antog sin ståndpunkt om en reviderad förordning om viloperioder och raster för förare inom sektorn för tillfällig persontransport. De nya reglerna syftar till att bättre återspegla sektorns karaktär och de därmed sammanhängande arbetsmönstren och ge en viss flexibilitet när det gäller fördelningen av raster och starttider för viloperioder, utan att förkorta de garanterade minimitiderna för vila eller ändra gränserna för körtiden. Ministrarna framhöll förslagets sociala dimension. Yrkesförare arbetar under högt tryck och behöver skyddade raster och viloperioder. De underströk också att förarna inom denna sektor har en annan arbetsrytm än inom godstransport eller reguljära persontransporter, på grund av hög säsongsbundenhet och varierande körsträckor. Rådets ståndpunkt kommer att fungera som förhandlingsmandat för framtida samtal med Europaparlamentet.
Redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster
Rådet antog en ståndpunkt om en förordning om redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster Förslaget, som är en del av lagstiftningspaketet om grönare godstransporter, syftar till att förbättra beräkningen av och informationen om transporttjänsternas växthusgasutsläpp så att kunderna kan välja de mest hållbara transportalternativen.
Rådets ståndpunkt inkluderar nu flexibilitet för små och medelstora företag, godtagande av verifierade uppgifter och redan ackrediterade kontrollörer, till exempel inom sjöfartssektorn och luftfarten, till följd av den senaste lagstiftningen som härrör från 55 %-paketet. Dessutom skulle kommissionen behöva utarbeta ett verktyg för att hjälpa små och medelstora företag. Slutligen lämnar rådets text öppen möjligheten att inkludera livscykelutsläpp i framtiden. Rådets ståndpunkt kommer att fungera som ett förhandlingsmandat för att inleda samtal med Europaparlamentet.
Rådet noterade en lägesrapport om ett kommissionsförslag om högsta tillåtna vikter och största tillåtna dimensioner för tunga fordon, som också lagts fram som en integrerad del av paketet om grönare godstransporter. Förslaget syftar till att ge vägtransportsektorn incitament att investera i utsläppsfri teknik och energieffektiva lösningar. Ministrarna enades om vikten av förslaget när det gäller att stödja transportsektorns omställning till grönare lösningar.
Ordförandeskapet informerade rådet om läget i fråga om andra lagstiftningsförslag, bland annat översynen av förordningen om EU:s riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), paketet om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+-paketet) och direktivet om verkställande av kördiskvalifikationer med unionsomfattande verkan.
Den kroatiska, cypriotiska, grekiska, italienska, maltesiska och portugisiska delegationen informerade rådet om frågor av intresse för sektorn för godstransporter till sjöss i samband med genomförandet av direktivet om systemet för handel med utsläppsrätter.
Den nederländska och den österrikiska delegationen tog upp problemet med trötthet hos europeiska piloter.
Den polska, slovakiska och ungerska delegationen informerade rådet om hur avtalet mellan EU och Ukraina om godstransporter på väg påverkar transportsektorn.
Den italienska delegationen uppmärksammade rådet på Alpregionens strategiska roll för de europeiska transportförbindelserna.
Den belgiska delegationen presenterade sina prioriteringar och sitt arbetsprogram för andra halvåret 2024.
Informell lunch
Under en informell lunch diskuterade ministrarna finansieringen av infrastrukturen i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Ministrarna var eniga om att TEN-T-politiken är ett viktigt instrument för utvecklingen av en sammanhängande, sammankopplad och högkvalitativ transportinfrastruktur i hela EU som stärker EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom sömlösa transportsystem över gränserna, utan felande länkar eller flaskhalsar. I detta sammanhang undersökte ministrarna hur finansieringsinstrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) bättre skulle kunna ge högsta möjliga EU-mervärde genom att fokusera på gränsöverskridande förbindelser och tillhandahålla de effektivaste transportmedlen i Europa. De diskuterade också möjliga prioriteringar inom ramen för FSE i den kommande långstidsbudgeten för perioden 2028–2034.
Det var ett mycket framgångsrikt möte: vi nådde åtta överenskommelser om viktiga lagstiftningsärenden, däribland reformen av körkortslagstiftningen, direktivet om gränsöverskridande informationsutbyte om trafikbrott och sjösäkerhetsdirektivet. Detta kommer att göra det möjligt för rådet att inleda samtal med Europaparlamentet och så småningom avsluta dessa ärenden under den innevarande valperioden.