Rådet (transport, telekommunikation och energi), 30 maj 2024

De viktigaste resultaten

Hållbara elnät

Energiministrarna godkände slutsatser om hållbar elnätsinfrastruktur. Dessa slutsatser är en uppföljning av energiministrarnas diskussioner under det informella ministermötet om energi i april 2024.

Slutsatserna bygger också på Versaillesförklaringen av den 10 och 11 mars 2022, och målet att fasa ut EU:s beroende av ryska fossila bränslen så snart som möjligt. För att uppnå detta mål är det är avgörande att man slutför och förbättrar sammanlänkningen av europeiska elnät och uppnår en fullständig integrering av elnäten i hela EU.

Dessutom underströk Europeiska rådet i april 2024 vikten av att uppnå en verklig energiunion, vilket kräver en betydande utbyggnad av och investeringar i nät, lagring och sammanlänkningar.

Ministrarna erkände vikten av ett sammanlänkat, integrerat och synkroniserat europeiskt elnät för att garantera energitrygghet, elsystemets motståndskraft samt av EU:s konkurrenskraft och utfasningen av fossila bränslen.

Andelen förnybar energi i elproduktionen har mer än fördubblats sedan 2004 och uppgår nu till nästan 40 procent. Rådets slutsatser ligger i linje med denna utveckling och återspeglar Europeiska unionens ambition att bli mer grön, konkurrenskraftig och motståndskraftig inom energisektorn, och betonar behovet av att bygga ut ett EU-supernät för att införliva mer förnybar energi, stödja elektrifiering, stabilisera priserna och öka energitryggheten.

Tinne Van der Straeten, Belgiens energiminister

I rådets slutsatser uppmanas medlemsländerna och EU-kommissionen att arbeta vidare med olika insatser och åtgärder för att uppnå detta, såsom påskyndandet av utbyggnaden av elnät (standardisering av komponenter, olika dimensioner av tillstånd, naturinkluderande utformning), ett snabbt genomförande av de relevanta delarna i handlingsplanen för elnät, stärkandet av europeiska och regionala strategier för finansiering av nätplanering, investeringar i nätprojekt på land och till havs samt skyddet av elnäten mot cyber- och hybridhot.

• Hållbara elnät: rådet godkänner slutsatser (pressmeddelande 30.5.2024)
• Ren energi (bakgrund)

REPowerEU: vad händer nu?

Efter Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina antog EU-ländernas ledare den 11 mars 2022 Versaillesförklaringen, med målet ”att så snart som möjligt gradvis minska sitt beroende av import av gas, olja och kol från Ryssland”.

Mot bakgrund av en energikris utan motstycke uppmanade EU-ländernas ledare kommissionen att föreslå en REPowerEU-plan för att påskynda minskningen av EU:s totala beroende av fossila bränslen, med hänsyn till nationella särdrag och medlemsstaternas val av energimix, samt att diversifiera energiförsörjningen och tillförselvägarna. Kommissionen antog REPowerEU-planen i maj 2022.

Tack vare de relevanta åtgärder som medlemsländerna och kommissionen har kommit överens om och vidtagit har EU lyckats spara 125,2 miljarder kubikmeter gas, och samtidigt säkrat tillräckliga gasreserver och minskat importen av gas från 45 procent till 15 procent på bara två år. Dessutom ökade den installerade vind- och solenergikapaciteten med över en tredjedel mellan 2021 och 2023.

På grundval av lärdomarna från energikrisen, och med hänsyn till de negativa och ibland störande effekter som energikrisen har haft på EU:s medborgare och näringsliv, kommer ytterligare insatser att behövas under de kommande åren, för att öka EU:s och medlemsländernas motståndskraft mot utländska regimers användning av energi som vapen, bevara och stärka energitryggheten samt stabilisera priserna.

Med utgångspunkt i en not från ordförandeskapet delade ministrarna med sig av information om de hinder de mött vid utfasningen av importen av rysk energi. De diskuterade även initiativ som ska lanseras för att stödja EU och dess medlemsländer i ansträngningarna med att fasa ut beroendet.

Ministrarna kom överens om att EU:s enighet har varit den viktigaste tillgången hittills. Med utgångspunkt i just enigheten tillade de att ökade insatser behövs, bl.a. utarbetandet av en handlingsplan, en färdplan och tidsplaner. Många ministrar uppmanade kommissionen att lägga fram ytterligare riktlinjer om bättre samordning och att titta närmare på förslagen från diskussionen för att på ett effektivt sätt fasa ut ryska fossila bränslen.

Närmare bestämt föreslog två delegationer att man skulle inrätta en högnivågrupp som kan rikta in sig på denna fråga. Detta stöddes av många ministrar och kommer att diskuteras ytterligare inom rådets förberedande organ.

• REPowerEU: energipolitik i EU-ländernas återhämtnings- och resiliensplaner (bakgrund)
• Energiklivet: hur EU-länderna klarade den av Ryssland skapade krisen och omformar energiförsörjningen (fördjupning)

Den europeiska gröna given för ett konkurrenskraftigt EU

Ministrarna diskuterade också den europeiska gröna given och hur den kan bidra till att göra EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi.

Energiministrarna utvärderade de lagstiftningsresultat som åstadkommits inom ramen för 55 %-paketet, som nu går in i sin genomförandefas. Mot denna bakgrund diskuterade de hur man håller kursen mot EU:s mål för energieffektivitet och förnybar energi för 2030 och därmed främjar unionens konkurrenskraft, samtidigt som man säkerställer en rättvis omställning i riktning mot en utfasning av fossila bränslen.

I samband med utvecklingen av elnät diskuterade de ytterligare steg mot en verklig energiunion, i enlighet med vad som sades i Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 april 2024, för att uppnå europeisk energisuveränitet och klimatneutralitet.

• Den europeiska gröna given (bakgrund)
• Extra möte i Europeiska rådet, 17–18 april 2024 (de viktigaste resultaten)

Energigemenskaper

Under lunchen diskuterade ministrarna energigemenskaper och medborgardeltagande. De konstaterade att gemenskapsägda projekt för förnybar energi har betydande potential när det gäller att påskynda energiomställningen och minska Europas beroende av import av energi.

Ministrarna beskrev dock att olika hinder gjort att utvecklingen av dessa lokala initiativ varken är så populär eller utbredd som den hade kunnat vara. Ett av de centrala hinder som ofta nämndes var just säkerställandet av tillgång till elnät för gemenskaper för förnybar energi.

Ministrarna underströk att åtgärder måste vidtas för att bidra till att skapa lika villkor och integrera gemenskaper för förnybar energi i befintliga energimarknader.

Vissa delar kan göras på nationell nivå, men många ministrar insisterade på att det finns andra delar där man måste arbeta mer på europeisk nivå.

Därför uppmanade ministrarna kommissionen att lägga fram en handlingsplan för energigemenskap. I en sådan plan bör man föreslå lösningar på oönskade eller omotiverade hinder för energigemenskaper.

Energistadgefördraget

Genom de beslut som nu formellt antagits kommer Europeiska unionen och Euratom att lämna energistadgefördraget, medan medlemsländerna kommer att tillåtas stödja moderniseringen av energistadgefördraget vid nästa energistadgekonferens. Besluten är kopplade till varandra och utgör de två pelarna i den kompromiss som kallas den belgiska färdplanen om energistadgefördraget.

Rådets formella antagande innebär ett slutligt klartecken för EU och Euratom att dra sig ur energistadgefördraget efter att Europaparlamentet godkände detta vid sitt senaste plenarsammanträde i april 2024.

Medlemsländer som vill förbli fördragsslutande parter efter EU:s och Euratoms utträde kommer att kunna rösta under den kommande energistadgekonferensen – som förväntas äga rum i slutet av 2024 – genom att godkänna eller inte motsätta sig antagandet av ett moderniserat avtal.

Genom att bryta dödläget inom EU möjliggjorde den belgiska färdplanen också en modernisering av energistadgefördraget för dess fördragsslutande parter utanför EU.

Dagens antagande utgör den sista milstolpen i den belgiska färdplan som vi utarbetat för energistadgefördraget. Med utgångspunkt i det arbete som gjorts av våra svenska föregångare har det belgiska ordförandeskapet outtröttligt arbetat för att bryta detta komplexa dödläge och hitta en balans som är godtagbar och användbar för alla.

Tinne Van der Straeten, Belgiens energiminister

• Energistadgefördraget: rådet ger klartecken för EU:s utträde (pressmeddelande, 30 maj 2024)

Övriga frågor

Kommissionen informerade ministrarna om medlemsländernas slutliga och uppdaterade nationella energi- och klimatplaner, som är avgörande för att uppnå målen i den gröna given och överenskomna mål för hela EU.

• Se inspelning av det offentliga sammanträdet här

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN
• Klimatförändringarna: vad gör EU? (bakgrund)
• Nationella energi- och klimatplaner (infografik)

Kommissionen lade fram information om beredskapen inför vintern 2023-2024. Ministrarna informerades om förenklingen av kommissionens förfaranden för antagandet av kapacitetsmekanismerna som en uppföljning av de överenskomna bestämmelserna i samband med reformen av elmarknadens utformning.

Ministrarna tog del av den tjeckiska och slovakiska delegationens uttalande från Karlovy Vary om årlig politisk dialog, och behovet av att stärka den rättvisa omställningen i regioner som påverkas av utfasningen av fossila bränslen (vid offentligt sammanträde).

• Se inspelning av det offentliga sammanträdet här

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN

Den österrikiska, tjeckiska, ungerska och slovakiska delegationen tog upp en informationspunkt om effekterna av utjämningsavgiften för gaslagring och behovet av bättre samordning på europeisk nivå.

Den tyska, franska och nederländska delegationen – med stöd av den österrikiska delegationen – informerade om förebyggande av bedrägerier med biobränslen, och uppmanade kommissionen att lägga fram nödvändiga initiativ i detta avseende.

Den polska, ungerska och tjeckiska delegationen informerade delegationerna om villkoren för innovationsfondens auktion 2024 för produktion av förnybar vätgas av icke-biologiskt ursprung inom ramen för EU:s vätgasbank, samt deras förslag till förbättringar.

Slutligen lade Ungern fram sina prioriteringar som kommande ordförande för rådet.

Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet, inbegripet besluten om energistadgefördraget.