EU:s senaste klimatpolitiska åtgärder
Klimatomställningen är en central och prioriterad fråga för Europeiska rådet och ministerrådet. Den europeiska gröna given som infördes i december 2019 har gett ny kraft åt klimatpolitiken och klimatåtgärderna på EU-nivå.
Nedan hittar du en översikt över EU:s senaste lagstiftning och politiska initiativ när det gäller klimatet.
55 %-paketet
EU arbetar med en översyn av sin klimat-, energi- och transportlagstiftning inom ramen för det s.k. 55 %-paketet för att anpassa gällande lagar till EU:s klimatmål till 2050. Paketet omfattar bland annat följande:
- en översyn av EU:s utsläppshandelssystem
- en förordning om ansvarsfördelning
- flera direktiv om förnybar energi och energieffektivitet
- en förordning om markanvändning och skogsbruk
- en förordning om CO2-utsläpp från personbilar och lätta lastbilar
En europeisk klimatlag
Genom den europeiska klimatlagen, som är ett av inslagen i den europeiska gröna given, blir målet om ett klimatneutralt EU senast 2050 lagstadgat. I december 2020 enades EU:s miljöministrar om en allmän riktlinje om kommissionens förslag om en europeisk klimatlag, bland annat ett nytt utsläppsminskningsmål för växthusgaser på minst 55 % senast 2030, jämfört med 1990 års nivåer, enligt riktlinjer från Europeiska rådets möte den 10–11 december 2020.
I april 2021 nådde rådets och Europaparlamentets förhandlare en preliminär politisk överenskommelse om den europeiska klimatlagen. Rådet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen i juni 2021 och avslutade därmed antagningsförfarandet.
I EU:s klimatlag fastställs ett bindande klimatmål för EU om en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990. EU kommer också att sträva efter att uppnå en större volym av nettokolsänkor fram till 2030.
Genom förordningen inrättas en europeisk vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder. Enligt förordningen ska ett mellanliggande klimatmål för 2040 fastställas under de kommande åren.
EU:s strategi för klimatanpassning
I juni 2021 godkände EU:s miljöministrar slutsatser om en ny EU-strategi för klimatanpassning. Strategin utgör en långsiktig vision för hur EU senast 2050 ska bli ett klimattåligt samhälle som är helt anpassat till de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna.
De åtgärder som planeras är
- bättre insamling och utbyte av data för att förbättra tillgången till och utbytet av kunskap om klimatpåverkan
- naturbaserade lösningar för att bygga upp klimatresiliens och skydda ekosystem
- integrerad anpassning i makrofinanspolitiken
Slutsatserna ger kommissionen politisk vägledning i fråga om genomförandet av strategin. De ger också vägledning för inlämningen av en anpassningsrapport från EU inför FN:s klimatkonferens (COP26).
- Rådet godkänner ny EU-strategi för klimatanpassning (pressmeddelande 10.6.2021)
- Miljörådet (10.6.2021)
I april 2020 antog rådet en ny förordning för att minska risken för brist på vatten för bevattning av grödor. Reglerna ska hjälpa Europa att anpassa sig till följderna av klimatförändringarna. Förordningen, som följer den cirkulära ekonomins principer, underlättar användningen av renat avloppsvatten från tätbebyggelse för bevattning inom jordbruket och förbättrar därmed tillgången på vatten och bidrar till att förebygga livsmedelsbrist.
Koldioxidutsläpp från transporter
I april 2019 antogs strängare utsläppsgränser för personbilar och lätta nyttofordon för att se till att nya fordon från och med 2030 i genomsnitt släpper ut mindre koldioxid jämfört med 2021 års nivåer:
- bilar – 37,5 % mindre koldioxid
- lätta nyttofordon – 31 % mindre koldioxid
Gränsvärden för lastbilar och andra tunga fordon antogs i juni 2019. Enligt de nya reglerna måste tillverkarna minska koldioxidutsläppen från nya lastbilar med i genomsnitt (jämfört med 2019 års nivåer)
- 15 % från 2025
- 30 % från 2030
EU:s utsläppshandelssystem
I februari 2018 antog EU reviderade regler för EU:s utsläppshandelssystem. När systemet infördes 2005 var det världens första stora koldioxidmarknad och det är fortfarande världens största. Systemet sätter ett tak för hur mycket koldioxid tung industri och kraftverk får släppa ut. Den sammanlagda tillåtna utsläppsvolymen fördelas till företagen i form av tillstånd som kan köpas och säljas.
I december 2019 enades EU och Schweiz om att koppla samman sina utsläppshandelssystem. Avtalet är ömsesidigt fördelaktigt för EU och Schweiz eftersom en sammankoppling av system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter kan öka möjligheterna till utsläppsminskningar och göra utsläppshandeln mer kostnadseffektiv.
Ansvarsfördelning
Utsläpp av växthusgaser från sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem regleras genom förordningen om ansvarsfördelning, med bindande mål för medlemsländernas årliga minskning av växthusgasutsläppen 2021–2030.
Förordningen ska se till att dessa sektorer bidrar till minskningen av växthusgasutsläppen. Exempel på sådana sektorer är byggnader, jordbruk (icke-koldioxidutsläpp), avfallshantering och transporter (utom luftfart och internationell sjöfart).
Markanvändning och skogsbruk
I maj 2018 antogs en ny förordning för att förbättra skyddet och förvaltningen av skog och mark. Genom denna förordning ingår nu utsläpp av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i 2030 års klimat- och energiram.
Ren energi
Tre fjärdedelar av EU:s växthusgasutsläpp orsakas av produktionen och förbrukningen av energi. EU verkar för en utfasning av fossila bränslen i energisektorn – ett centralt inslag i den gröna omställningen.
I december 2020 antog rådet slutsatser om de strategier för förnybar energi till havs och vätgas som kommissionen hade föreslagit. Vid den informella videokonferensen samma månad diskuterade EU:s energiministrar integreringen av energisystem.
EU:s medlemsländer måste lägga fram nationella energi- och klimatplaner som regelbundet uppdateras för att visa hur de bidrar till målen för energieffektivitet och förnybar energi och till utsläppsminskningsmålen. De nationella energi- och klimatplanerna infördes inom ramen för strategin för en energiunion och de första avser perioden 2021–2030.
Rådet har också vidtagit ytterligare politiska åtgärder för kampen mot klimatförändringarna och som en del av strategin för den europeiska gröna given. I dessa åtgärder ingår mekanismen för en rättvis omställning, från jord till bord-strategin, strategin för biologisk mångfald och EU:s industristrategi.
EU tar täten i kampen mot klimatförändringarna
EU är fast beslutet att vara ledande i den globala kampen mot klimatförändringarna. EU-ländernas ledare siktar högt och arbetar för att förverkliga det ambitiösa målet att Europa ska vara klimatneutralt senast 2050, i linje med Parisavtalet. Genom att arbeta tillsammans under de kommande årtiondena vill EU-länderna få ned växthusgasutsläppen till ett minimum och se till att åtgärder vidtas för att kompensera för eventuella återstående utsläpp.