"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
En översikt över de viktigaste åtgärder som vidtagits på EU-nivå för att samordna insatserna mot covid-19-utbrottet, mildra pandemins socioekonomiska effekter och stödja EU-ländernas återhämtning.
Coronapandemin har påverkat alla medlemsländer. Sedan utbrottet av covid-19 har EU och medlemsländerna arbetat tillsammans för att skydda människors hälsa och välbefinnande, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och begränsa smittspridningen.
Samtidigt samordnar EU och medlemsländerna åtgärderna för att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin och främja EU-ländernas återhämtning.
EU:s krisåtgärder med anledning av coronautbrottet
EU-ländernas ledare enades i mars 2020 om fyra prioriteringar som ska vägleda EU:s krishantering i samband med coronapandemin:
begränsa virusets spridning
säkra tillgången till sjukvårdsutrustning
främja forskning om behandling och vaccin
stödja sysselsättning, företag och samhällsekonomin
När coronakrisen var som värst höll EU-ländernas stats- och regeringschefer regelbundna videokonferenser för att utvärdera situationen och samordna åtgärderna. Även efter krisen har Europeiska rådet regelbundet återkommit till frågan om coronapandemin.
Samtidigt som EU:s ledare arbetade med den framtida återhämtningen enades man om att fortsätta samordningsinsatserna på EU-nivå på olika fronter:
utveckling, produktion och distribution av covidvacciner
teststrategier och ömsesidigt erkännande av tester
gränsöverskridande smittspårning
karantänföreskrifter
interoperabla digitala vaccinationsintyg
Säkra och effektiva vacciner mot covid-19
Utveckling och distribution av ett säkert och effektivt vaccin mot covid-19 är en långfristig lösning och en hörnsten i EU:s insatser för att stoppa coronapandemin.
Alltsedan pandemin började har EU omfördelat forskningspengar till de mest lovande vaccinkandidaterna och samordnat en gemensam insats för att säkra produktionen och leveranserna av ett tillräckligt antal vaccin till EU-länderna.
Vaccinationskampanjerna mot covid-19 inleddes den 27 december 2020 i hela unionen. I juni 2022, 18 månader senare, är nio av tio vuxna i EU:s befolkning (86 %) fullvaccinerade mot covid-19.
En kombination av vetenskaplig innovation och uppfinningsrikedom uppbackad av kontinuerligt samarbete, snabba politiska beslut och enorma medicinska och logistiska insatser gjorde det möjligt för EU att enat och med stor hast skydda människor mot coronaviruset.
Hur blev detta möjligt? Vilka utmaningar återstår för att övervinna pandemin? Följ covidvaccinernas resa från uppfinningen i ett laboratorium till administreringen av dem till människor i och utanför Europa.
EU-länderna har samordnat sina åtgärder för att underlätta den fria rörligheten i EU under coronapandemin.
In detta syfte antar de gemensamma rekommendationer om reseåtgärder som regelbundet uppdateras och anpassas till den rådande epidemiologiska situationen. Rådets senaste rekommendationer om reseåtgärder antogs den 13 december 2022.
Enligt de nya rekommendationerna bör medlemsländerna inte införa några reserestriktioner av folkhälsoskäl. Rekommendationerna innehåller dock vissa skyddsåtgärder för det fall den epidemiologiska situationen försämras eller en ny virusvariant av särskild betydelse uppkommer.
EU enades om att utfärda ett gemensamt digitalt covidintyg för EU för att underlätta säker och fri rörlighet under coronapandemin genom att visa att personen har antingen
vaccinerats mot covid-19
lämnat ett negativt covid-19-test
eller tillfrisknat från covid-19
EU-förordningen om EU:s digitala covidintyg var giltig från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2023.
Från och med juni 2023 har Världshälsoorganisationen (WHO) infört EU:s system för digital covid-19-certifiering för att inrätta ett globalt system som hjälper till att skydda människor i hela världen från pågående och framtida hälsohot, inbegripet pandemier.
För att hjälpa medborgare, företag och länder i EU att komma på fötter igen efter den ekonomiska kris som coronapandemin orsakat enades EU-ländernas ledare om att utarbeta en återhämtningsplan för EU. Den 23 april 2020 lovade de att inrätta en återhämtningsfond med målet att mildra följderna av krisen.
Den 21 juli 2020 enades EU-ländernas ledare om en sammanlagd budget på 1 824 miljarder euro för perioden 2021–2027. Genom att kombinera långtidsbudgeten med en extraordinär återhämtningsinsats på 750 miljarder euro (800 miljarder i löpande priser) – Next Generation EU – bidrar paketet till EU:s återuppbyggnad efter coronapandemin och stöder investeringar i den gröna och digitala omställningen.
Dessa delar tillkommer utöver de tre åtgärdsprogram på sammanlagt 540 miljarder euro som EU redan inrättat för att hjälpa anställda, företag och länder.
EU:s budget 2021–2027 och återhämtningsplan (Infografik)
Fem sätt EU och medlemsländerna arbetar tillsammans mot corona på
Detta är en fantastisk berättelse om hur EU och medlemsländerna arbetade tillsammans som ett team för att hjälpa människor under coronapandemin. Från att se till att vacciner är säkra och effektiva till att skicka medicinsk utrustning dit där den behövs och ta emot patienter från andra länder; från att skydda jobb och arbetstagare till att hjälpa partnerländer i hela världen – EU-länderna har gjort enorma ansträngningar för att stödja varandra.
Coronapandemin är ett globalt problem som kräver globala åtgärder. Vägledda av principerna om solidaritet och multilateralism, har EU-länderna tillsammans gett stöd till partner runt om i världen och säkerställt betydande finansiering för att motverka pandemins negativa följder på global nivå.
Team Europe är en av de ledande givarna till Covax, det globala samarbetet för att påskynda utveckling, produktion och rättvis tillgång till tester, behandlingar och vacciner för covid.
EU-länderna åtog sig i maj 2021 att donera vaccindoser till partner runt om i världen. EU och dess medlemsländer hjälper dessutom partner genom vaccindonationer och vaccinexport samt ekonomiskt och humanitärt stöd till behövande länder.
Det är bara genom global solidaritet och ansvarstagande som vi kommer att klara coronakrisen.
Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet
Covid-19: EU:s bidrag till den globala vaccinsolidariteten (Infografik)
Den 30 mars 2021 anslöt sig en grupp världsledare till Europeiska rådets ordförande Charles Michel och chefen för Världshälsoorganisationen (WHO). Man efterlyste ett internationellt fördrag för att förbättra beredskapen inför och insatserna mot pandemier i kölvattnet av covid-19, för kommande generationers skull.
Vid ett extra möte i Världshälsoförsamlingen antog WHO:s 194 medlemmar den 1 december 2021 ett beslut om att sätta igång processen med att utarbeta och förhandla fram ett nytt internationellt fördrag om pandemier.
Under coronakrisen har EU-länderna ökat sina insatser för att stödja varandra, hjälpa dem som har störst behov och dela med sig av resurser för att bekämpa smittspridningen. Detta är europeisk solidaritet när den fungerar som bäst.
EU har också hjälpt EU-medborgare som var strandsatta i länder utanför EU under pandemins första våg. Under pandemins första månader samarbetade EU:s delegationer med EU-ländernas ambassader för att samordna hemtransport av mer än 650 000 EU-medborgare och bidrog till att täcka kostnaderna för över 400 hemflygningar som organiserades av medlemsländerna.
10 incitament och fördelar
med ett internationellt pandemifördrag (Infografik)
Detta har EU redan gjort
I dessa kristider arbetar EU och medlemsländerna tillsammans och hjälper varandra.
EU har mobiliserat resurser till stöd för snabba insatser mot coronaviruset och ser till att det finns skyddsutrustning, stärker forskningen och hjälper partnerländer i nöd.
EU:s krisåtgärder med anledning av coronapandemin (Infografik)
Rådets roll i krissamordningen
Den 28 januari 2020 beslutade det kroatiska ordförandeskapet att aktivera EU:s mekanism för integrerad politisk krishantering (IPCR) i läget för informationsutbyte för att hantera coronautbrottet. IPCR är EU:s ram för samordning av sektorsövergripande krishantering på högsta politiska nivå.
Läget för informationsutbyte innebär att medlemsländerna har tillgång till
regelbundna läges- och analysrapporter från EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten
en särskild sida på en säker webbplattform för att dela information
Med tanke på den snabba utvecklingen och de olika sektorer som påverkas (sjukvården, konsulär verksamhet, civilskydd och ekonomin) av coronapandemin höjde ordförandeskapet IPCR-mekanismens läge till fullskalig aktivering den 2 mars 2020. Fullskalig aktivering innebär att krismöten kan hållas med deltagande av
drabbade medlemsländer
EU-kommissionen
utrikestjänsten
staben för Europeiska rådets ordförande
berörda EU-organ och experter
Under det första utbrottet beslutade det kroatiska ordförandeskapet att sammankalla regelbundna möten för att underlätta informationsutbytet och samordningen av krishanteringsåtgärder mot coronapandemin. Rundabordssamtalen fortsatte att sammankallas regelbundet av följande ordförandeskap.
Den 2 maj 2023 beslutade det svenska ordförandeskapet att avaktivera det integrerade politiska krishanteringssystemet (IPCR) för covid-19. Krishanteringssystemet för covid-19 hålls i övervakningsläge och frågor som rör covid-19 behandlas fortfarande i EU:s hälsosäkerhetskommitté och i rådets arbetsgrupp för folkhälsa.
Så fungerar EU:s arrangemang för integrerad politisk krishantering (Infografik)
Bakgrund
Covid-19 är en sjukdom som orsakas av en ny typ av coronavirus (sars-cov-2). De första fallen upptäcktes i Kina i december 2019.
I december 2019 inträffade ett utbrott av covid-19 i den kinesiska staden Wuhan. Coronaviruset spred sig snabbt till andra delar av Kina och världen. I januari 2020 konstaterades enstaka fall i några EU-länder.
I slutet av februari 2020 rapporterade Italien en kraftig ökning av fallen av antalet sjuka i covid-19, främst i landets norra regioner. Ungefär samtidigt började de flesta andra EU-länder att rapportera fall med smittade personer.
I mars 2020 hade samtliga EU-länder rapporterat om fall med personer sjuka i covid-19. Antalet sjuka har därefter fortsatt att öka.
Rådet och övriga EU-institutioner följer utvecklingen noga och vidtar åtgärder. Bland åtgärderna ingår beslut om särskild EU-lagstiftning och löpande samordning med medlemsländerna för att utbyta information, bedöma behoven och säkerställa konsekventa motåtgärder i hela EU.
Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar de globala insatserna. Den 11 mars 2020 förklarade WHO covid-19 en global pandemi. EU bidrar direkt till WHO:s globala åtgärder.
I maj 2023 hade pandemin enligt WHO orsakat nästan 7 miljoner dödsfall (6 921 614). Den 5 maj 2023 konstaterade WHO att covid-19 inte längre utgör ett hot mot folkhälsan.
För mer uppdateringar om coronarelaterade rådsmöten, pressmeddelanden, informationsgrafik och publikationer, se här:
Det är bara genom global solidaritet och ansvarstagande som vi kommer att klara coronakrisen.
