Så funkar EU:s skattepolitik

Vad är beskattning?

Beskattning spelar en avgörande roll när det gäller att bevara ett lands sociala sammanhållning och suveränitet och den fungerar som den finansiella ryggraden för en effektiv samhällsstyrning.

Offentliga intäkter är den främsta källan till finansiering av viktiga offentliga funktioner som utbildning, hälso- och sjukvård, välfärd, säkerhet, forskning och offentliga infrastruktursystem.

Skatteintäkter ger också länderna möjlighet att finansiera viktiga beslut som formar både ekonomin och samhället.

I EU kommer nästan 90 procent av staternas inkomster från skatter. Det visar hur viktigt det är att se till att skattesystemen i medlemsländerna kan generera nödvändiga inkomster. Om skatteinkomsterna är otillräckliga kan landet behöva låna, vilket leder till framtida skulder.

Typer av beskattning i EU

EU får inte beskatta och beskattar inte privatpersoner eller företag. Det ansvaret är det bara de enskilda medlemsländerna som har.

Det betyder att det skattebelopp som människor i EU betalar bestäms av deras egen stat.

Skatterna kan delas in i två huvudkategorier: direkta och indirekta skatter.

Direkta skatter

inkomstskatt på privatpersoner

bolagsskatt

Indirekta skatter

mervärdesskatt (moms)

punktskatt på alkohol, tobak och energi

Direkta skatter

Direkta skatter påförs en person eller ett företag och omfattar till exempel inkomstskatt, bolagsskatt och fastighetsskatt.

EU-lagstiftningen på detta område är begränsad till att anpassa (harmonisera) specifika aspekter av medlemsländernas lagstiftning. Detta kan endast göras i den utsträckning som krävs för att förbättra den inre marknadens funktion och för att ta itu med gemensamma gränsöverskridande utmaningar som skatteundandragande eller aggressiv skatteplanering.

Indirekta skatter

Indirekta skatter tas ut på en transaktion. Några exempel är mervärdesskatt (moms) på försäljning av varor och tjänster och punktskatt på alkohol, tobaksvaror och energi. I dessa fall betalar konsumenten skatten som en del av inköpspriset och säljaren överför det skattebelopp som ska betalas till myndigheterna.

EU-lagstiftning på detta område innebär ofta en harmonisering av nationella lagar. Om skattereglerna för försäljning av varor och tjänster skiljer sig mycket åt inom EU kan detta snedvrida konkurrensen mellan företag och försvåra gränsöverskridande handel.

Varför behövs EU:s skattepolitik?

Skatter bidrar väldigt mycket till att bestämma priset på varor och tjänster, och de påverkar också investerarnas och konsumenternas beteende. Till följd av detta kan skattepolitiken stimulera produktiviteten och öka investeringar och innovation.

EU:s ekonomier påverkas av stora globala förändringar, såsom demografiska förändringar, digitalisering och globalisering samt klimatförändringarnas effekter, återhämtningen efter coronapandemin och konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina.

Dessa utmaningar påverkar skattesystemens motståndskraft och skapar därmed ett växande behov av anpassning till den ekonomiska utvecklingen nu och i framtiden.

Deltagande på EU-nivå är nödvändigt för att säkerställa att skattereglerna och skattepolitiken är förenliga med en fungerande inre EU-marknad. Denna anpassning är avgörande för att fullt ut utnyttja den inre marknadens potential och gynna över 400 miljoner EU-medborgare och miljontals företag.

EU:s mål för beskattning

• Finansieringen av EU:s budget

Nya EU-åtgärder på skatteområdet

EU arbetar med lagstiftning på skatteområdet för att stödja konkurrenskraft och tillväxt, effektivisera företagens verksamhet i hela EU, minska efterlevnadskostnaderna, förbättra skatteförfarandena och bekämpa skattefusk.

Dessa lagstiftningsinsatser syftar till att skapa en rättvisare och effektivare skattemiljö, där man bland annat

• undviker dubbelbeskattning av gränsöverskridande investeringar
• minskar kostnaderna för företag som verkar över gränserna
• bekämpar skatteflykt
• hanterar beskattning i den digitala eran
• moderniserar momssystemet
• underlättar administrativt samarbete mellan medlemsstaterna

Undvika dubbelbeskattning av gränsöverskridande investeringar

När en person som är bosatt i EU investerar i värdepapper i ett annat medlemsland är de betalningar som mottas i gengäld föremål för källskatt i det medlemsland där personen bor, och även i det medlemsland där investeringen görs.

För att undvika dubbelbeskattning måste den utländska investeraren därefter lämna in en ansökan om återbetalning av den överskjutande skatt som ursprungslandet har innehållit. Dessa återbetalningsförfaranden är vanligtvis betungande, tidskrävande och kostsamma.

För att åtgärda detta antog rådet den 10 december 2024 ett direktiv om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt.

Genom de nya reglerna

• införs två påskyndade förfaranden som kompletterar det befintliga standardförfarandet för återbetalning: ett förfarande för källskattelättnad och ett system för snabb återbetalning som kommer att göra skattelättnaden snabbare och harmonisera det i hela EU
• införs ett gemensamt elektroniskt EU-intyg om skatterättslig hemvist som skattebetalande investerare ska kunna använda för att dra nytta av de påskyndade förfarandena för att beviljas källskattelättnad
• fastställs en standardiserad rapporteringsskyldighet för finansförmedlare (t.ex. banker eller investeringsplattformar), och detta kommer att göra det lättare för nationella skattemyndigheter att upptäcka potentiella skattebedrägerier eller skattefusk

• Beskattning: rådet antar nya regler för källskatteförfaranden (pressmeddelande 10.12.2024)

Minska kostnaderna för företag som verkar över gränserna

Trots EU:s nära integrerade inre marknad stöter företagen fortfarande på hinder när det gäller beskattning, eftersom de måste följa 27 olika nationella bolagsskattesystem. Detta leder till höga kostnader och osäkerhet för gränsöverskridande företag.

I september 2023 lade kommissionen fram regelverket för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit) för att minska skatteregelefterlevnadskostnaderna för gränsöverskridande företag. Förslaget innehåller

• en gemensam uppsättning regler för beräkning av skattebasen för företag som ingår i samma koncern
• en enda sammanlagd skattebas för alla företag i samma koncern
• Befit-koncernens andel av den sammanlagda skattebasen, som kommer att beräknas på grundval av genomsnittet av de beskattningsbara resultaten från de tre föregående beskattningsåren

Dessa regler skulle gälla för stora koncerner som är verksamma i EU, och medelstora koncerner får själva välja om de vill delta eller inte. Ett företag anses ingå i en stor koncern om den kombinerade årliga inkomsten är minst 750 miljoner euro, och moderbolaget äger minst 75 procent.

• Regelverket för inkomstbeskattning för företag i Europa (EU-kommissionen)

Bekämpning av skatteflykt

Skatteflykt kostar medlemsländerna många miljarder euro varje år. Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har avsevärt underlättat sådan verksamhet.

EU har varit avgörande när det gäller att hjälpa medlemsländerna att samordna skattelagstiftningen för att säkerställa lika villkor. Uppförandekoden (företagsbeskattning) är ett flaggskeppsinstrument som främjar rättvis skattekonkurrens, både inom EU och globalt.

Med tanke på den illojala skattekonkurrensens globala karaktär främjar EU god skatteförvaltning och bekämpar skatteundandragande och skatteflykt internationellt. Rådet offentliggör regelbundet EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, som omfattar jurisdiktioner som inte har uppfyllt kriterierna för god förvaltning i skattefrågor eller som har vägrat att efterleva dessa kriterier.

• Kampen mot skatteflykt i EU
• EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

Beskattning i den digitala tidsåldern

Digital beskattning är en relativt ny del av skattepolitiken och speglar behovet av att ta itu med de utmaningar som den växande digitala ekonomin innebär.

Den digitala ekonomin har medfört många fördelar för både människor och företag. Samtidigt har dock nya affärsmodeller och ökningen av viss digital verksamhet satt press på de traditionella reglerna i de nationella skattesystemen.

Skattereglerna måste därför anpassas till den digitala tidsåldern. Alla ekonomiska sektorer bör betala sin beskärda del av skatterna och bidra till att samhället fungerar väl.

Dessa frågor har varit en av rådets viktigaste prioriteringar sedan 2017.

• Beskattning av den digitala ekonomin

Ett modernt momssystem

Moms i den digitala tidsåldern

Mervärdesskatt (moms) är en viktig inkomstkälla för EU:s medlemsländer och bidrar till finansieringen av viktiga offentliga tjänster som utbildning, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Betydande momsinkomster drivs emellertid aldrig in utan går förlorade till följd av bedrägerier, administrativa missförhållanden, konkurser, insolvens och andra faktorer.

För att modernisera det nuvarande momssystemet och anpassa det till den digitala tidsåldern antog rådet den 11 mars 2025 paketet om moms i den digitala tidsåldern. De nya reglerna syftar till att bekämpa momsbedrägerier, stödja företag och driva på digitaliseringen i hela EU.

Paketet innehåller åtgärder för att förbättra och utvidga tillämpningsområdet för de befintliga gemensamma kontaktpunkterna, så att fler företag kan uppfylla sina momsskyldigheter genom en enda webbportal på ett enda språk.

Dessutom kommer onlineplattformar för passagerartransporter och korttidsuthyrning av boende att vara skyldiga att uppbära och överföra moms till skattemyndigheterna i de fall där enskilda tjänsteleverantörer är undantagna från skatteplikt.

Genom paketet införs också helt digitala rapporteringsskyldigheter baserade på e-fakturering, som syftar till att göra momsrapporteringen för gränsöverskridande företag i EU helt digital senast 2030.

• Beskattning: rådet antar EU:s paket om momsregler för den digitala tidsåldern (pressmeddelande 11.3.2025)
• Mervärdesskatt (moms) i EU

Elektroniskt intyg om undantag från moms

Som ett led i arbetet med att modernisera mervärdesskattesystemet antog rådet den 18 februari 2025 nya regler om införande av ett elektroniskt intyg om undantag från moms.

Pappersintygen, som används när varor är undantagna från mervärdesskatteplikt, ska ersättas med ett elektroniskt intyg. Det digitala intyget kommer att förenkla och effektivisera processen när sådana varor importeras till ambassader, internationella organisationer eller väpnade styrkor.

De nya åtgärderna träder i kraft den 1 juli 2031, och under ytterligare en övergångsperiod på ett år kommer medlemsländerna att kunna använda både elektroniskt format och pappersformat.

• Beskattning: rådet antar nytt elektroniskt intyg om undantag från moms (pressmeddelande 18.2.2025)

Underlätta administrativt samarbete mellan medlemsstaterna

I EU kan skattebetalarna behöva deklarera alla inkomster de haft globalt i det land där de är bosatta. Skattemyndigheterna kan spåra nationella inkomster genom åtgärder som källskatt eller nationell rapportering, men det är svårare att se till att skattebetalare deklarerar sina utländska inkomster.

Inom ramen för direktivet om administrativt samarbete bidrar EU:s medlemsländer till att förhindra skattefusk genom att automatiskt, spontant och på begäran utbyta skatterelevant information. Detta gör det svårare för enskilda och företag att dölja sina tillgångar eller inkomster för skattemyndigheterna. Direktivet om administrativt samarbete har varit i kraft sedan 2014 och spelar en avgörande roll i främjandet av skattetransparens och samarbete mellan EU:s medlemsländer.

Rådet utökade 2023 direktivets tillämpningsområde och la till bestämmelser om rapportering och automatiskt utbyte av upplysningar om intäkter från transaktioner med kryptotillgångar och om förhandsbesked i skattefrågor för de allra rikaste (fysiska personer med stor nettoförmögenhet).

Rådet antog 2025 ett direktiv (DAC 9) om ändring av det befintliga DAC-direktivet för att förbättra samarbetet och utbytet av information när det gäller effektiv minimibeskattning av företag. Det nya direktivet kommer att hjälpa multinationella och stora inhemska företag att uppfylla sina skatterapporteringsskyldigheter enligt den globala G20/OECD-överenskommelsen.

Medlemsstaterna måste genomföra de nya reglerna senast den 31 december 2025.

• Rådet antar regler för utvidgat samarbete och informationsutbyte mellan skattemyndigheter om faktisk minimibeskattning av företag (pressmeddelande 14.4.2025)

Rådet som enda EU-lagstiftare

Skattelagstiftning på EU-nivå antas av rådet, som enligt EU-fördragen är den enda lagstiftaren. Europaparlamentet hörs, men har ingen lagstiftningsbefogenhet på detta område. Detta kallas ett särskilt lagstiftningsförfarande.

Direktiv eller förordningar antas med enhällighet i rådet. Ingen ”nej-röst” får avges om lagstiftning på detta område ska kunna antas av rådet.

Lagstiftningsprocessen inleds med EU-kommissionens förslag till ny EU-lagstiftning på skatteområdet eller ändringar av gällande lagstiftning.

• Särskilda lagstiftningsförfaranden