Säkerhets- och försvarspartnerskap
EU ingår säkerhets- och försvarspartnerskap med likasinnade länder utanför EU för att främja fred och säkerhet världen över.
Vad är ett säkerhets- och försvarspartnerskap?
Säkerhets- och försvarspartnerskapen är en oumbärlig del av EU:s insatser för fred och säkerhet i Europa och globalt. De utgör en ny ram för samarbete och har som mål att ytterligare stärka de bilaterala förbindelserna med länder utanför EU på ett sätt som är fördelaktigt för alla parter.
Partnerskapen bygger på befintliga och långvariga samarbeten med likasinnade partner. De är inte rättsligt bindande.
Dessutom är de en hörnsten i den strategiska kompassen, som antogs i mars 2022. I och med kompassen åtog sig EU att vara mer konsekvent och helhetsinriktat i kontakterna med sina bilaterala partner och att skapa skräddarsydda partnerskap som bygger på gemensamma värden och intressen.
Säkerhets- och försvarspartnerskapen undertecknas av EU:s utrikeschef på EU:s vägnar, med rådets bemyndigande. För partnernas del undertecknas de av utrikesministern och/eller försvarsministern.
En strategisk kompass för säkerhet och försvar
Varför behövs säkerhets- och försvarspartnerskapen?
Säkerhets- och försvarspartnerskapen är ambitiösa avtal som återspeglar både EU:s och partnernas växande intresse för ett förbättrat bilateralt säkerhets- och försvarssamarbete.
Partnerskapen skräddarsys för varje enskild partner och innefattar många olika samarbetsområden, däribland
- fred, konfliktförebyggande och krishantering
- försvarsinitiativ och försvarsförmågor
- motverkande av hybridhot och utländsk informationsmanipulering och inblandning
- rymdsäkerhet, cybersäkerhet och sjöfartsskydd
- terrorismbekämpning
- icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll
- klimatsäkerhet
- kvinnor, fred och säkerhet
Hur många partnerskap finns det?
Hittills har EU undertecknat säkerhets- och försvarspartnerskap med tolv länder:
- Ghana (24 mars 2026)
- Australien (18 mars 2026)
- Island (18 mars 2026)
- Indien (27 januari 2026)
- Kanada (23 juni 2025)
- Storbritannien (19 maj 2025)
- Albanien (18 december 2024)
- Nordmakedonien (19 november 2024)
- Sydkorea (4 november 2024)
- Japan (1 november 2024)
- Norge (28 maj 2024)
- Moldavien (21 maj 2024)
Fler partnerskap kan komma att ingås i framtiden.
Andra säkerhets- och försvarsarrangemang
Utöver säkerhets- och försvarspartnerskapen har EU olika typer av säkerhets- och försvarsarrangemang med multilaterala, regionala och nationella partner.
I en alltmer komplex geopolitisk situation är partnerskap som bygger på gemensamma intressen en viktig garanti för multilateralism, internationellt samarbete och dialog.
Samarbetet mellan EU och FN
EU har ett nära samarbete med FN i fredsfrämjande insatser och krishantering, både i civila och militära frågor.
När EU 2003 satte in sina första civila och militära uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), utfärdade EU och FN en gemensam förklaring om samarbetet mellan EU och FN i fråga om krishantering. Sedan dess har de ytterligare stärkt sitt strategiska partnerskap för fredsfrämjande insatser och krishantering.
Samarbetet mellan EU och Nato
Det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är avgörande för säkerheten och stabiliteten i det euroatlantiska området. Förbindelserna mellan EU och Nato formaliserades i början av 2000-talet och byggde på de åtgärder som vidtagits under 1990-talet för att åstadkomma ett större europeiskt ansvarstagande i försvarsfrågor.
Tillsammans representerar EU och Nato över en miljard människor och några av världens största ekonomier. Nato utgör fortfarande grunden för det kollektiva försvaret för de 23 EU-länder som är medlemmar i Nato.
Samarbete med regionala partner
EU är fast beslutet att samarbeta med centrala regionala partner, bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Afrikanska unionen (AU), Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas), Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) och Gulfstaternas samarbetsråd (GCC).
Deltagande i EU:s civila och militära uppdrag och insatser
Länder utanför EU har deltagit i civila och militära uppdrag och insatser sedan 2003, då de första uppdragen och insatserna inleddes. Deltagandet i uppdragen och insatserna regleras av ett ramavtal om deltagande som EU ingår med ett visst land utanför EU.
I avtalen fastställs villkoren för icke-EU-länders deltagande i EU:s krishanteringsinsatser och dessa länders förbindelser med EU vid genomförandet av uppdragen. EU har över tjugo sådana avtal med länder utanför EU.
Avtal om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
Syftet med avtalen med länder utanför EU om säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är att stärka säkerheten och tryggheten för medborgarna genom att utbyta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och införa mekanismer så att den information som utbyts ska förbli säker. EU har ingått över femton sådana avtal.
Deltagande i Pesco-projekt
Även om medlemskapet i det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) endast är öppet för EU:s medlemsländer fastställde rådet i november 2020 allmänna villkor som innebär att länder utanför EU får bjudas in för att delta i vissa Pesco-projekt.
Exempelvis bjöd man in Kanada, Norge och USA att delta i ett projekt för militär rörlighet 2021, liksom Storbritannien 2022 och Schweiz 2025.
Säkerhets- och försvarsdialoger
EU håller dialoger och samråd om säkerhet och försvar med ett antal länder, regioner och multilaterala organisationer som har partnerstatus. Syftet med dialogerna är att verka för samarbete på alla säkerhets- och försvarsrelaterade områden och skapa en plattform för att hantera gemensamma utmaningar och farhågor.
Dessutom anordnar EU:s utrikeschef Schumanforumet för säkerhet och försvar för att underlätta en dialog på hög nivå om internationella frågor som rör fred, säkerhet och försvar. Genom forumet sammanförs företrädare för EU-länder, partnerländer, internationella och regionala organisationer, den akademiska världen och tankesmedjor.
Läs mer
Den europeiska försvarsberedskapen
EU:s försvar i siffror
Civila och militära uppdrag och insatser
Senast ändrad: 24 mars 2026