Skip to content

Turkiet

Turkiet beviljades status som kandidatland i december 1999 och inledde anslutningsförhandlingar i oktober 2005. Förhandlingarna avstannade i juni 2018. EU och Turkiet samarbetar på områden av gemensamt intresse.

Utvidgningen

Ansökan om EU-medlemskap

Turkiet ansökte 1987 om anslutning till den dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Vid sitt möte i Helsingfors i december 1999 beviljade Europeiska rådet Turkiet status som kandidatland.

Anslutningsförhandlingar

Vid mötet den 16–17 december 2004 beslutade Europeiska rådet att Turkiet i tillräckligt hög grad uppfyllde kriterierna för att inleda anslutningsförhandlingar.

Rådet enades om en ram för förhandlingarna med Turkiet den 3 oktober 2005. Samma dag inleddes förhandlingarna vid en regeringskonferens mellan EU och Turkiet.

I februari 2008 antog rådet ett reviderat anslutningspartnerskap med Turkiet. Det utgör en grund för att förbereda Turkiet för ett eventuellt EU-medlemskap genom att ange viktiga prioriterade områden och är ett sätt att mäta framstegen i reformarbetet på.

I juni 2018 konstaterade rådet för första gången att Turkiet rörde sig bort från EU och att landets anslutningsförhandlingar därför i praktiken har avstannat och inga ytterligare kapitel kan komma i fråga för öppnande eller avslutande.

Möten i anslutningskonferensen

Anslutningsförhandlingarna äger rum vid regeringskonferenser (ofta kallade ”anslutningskonferenser”) med ministrar och ambassadörer från EU:s medlemsländer och kandidatlandet. Förhandlingarna omfattar EU:s gemensamma rättigheter och lagstiftning (EU:s regelverk) och är indelade i olika kapitel, eller kluster av kapitel, som omfattar olika politikområden. Anslutningskonferenser kan hållas antingen på ministernivå eller på ställföreträdarnivå.

Före det pågående dödläget i anslutningsförhandlingarna hade EU och Turkiet hållit tolv sådana möten. Vid det senaste mötet, som hölls den 30 juni 2016, inledde konferensen förhandlingar om kapitel 33, som handlar om finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser. 2006 drog rådet slutsatsen att åtta kapitel av betydelse för Turkiets restriktioner när det gäller Cypern inte skulle öppnas och att inga ytterligare kapitel skulle avslutas preliminärt förrän Turkiet hade fullgjort sina åtaganden enligt tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet (Ankaraavtalet).

Som en del av anslutningsförhandlingarna hade 16 kapitel öppnats och ett av dessa hade preliminärt avslutats.

Årlig framstegsöversyn

Varje år brukar rådet anta slutsatser om utvidgningen där man utvärderar de framsteg som gjorts på vägen mot EU-medlemskap i vart och ett av EU:s kandidat- och partnerländer, däribland Turkiet.

Politiskt samarbete

EU och Turkiet har ett associeringsavtal, även kallat Ankara-talet, som går tillbaka till 1963. Det syftar till att fördjupa de politiska banden och den ekonomiska integrationen. Översynen av de bilaterala förbindelserna sker inom ett associeringsråd som senast sammanträdde i mars 2019.

De övergripande förbindelserna mellan EU och Turkiet bygger på Turkiets status som kandidatland, men anslutningsförhandlingarna står för närvarande stilla. EU har uppmanat Turkiet att fullgöra sina skyldigheter enligt förhandlingsramen och genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet med alla EU:s medlemsländer.

I linje med Europeiska rådets relevanta slutsatser, särskilt från mars och juni 2021, är EU redo att samarbeta med Turkiet på ett stegvist, proportionellt och reversibelt sätt för att förbättra samarbetet på områden av gemensamt intresse, såsom

  • migration
  • terrorismbekämpning
  • folkhälsa
  • klimatfrågor
  • regionala frågor

EU och Turkiet har hållit högnivådialoger, ledarmöten och bilaterala toppmöten för att diskutera dessa frågor.

I juni 2023 uppmanade Europeiska rådet EU:s utrikesrepresentant och EU-kommissionen att se över läget i förbindelserna. I november 2023 offentliggjorde de ett meddelande där de redogjorde för läget på viktiga områden som politik, regional stabilitet, utrikespolitik, ekonomi, handel och migration. De utfärdade också rekommendationer som syftar till att främja förbindelserna. Som en uppföljning gav EU-ländernas ledare i april 2024 medlemsländernas ambassadörer i uppdrag att påskynda arbetet med meddelandet och rekommendationerna.

Ekonomi och handel

Genom associeringsavtalet utvidgade EU och Turkiet sina ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser, särskilt genom att inrätta en tullunion som trädde i kraft 1996.

Tullunionen omfattar alla industrivaror, medan särskilda handelsavtal gäller för jordbruks-, kol- och stålprodukter. Rådet har uppmanat Turkiet att fullgöra sina skyldigheter att fullt ut genomföra tullunionen. Landet måste bland annat undanröja handelshinder eller hinder för likvärdig handel som inte är förenliga med dessa skyldigheter och se till att tullunionen tillämpas på ett effektivt sätt i alla EU-länder.

EU är Turkiets främsta handelspartner, medan Turkiet är EU:s sjunde största handelspartner. Under 2022 uppgick den totala handeln mellan EU och Turkiet till 198,1 miljarder euro, vilket motsvarar 3,6 % av EU:s totala handel med omvärlden.

Turkiet är berättigat till ekonomiskt stöd från EU genom instrumentet för föranslutningsstöd och från Europeiska fonden för hållbar utveckling plus.

The EU and Türkiye flags set against a world map.
EU-Türkiye trade relations (Infografik)

EU-Türkiye trade relations (Infografik)

Stabilitet i östra Medelhavsområdet

EU har ett strategiskt intresse av en stabil och säker miljö i östra Medelhavsområdet och har ofta uppmanat Turkiet att trappa ned spänningar, respektera alla EU-medlemsländers suveränitet och territoriella integritet och främja goda grannförbindelser på ett hållbart sätt.

Efter upptäckten av gasreserver i östra Medelhavsområdet, särskilt i Cypern, har EU fördömt Turkiets olagliga borrningsverksamhet och uppmanat Turkiet att respektera alla EU-länders suveränitet, inbegripet respekten för territorialvatten och luftrum. Den 11 november 2019 antog rådet sanktioner mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet. De förlängdes senast till och med den 30 november 2025.

EU är fast beslutet att nå en övergripande lösning på Cypernproblemet inom ramen för FN och att verka för att förhandlingarna ska återupptas.

Migration

Turkiet har tagit emot nästan 4 miljoner flyktingar och har under de senaste nio åren varit det land i världen som tagit emot det största antalet flyktingar efter en exempellöst stor tillströmning av människor som söker skydd från inbördeskriget i Syrien. I ett gemensamt uttalande från mars 2016 enades EU:s och Turkiets ledare om att ta itu med den irreguljära migrationen längs den östra Medelhavsrutten och knäcka smugglarnas affärsmodell.

EU är har föresatt sig att stå fast vid uttalandet och har identifierat effektiv gränsförvaltning, förebyggande av irreguljära inresor och återupptagande av återvändanden i enlighet med internationell rätt och EU-lagstiftning som prioriteringar.

För att förbättra levnadsvillkoren för flyktingar i Turkiet inrättade EU 2015 en facilitet som hittills har samla 6 miljarder euro i finansiering.

Viseringsliberalisering

EU och Turkiet inledde en dialog om viseringsliberalisering 2013. I dialogen fastställs en färdplan för ett viseringsfritt system, med 72 riktmärken som Turkiet måste uppfylla. Processen har ännu inte slutförts.

Jordbävningen i Turkiet och Syrien

Efter de förödande jordbävningar som drabbade Turkiet och Syrien i februari 2023 aktiverade EU sin civilskyddsmekanism för att ge stöd, inbegripet sök- och räddningsgrupper, och för att tillhandahålla tillfälliga boendeenheter.

Ämnen

Senast ändrad: 16 december 2025