Förordningen om kritiska råmaterial

Varför behövs en EU-förordning om kritiska råmaterial?

EU:s efterfrågan på basmetaller, batterimaterial, sällsynta jordartsmetaller och mer kommer att öka exponentiellt i takt med att EU rör sig bort från fossila bränslen och övergår till rena energisystem som kräver mer mineraler.

EU:s gröna omställning kommer att kräva uppbyggnad av lokal produktion av batterier, solpaneler, permanentmagneter och annan ren teknik. God tillgång till en rad olika råvaror behövs för att tillgodose efterfrågan.

Dessutom är råvaror viktiga för EU när det gäller

Industriella värdekedjor

Icke-energiråvaror behövs inom alla sektorer och alla delar av leveranskedjan

Strategisk teknik, som rymd- och försvarsteknik

Tekniska processer och ökad livskvalitet beror på ett varierande och ökande antal råvaror

Klimat, energi och miljö

För ren teknik krävs råvaror som är oersättliga i solpaneler, vindkraftverk, elfordon och energieffektiv belysning

Lokal produktion är centralt för EU:s översyn av energi- och mobilitetssystemen, som delvis drivs av REPowerEU-planen och EU-målet när det gäller utsläppen från bilar.

Förordningen om kritiska råmaterial

I mars 2024 antog rådet den europeiska akten om råvaror av avgörande betydelse, eftersom efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller förväntas öka exponentiellt under de kommande åren.

Kritiska råvaror är råvaror av stor ekonomisk betydelse för EU, med en hög risk för leveransavbrott på grund av att källorna är koncentrerade och att det saknas bra och prismässigt överkomliga ersättningsprodukter.

Syftet med rättsakten är att

• öka och diversifiera tillgången på kritiska råvaror i EU
• stärka cirkulariteten, inbegripet återvinning
• stödja forskning och innovation om resurseffektivitet och utveckling av ersättningsprodukter

De nya reglerna kommer också att stärka Europas strategiska oberoende.

• Det strategiska oberoendet: rådet ger grönt ljus för akten om kritiska råvaror (pressmeddelande 18.3.2024)

Vad är råmaterial och vad används de för?

Metaller, mineraler och naturliga material är en del av vår vardag. De råvaror som är av särskild ekonomisk betydelse och har en hög leveransrisk kallas kritiska råvaror.

Kritiska råvaror är avgörande för funktionen och integriteten hos en lång rad industriella ekosystem.

34 kritiska råvaror

Vissa sektorer är särskilt strategiska för EU:s mål för förnybar energi, digitalisering, rymd och försvar.

Av de 34 kritiska råvaror som listas har en särskild förteckning över strategiska råvaror* (se nedan i mörkgult de 17 strategiska råvarorna) skapats för material vars efterfrågan väntas öka exponentiellt och som har komplexa produktionskrav och därmed löper större risk att drabbas av leveransproblem.

Förteckningen kommer att ses över regelbundet.

Strategiska råvaror bland tunga och lätta sällsynta jordartsmetaller: Nd, Pr, Tb, Dy, Gd, Sm och Ce

Vad används kritiska råvaror till?

Kritiska råvaror används överallt. Utan kritiska råvaror skulle de flesta delar av samhället inte kunna fungera, eftersom de finns i många apparater som vi använder i vardagen och i produkter som är nödvändiga för ekonomin i varje medlemsland, t.ex. smarta mobiltelefoner, elbilar, vindkraftverk, gödslingsplaner eller flygplan.

vibrationstekniken i telefoner = volfram

elfordon = litium, kobolt och nickel

vindkraftverk = bor

Geopolitiken bakom anskaffningen av kritiska råvaror

Kritiska råvaror importeras främst från länder utanför EU. EU kommer aldrig att vara självförsörjande utan strävar efter att diversifiera sin försörjning.

För närvarande är EU helt beroende av ett enda land för vissa kritiska råvaror:

• Kina levererar 100 procent av EU:s behov av tunga sällsynta jordartsmetaller
• Turkiet levererar 99 procent av EU:s behov av bor
• Sydafrika levererar 71 procent av EU:s behov av platina

Sedan 2024 har tredjeländers exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska material gjort EU:s diversifieringsstrategi ännu mer angelägen.

De senaste tre åren har exempelvis Kina dessutom vidtagit en rad exportkontrollåtgärder som omfattar kritiska råmaterial som gallium, volfram, vismut och sällsynta jordartsmetaller men även slutprodukter som batterier och utrustning för bearbetning av sällsynta jordartsmetaller.

Samtidigt har andra globala aktörer intensifierat sina ansträngningar att säkra tillgången till kritiska råmaterial för sina industrier genom att finansiera projekt för kritiska råmaterial och diversifiera sina leveranser genom partnerskap.

Stora leverantörer till EU av kritiska råvaror:

Ökad självförsörjning

För att minska beroendet av tredjeländer för att få tillgång till kritiska råvaror har EU fastställt följande mål för 2030:

Minst 10 procent av EU:s årliga förbrukning ska komma från utvinning i EU

Minst 40 procent av EU:s årliga förbrukning ska komma från förädling i EU

Minst 25 procent av EU:s årliga förbrukning ska komma från inhemsk materialåtervinning

Högst 65 procent av EU:s årliga förbrukning av varje strategisk råvara i varje relevant steg av förädlingen ska komma från ett enda land utanför EU

För att uppnå detta ska EU intensifiera sina handelsåtgärder, och bland annat

• bilda en sammanslutning för kritiska råvaror för alla likasinnade länder som vill stärka de globala leveranskedjorna
• förstärka Världshandelsorganisationen
• förstärka sitt nätverk av avtal om underlättande av hållbara investeringar och frihandelsavtal
• verka för hårdare kontroll av regelefterlevnad för att bekämpa otillbörliga handelsmetoder

Strategiska projekt

För att bidra till att uppnå dessa mål godkände kommissionen 2025 60 strategiska projekt inom ramen för akten om kritiska råvaror, som omfattade 13 EU-medlemsländer och 13 tredjeländer.

Projekten omfattar 14 av de 17 strategiska råvarorna och spänner över hela värdekedjan, från utvinning och bearbetning till återvinning.

Minskat beroende prioriteras, med fokus på de mest sårbara leveranskedjorna. Till exempel beräknas beroendet av ett enda land för utvinning av sällsynta jordartsmetaller minska från 95 % till 42 % tack vare genomförandet av tvalda projekt.

EU:s beroende av gallium (som behövs till halvledare och försvarsindustrin) kommer att minska från 71 % till 17 %, medan EU för germanium skulle kunna uppnå fullständigt oberoende i försörjningen senast 2030.

• Utvalda strategiska projekt (EU-kommissionen)

Stärkt försörjningstrygghet och cirkularitet

Den 3 december 2025 antog kommissionen handlingsplanen RESourceEU för att påskynda och förstärka insatserna för att trygga EU:s försörjning av kritiska råvaror för viktiga industrisektorer (såsom fordonsindustrin, AI och försvar) i samband med den ökade geopolitiseringen av sådana material.

I planen föreslås riktade ändringar av akten om kritiska råvaror för att förbättra cirkulariteten, i syfte att öka materialåtervinningskapaciteten och stärka andrahandsmarknaden för kritiska råvaror, särskilt när det gäller permanentmagneter.

Rådets ståndpunkt, som antogs den 4 mars 2026, stöder de föreslagna ändringarna och

• kräver att kommissionen underrättar medlemsstaterna och bolagsstyrelserna i händelse av leveransrisker som rör kritiska råmaterial
• klargör kommissionens befogenhet att föreslå riskreducerande åtgärder.
• gör det möjligt att använda produktpass för att uppfylla informationskraven när det gäller permanentmagneter

• Råmaterial: rådet antar ståndpunkt för ökad försörjningstrygghet och cirkularitet (pressmeddelande 4.3.2026)
• Förordning om ändring av förordningen om kritiska råmaterial, kommissionens förslag

Genom handlingsplanen RESourceEU införs också flera nya instrument, bland annat följande:

• ett europeiskt centrum för kritiska råmaterial
• en samordnad strategi för lagerhållning
• en mekanism för gemensamma inköp genom råvaruplattformen

• Handlingsplanen RESourceEU, meddelande från kommissionen

Framtidens efterfrågan

EU:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 innebär att Europa arbetar ansvarsfullt för att bli klimatneutralt senast 2050.

Detta innebär att man genomför den dubbla omställningen, fasar ut fossila bränslen i energisystemet och säkrar sitt oberoende genom tillgång till och omvandling av kritiska råvaror.

Materialefterfrågan i Europeiska unionen (scenariot med hög efterfrågan):

Datan representerar en prognos för efterfrågan på kritiska råvaror för fem strategiska EU-sektorer, nämligen förnybar energi, elektromobilitet (e-mobilitet), industrin, informations- och kommunikationsteknik (IKT), rymd- och luftfart samt försvarssektorn.

Läs mer