Beslutsprocessen: delegerade akter och genomförandeakter
Vad är en delegerad akt?
En icke-lagstiftningsakt med allmän giltighet som endast får antas om delegering av befogenheter föreskrivs i lagstiftningsakten.
Vad är en genomförandeakt?
En icke-lagstiftningsakt med detaljerade bestämmelser som möjliggör ett enhetligt genomförande av rättsligt bindande EU-akter.
Varför behöver vi dem?
Delegerad akt: gör det möjligt för kommissionen att reagera snabbt och flexibelt inom områden såsom
- reseinformation
- livsmedels- och fodersäkerhet
- djurs hälsa och välbefinnande
- växtskydd
Delegerade akter kan endast antas på grundval av delegering som beviljas i en lagstiftningsakt.
Hur antas delegerande akter?
Vissa villkor måste vara uppfyllda: Kommissionen utarbetar utkast till delegerade akter i enlighet med
- de delegeringsvillkor som är fastställda i lagstiftningen
- i samarbete med sakkunniga, bland annat från medlemsländerna
Steg 1: Kommissionen samråder med expertgrupper och antar akten.
På samma gång behandlas förslaget (två månader – kan förlängas en gång) av rådet (arbetsgruppen) och parlamentet (ansvarigt utskott)
Alternativ 1: inga invändningar
Om inga invändningar görs under tidsfristen för invändningar träder den delegerade akten i kraft.
Steg 2: Kommissionen beslutar på egen hand om utkastet till en rättsakt ska antas, efter att ha beaktat kommitténs yttrande, även om yttrandet är negativt.
Alternativ 2: en invändning görs
Rådet kan göra invändningar genom beslut som antas med kvalificerad majoritet.
Europaparlamentet kan göra invändningar genom beslut i kammaren av en majoritet av ledamöterna.
Om rådet eller Europaparlamentet gör invändningarkan akten inte träda i kraft.
Hur antas genomförandeakter?
Genomförandebefogenheter tilldelas i de allra flesta fall EU-kommissionen.
Undantagsvis tilldelas de rådet i vederbörligen motiverade fall och i de fall som avses i (art. 24 & 26 i EU-fördraget)
Kommittéförfarandet är det förfarande som styr kommissionens antagande av en betydande del av genomförandeakterna.
Kommittéerna består av företrädare för EU-länderna (sakkunniga från medlemsländerna).
Steg 1: Utkast till genomförandeakter som utarbetas av kommissionen föreläggs i regel kommittéerna inom kommittéförfarandet. Det finns två slags kommittéförfaranden:
Det rådgivande förfarandet
Steg 1: Rådgivande kommittén avger sitt yttrande med enkel majoritet. Yttrandet är inte bindande.
Steg 2: Kommissionen beslutar på egen hand om utkastet till en rättsakt ska antas, efter att ha beaktat kommitténs yttrande, även om yttrandet är negativt.
Granskningsförfarande
Steg 1: Kommittén för granskningsförfarandet måste avge sitt yttrande med kvalificerad majoritet.
Alternativ 1:
Om kommitténs yttrande är positivt ska kommissionen anta akten.
Alternativ 2:
Om kommitténs yttrande är negativt får kommissionen inte anta genomförandeakten.
Alternativ 3:
Om inget yttrande avges får kommissionen anta utkastet till genomförandeakt, med undantag för de fall som anges i kommittéförfarandeförordningen.
Alternativ 4:
Om omröstningen skulle innebära ett negativt resultat har kommissionen antingen en månad på sig att lägga fram ett utkast till åtgärd för omprövningskommittén (sakkunniga från medlemsländerna), eller två månader på sig att lägga fram en ny version till samma kommitté.
För genomförandeakter med omedelbar verkan är förfarandet annorlunda:
Steg 1: Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet antar kommissionen genomförandeakten före samråd med en kommitté, om den grundläggande akten föreskriver detta.
Giltighetstid: Genomförandeakten tillämpas under en period på högst sex månader, om inte annat föreskrivs i den grundläggande akten.
Steg 2: Kommissionen måste samråda med den berörda kommittén inom 14 dagar efter antagandet.
Alternativ 1:
När granskningsförfarandet tillämpas och kommittén avger ett negativt yttrande är kommissionen skyldig att omedelbart upphäva akten.
Senast ändrad: 3 februari 2025