Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 23.11–24.11.2015, 23–24 november 2015

De viktigaste resultaten

Ungdom och utbildning, den 23 november

Den aktuella migrations- och flyktingkrisen var ett gemensamt tema under dagens diskussioner i rådet. Bägge konstellationerna tog upp migrationsrelaterade frågor, framför allt under riktlinjedebatterna

• ungdomspolitikens och ungdomsarbetets betydelse för migration: ministrarna betonade vikten av att stärka det sektorsövergripande samarbetet, framför allt inom utbildnings-, ungdoms-, kultur och idrottssektorerna
• utbildningsstrategier för integration av nyanlända migranter och personer med migrantbakgrund: ministrarna underströk framför allt behovet av att erkänna nyanlända migranters kompetens och att genomföra intensivkurser i språk för att bidra till att motverka sociala orättvisor

Vi kan förhindra marginalisering och radikalisering av ungdomar genom att minska antalet avhopp från skolan, göra ungdomar delaktiga i våra samhällen och ge dem möjlighet att främja våra gemensamma europeiska värden Claude Meisch, utbildnings- och ungdomsminister i Luxemburg

Rådet hedrade också offren från Parisattentaten med en tyst minut. Alla ministrar framförde sina kondoleanser till den franska utbildningsministern, Najat Vallaud-Belkacem, och till alla släktingar till offren för Parisattackerna den 13 november.

"Vi kan förhindra marginalisering och radikalisering av ungdomar genom att minska antalet avhopp från skolan och göra ungdomar delaktiga i våra samhällen samt ge dem möjlighet att främja våra gemensamma europeiska värden", sade minister Claude Meisch.

Ungdomsfrågor

Rådet antog EU:s ungdomsrapport 2015 om genomförandet av den förnyade ramen för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018).

I denna gemensamma rapport från kommissionen och rådet utvärderar man de framsteg som har gjorts inom ramen för samarbetet under 2013–2015. Man bedömer även genomförandet av den "strukturerade dialogen" med ungdomar och lägger fram nya politiska rekommendationer och prioriteringar för den kommande treårsperioden (2016–2018).

Rådet antog två resolutioner om

• en ny EU-arbetsplan för ungdomsfrågor (2016–2018) som handlar om hur man snabbare och mer effektivt kan ta itu med den fortsatt höga arbetslösheten och krisens konsekvenser för ungdomar
• främjande av ungdomars politiska deltagande i det europeiska demokratiska livet, vilket var en prioritering under den nuvarande arbetscykeln för den strukturerade dialogen

Utbildning

Rådet antog den gemensamma rapporten för 2015 om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (2010–2020).

I rapporten bedömer man framstegen under den senaste arbetscykeln (2012–2014) och gör en halvtidsöversyn av Utbildning 2020 samt lägger fram förslag på justeringar.

Huvudprioriteringarna för det europeiska utbildningssamarbetet under de kommande fem åren fram till 2020 är att se till att utbildningssystemen främjar anställbarhet, färdigheter och innovation, ökar den sociala rörligheten och jämlikheten, bidrar till att förhindra radikalisering och lägger grunden för demokratiska värden och aktivt medborgarskap.

Kultur och idrott, den 24 november

Även under den andra dagens diskussioner i rådet (den 24 november) var den aktuella migrations- och flyktingkrisen en gemensam nämnare. Man diskuterade framför allt:

• kollektiva åtgärder mot olaglig handel med och förstörelse av kulturarvet i konfliktområden: ministrarna betonade kulturarvets starka symbolvärde när det gäller identitet och dess bidrag till den interkulturella dialogen, och man efterlyste ökat samarbete mellan medlemsstaterna på alla nivåer
• idrottens utbildningspotential för att hjälpa missgynnade ungdomar, inklusive migranter, att hitta sin plats i samhället, och här enades ministrarna om att idrott är grundläggande både för att främja dialog mellan olika kulturer i EU och för politiken för social integration.

Kultur

Under kulturrådets möte fokuserade man på hur kulturen på bästa sätt kan förstärka EU:s yttre åtgärder. Ministrarna antog slutsatser om hur utvecklingssamarbete och interkulturell dialog kan förbättra integrationen av migranter och flyktingar.

De första slutsatserna återspeglar vikten av ett mer heltäckande synsätt på kultur, som bygger på global solidaritet. Kommissionen och den höga representanten uppmanas där att lägga fram en strategi för kultur för rådet och att ta fram vissa riktlinjer.

Rånade betonade att strategin också bör omfatta de utmaningar som EU just nu står inför, såsom migrationskrisen, radikaliseringen och den ökade främlingsfientligheten.

Slutsatserna om interkulturell dialog är en del av ramen för arbetsplanen för kultur, som syftar till att främja ömsesidig förståelse mellan värdlandet och migranterna, och en del av svaret på den bredare strategi för migration som Europeiska rådet efterlyste i oktober 2015.

Idrott kan vara och är ett viktigt instrument för att integrera människor, framför allt missgynnade ungdomar, i dagens samhälle. Utbyte av bästa praxis inom detta område kan ge ungdomar en chans att utvecklas Roman Schneider, idrottsminister i Luxemburg

Idrott

Rådet antog slutsatser om främjande av fysisk aktivitet och idrottsverksamhet för barn och uppmanade medlemsstaterna att öka medvetenheten om fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet från tidig ålder samt att främja åtgärder för att uppmuntra en aktiv livsstil bland barn.

Ministrarna diskuterade också olika sätt att utveckla idrottens utbildningspotential, framför allt för integration av missgynnade ungdomar, migranter och nyanlända flyktingar.

Under debatten gjorde två gästtalare inlägg: Edwin Moses, före detta olympisk mästare och för närvarande ordförande för USA:s antidopningsbyrå samt för Världsantidopningsbyråns utbildningskommitté, och Mathieu Murrell från den engelska fotbollsligan Premier League.

Bägge talarna kom med exempel på projekt som på ett framgångsrikt sätt kombinerar utbildning och idrott. Båda underströk dock att idrott snarare är ett medel än ett mål och att utbildning och sysselsättning alltjämt är grundläggande i missgynnade områden.

"Idrott kan vara och är ett viktigt instrument för att integrera människor, framför allt missgynnade ungdomar, i dagens samhälle. Utbyte av bästa praxis inom detta område kan ge ungdomar en chans att utvecklas.", sade minister Roman Schneider.