Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 30.5–31.5.2016, 30–31 maj 2016

De viktigaste resultaten

”Slutsatserna ger ny politisk vägledning för detta EU-projekt som startades 2008. Åtta år senare knyter Europeana samman 3 700 kulturinstitutioner som delar mer än 50 miljoner kulturskatter via nätet. Det finns dock stora utmaningar framöver. Och för att klara dem krävs gemensamma ansträngningar ännu en gång.” Jet Bussemaker, Nederländernas minister för utbildning, kultur och vetenskap, tillika rådets ordförande

Kultur och audiovisuella frågor

Ministrarna höll en inledande diskussion om kommissionens nya förslag till ett reviderat direktiv om audiovisuella medietjänster (audiovisuella medietjänster). Direktivet om audiovisuella medietjänster reglerar den fria rörligheten av audiovisuella verk, och kombinerar domsrätt i ursprungslandet med (minimi-) skydd för allmänintresset i hela EU. Tanken med förslaget är att uppdatera lagstiftningen för att anpassa den till den snabbt föränderliga digitala marknaden och nya konsumtionsvanor av audiovisuellt innehåll.

Ministrarna var eniga om vikten av att uppdatera direktivet om audiovisuella medietjänster, som en del av strategin för den digitala inre marknaden, och betonade att det måste också respektera Europas kulturella och språkliga mångfald, mediefrihet och mediepluralism, öppenhet på internet samt skydd av konsumenter, särskilt minderåriga.

Ministrarna tog även upp en av aspekterna i direktivet om audiovisuella medietjänster i synnerhet, nämligen hur den offentliga politiken kan stödja gränsöverskridande rörlighet för europeiskt audiovisuellt innehåll. Ministrarna behandlade flera frågor, bland annat skapande av innehåll kontra nå en publik, samproduktioner, nationella ekonomiska incitament och kvoter.

Rådet antog dessutom slutsatser om Europeanas roll för digital tillgång till, synlighet för och användning av det europeiska kulturarvet. I slutsatserna rekommenderas tekniska förbättringar av plattformen Europeana och de efterlyser också en mer hållbar finansieringsmodell inom den nuvarande fleråriga budgetramen.

Nederländernas minister för utbildning, kultur och vetenskap, Jet Bussemaker, sade fäljande: ”Slutsatserna ger ny politisk vägledning för detta EU-projekt som startades 2008. Åtta år senare knyter Europeana samman 3 700 kulturinstitutioner som delar mer än 50 miljoner kulturskatter via nätet. Det finns dock stora utmaningar framöver. Och för att klara dem krävs gemensamma ansträngningar ännu en gång.”

”Idrott är jättekul, men bara om idrottsverksamheten är renhårig. Det gäller för matcher och klubbar, men även för idrottsförbundens och myndigheternas beslutsfattande. Detta är anledningen till att det nederländska ordförandeskapet har gjort integritet, insyn och goda styrelseformer inom idrotten till en av sina prioriterade frågor.” Edda Schippers, Nederländernas minister för hälsovård, välfärd och idrott, tillika rådets ordförande

Idrott

Ministrarna diskuterade hur regeringarna kan förbättra styrningen inom idrotten mot bakgrund av återkommande skandaler med korruption, penningtvätt och dopning och de därav följande negativa konsekvenserna för idrottens trovärdighet och allmänhetens förtroende för idrottens positiva värden.

Ministrarna betonade att det oberoende som idrottssektorn åtnjutit under lång tid endast kan upprätthållas om höga normer för god styrning tillämpas, men den nuvarande situationen visar att idrottsorganisationerna inte på egen hand är utrustade för att motverka de hot dess integritet som fortsätter att inträffa.

Ministrarna enades om att idrottsorganisationer behöver stöd och samarbete och i vissa fall ingripanden av nationella regeringar och erinrade om att idrottssektorn måste respektera de grundläggande principerna om god styrning, såsom kompetent förvaltning, hållbar finansiering, ansvarighet och öppenhet. Europa behöver tala med en röst för att förbättra integriteten inom idrotten.

Rådet antog även slutsatser om förstärkt integritet, transparens och god styrning i samband med större idrottsevenemang. I slutsatserna föreslås en rad åtgärder för att genomföra dessa principer på nationell och europeisk nivå under alla skeden av sådana evenemang (genomförbarhet, anbudsgivning, förberedelser, organisation, utvärdering och bestående effekter), även efter att de avslutats.

Efter rådets möte (idrott) fördes en strukturerad dialog mellan EU:s idrottsministrar och företrädare för IOK, EOK, FIFA och UEFA. Deltagarna diskuterade öppenhet och god styrning inom idrotten och enades om att föra en löpande dialog.

Edith Schippers, Nederländernas minister för hälsovård, välfärd och idrott, sade följande: ”Idrott är jättekul, men bara om idrottsverksamheten är renhårig. Det gäller för matcher och klubbar, men även för idrottsförbundens och myndigheternas beslutsfattande. Detta är anledningen till att det nederländska ordförandeskapet har gjort integritet, öppenhet och goda styrelseformer inom idrotten till en av sina prioriterade frågor.”

Ungdomsfrågor

Rådet antog slutsatser om ungdomssektorns roll för att förebygga och bekämpa våldsinriktad radikalisering bland ungdomar. I slutsatserna framhålls den ovärderliga roll som ungdomsarbete, volontär- och kulturverksamhet och idrott kan spela för att nå fram till ungdomar som annars kanske ligger i riskzonen för radikalisering.

De pekar även på behovet att undergräva och utmana befintliga våldsbejakande extremistiska ideologier och motverka dem med tilltalande fredliga alternativ och att stödja föräldrar, syskon, kamrater och andra som kommer i kontakt med ungdomar som befinner sig i riskzonen och ge dem information om stödnätverk och möjligheter till rådgivning.

Ministrarna diskuterade hur ungdomspolitiken på bästa sätt kan bidra till att stödja ungdomars identitetsmässiga utveckling. Ministrarna enades om att ungdomar mer än någonsin tidigare behöver en tydlig och positiv identitet för att med framgång delta i utbildning, på arbetsmarknaden och i samhället i stort och att detta skulle kunna utvecklas genom integrerade nätverk på utbildningsområdet. Dessa nätverk kommer att göra det möjligt för dem att bygga upp motståndskraft mot antidemokratiska krafter och påverkan.

Martin van Rijn (statsekreterare i Nederländernas regering) sade "I dag har EU:s ungdoms- och utbildningsministrar förenat sina krafter. Vi har fokuserat på den roll som lärare, ungdomsledare och andra socialarbetare har. Deras bidrag kan vara mycket värdefulla för att ge ungdomar möjligheter och förmåga att känna igen och avvisa de tomma löften som sprids av våldsinriktade radikala personer. ”

Utbildning

Rådet antog slutsatser om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning som framhåller internets och sociala mediers många förtjänster och möjligheter, samtidigt som det potentiella hot de kan utgöra också lyfts fram. Slutsatserna betonar också skolans grundläggande roll när det gäller att hjälpa unga att få mediekompetens och bli ansvarsfulla medborgare i framtiden.

Slutsatserna är också en uppföljning av Parisförklaringen från mars 2015. Där betonas den viktiga roll som utbildningen har att spela när det gäller att främja medborgarskap och unionens grundläggande värden. Ministrarna enades om att ett av de områden som behöver stärkas är ungdomars förmåga att tänka kritiskt och använda sitt omdöme så att de kunde förstå verkligheten, skilja från fakta från åsikter och stå emot alla former av indoktrinering och hatpropaganda.

Ministrarna diskuterade också framtiden för högre utbildning i Europa, mot bakgrund av kommissionens kommande förslag.

Jet Bussemaker, Nederländernas minister för utbildning, kultur och vetenskap, sade följande: ”Ungdomspolitiken och utbildning har en gemensam roll när det gäller att förebygga radikalisering bland ungdomar.” Det är tydligt att varje strategi för att möta detta problem måste inbegripa alla sektorer i samhället, t.ex. föräldrar, lärare och ungdomsledare, socialarbetare och övriga företrädare för det civila samhället. Vi diskuterade hur de kan stödjas och vilka kommande åtgärder som behövs på EU-nivå. ”