Allmänna rådet, 15 november 2023

De viktigaste resultaten

Europeiska rådets möte i december

Ministrarna inledde förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 14–15 december 2023 genom att diskutera ett utkast till kommenterad dagordning.

Vid toppmötet i december ska EU-ländernas ledare diskutera

• Rysslands anfallskrig mot Ukraina
• situationen i Mellanöstern
• nästa steg i utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen
• den föreslagna revideringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027
• säkerhets- och försvarsfrågor

• Utkast till kommenterad dagordning

Rättsstatsprincipen i Polen

Rådet diskuterade situationen vad gäller rättsstatsprincipen i Polen inom ramen för förfarandet i artikel 7.1 i EU-fördraget.

Förfarandet för Polen inleddes av EU-kommissionen 2017 och omfattar en rad frågor som rör det polska rättsväsendets oberoende. Den senaste utfrågningen av Polen ägde rum i maj 2023.

Kommissionen informerade ministrarna om utvecklingen sedan utfrågningen och redogjorde för de kvarstående farhågorna när det gäller högsta domstolen, nationella domstolsrådet och författningsdomstolens roll och rättspraxis. Den erinrade också om att de polska myndigheternas reform av det disciplinära systemet för polska domare ännu inte hade trätt i kraft.

Ministrarna betonade vikten av att ta itu med alla frågor som rör rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen i Polen och uttryckte sitt stöd för kommissionen när det gäller de farhågor som tagits upp. De uttryckte även sin förhoppning om att Polen snart kommer att ta itu med dem. Polen fick möjlighet att göra en kommentar.

Ordförandeskapet konstaterade att rådet fortsätter att följa frågan.

• Motiverat förslag om att inleda artikel 7-förfarandet för Polen
• 2023 års rapport om rättsstatsprincipen – landskapitlet om Polen
• Rättsstatsprincipen (bakgrund)

Respekten för EU:s värden i Ungern

Som en del av artikel 7.1-förfarandet i EU-fördraget diskuterade rådet även läget vad gäller respekten för EU:s värden i Ungern.

Förfarandet för Ungern inleddes av Europaparlamentet 2018 och omfattar flera frågor, från rättsväsendets oberoende och korruption till yttrandefrihet, akademisk frihet och rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Den senaste utfrågningen av Ungern ägde rum i maj 2023.

Kommissionen informerade ministrarna om framstegen på områdena rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption sedan den senaste utfrågningen av Ungern, samtidigt som den pekade på de åtgärder som ännu inte vidtagits. Kommissionen beskrev också de allvarliga kvarstående farhågorna på andra områden, såsom de om mediernas oberoende och mångfald, rättigheterna för migranter och personer som tillhör minoriteter, inbegripet hbti-personer, påtryckningar på det civila samhället och regeringens omfattande användning av nödbefogenheter.

Ministrarna upprepade kommissionens farhågor och uppmanade Ungern att fortsätta att åtgärda de problem som påtalats. Ungern lade fram sina synpunkter.

Ordförandeskapet konstaterade att rådet fortsätter att följa frågan.

EU:s vallag

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om Europaparlamentets förslag till översyn av EU:s regler för val till Europaparlamentet. Det var den tredje debatten om detta förslag i rådet.

Ministrarna uppmanades att ange om de kunde godkänna den grundläggande idén om transnationella listor och den europeiska valkretsen och hur de skulle kunna tänka sig att arbeta vidare med parlamentets förslag.

Debatten bekräftade att ett antal medlemsländer hade tydliga reservationer mot begreppet transnationella listor och en process med toppkandidater och en EU-omfattande valkrets som bygger på sådana listor. En stor majoritet av medlemsländerna var dock öppna för att fortsätta arbetet på teknisk nivå med detta ärende, med utgångspunkt i de delar av parlamentets förslag som hade fått störst stöd enligt den enkät som genomfördes av det svenska ordförandeskapet.

Ordförandeskapet konstaterade att arbetet med ärendet kommer att fortsätta på teknisk nivå.

• Förslag till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet
• Bakgrundsinformation inför diskussionen
• Resultatet av det svenska ordförandeskapets enkät

Förbindelserna mellan EU och Storbritannien

Rådet utvärderade förbindelserna mellan EU och Storbritannien

Kommissionen informerade ministrarna om utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Storbritannien under de senaste månaderna och planerade det framtida arbetet.

Ministrarna välkomnade att överenskommelsen om Windsorramen gjorde det möjligt för EU och Storbritannien att vända blad i förbindelserna och inrikta sig på att utveckla ett positivt och stabilt partnerskap som bygger på gemensamma värden samtidigt som det säkerställs att EU:s intressen respekteras.

De betonade hur viktigt det är med ett fullständigt genomförande av alla avtal mellan EU och Storbritannien, även när det gäller medborgarnas rättigheter, och underströk EU:s fortsatta enighet. Ministrarna uttryckte också sitt stöd för att utnyttja handels- och samarbetsavtalets fulla potential till ömsesidig nytta för EU och Storbritannien, med beaktande av de begränsningar som följer av de befintliga avtalen.

Rådet gav även utan diskussion grönt ljus för Storbritanniens deltagande i EU-programmen Horisont Europa och Copernicus och godkände den principöverenskommelse som nåddes mellan kommissionen och den brittiska regeringen den 7 september 2023.

• Förbindelserna mellan EU och Storbritannien: klart för Storbritanniens deltagande i Horisont Europa och Copernicus (pressmeddelande 15.11.2023)
• EU:s förbindelser med Storbritannien (bakgrund)

Europas framtid

Ministrarna diskuterade också EU:s interna förberedelser inför utvidgningen, dvs. hur EU kan integrera nya medlemsländer och samtidigt upprätthålla och fördjupa sin egen utveckling när det gäller politik, budget och handlingsförmåga. Debatten inriktades på organisationen av den relaterade diskussions- och reformprocessen.

Medlemsländernas EU-ministrar har vid flera tillfällen i år diskuterat EU:s interna förberedelser inför utvidgningen, bland annat vid sina informella möten i Stockholm den 21–22 juni och i Murcia den 28–29 september och under ministerluncher i anslutning till allmänna rådets möten den 19 september och 24 oktober.

EU-ländernas ledare tog också upp frågan vid sitt informella möte i Granada den 6 oktober. I Granadadeklarationen bekräftade de att utvidgningen är en geostrategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd, och att EU samtidigt med reformansträngningarna i de länder som vill bli medlemmar måste genomföra det grundläggande arbete och de reformer som krävs internt.

• Informellt möte med stats- och regeringscheferna, Granada, 6.10.2023
• Informellt ministermöte om allmänna frågor, Murcia, 28.9.2023
• Informellt möte i allmänna rådet, Stockholm, 21–22.6.2023

Rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1/1958

Ordförandeskapet gav ministrarna en uppdatering om läget när det gäller Spaniens begäran om att ändra förordning nr 1/1958 för att inkludera katalanska, baskiska och galiciska.

Ordförandeskapet informerade ministrarna om att ett anpassat förslag hade lagts fram av Spanien den 13 november på grundval av diskussioner vid tidigare möten i allmänna rådet.

Ordförandeskapet erinrade också om att kommissionen håller på att ta fram en kostnadsbedömning av ändringen av förordning nr 1/1958.

Lagstiftningsarbete

Kommissionen lade fram sitt arbetsprogram för 2024, som identifierar 15 nya initiativ och 154 pågående prioriterade ärenden och lägger stor vikt vid att minska den administrativa bördan för företag, förvaltningar och medborgare.

• Kommissionens arbetsprogram för 2024
• Bakgrundsinformation inför diskussionen