Sjöfartsskydd

EU är fast beslutet att se till att haven är säkra och trygga på ett sätt som skyddar unionens intressen, medborgare och ekonomi. Det krävs också samordnade insatser för att möta de allt mer komplexa maritima hoten, som omfattar allt från angrepp mot undervattensinfrastruktur till cyberhot och de risker som skuggflottan medför.

EU:s politik för sjöfartsskydd bygger på strategin för sjöfartsskydd som först antogs 2014 och sedan uppdaterades 2023. Sedan dess har kommissionen sjösatt den europeiska världshavspakten, en omfattande strategi för att skydda havet, främja den blå ekonomin och stödja kustsamhällen. Rådet välkomnade pakten den 8 december 2025 och efterlyste ytterligare åtgärder, bland annat när det gäller sjöfartsskydd och sjöförsvar.

EU främjar också regelbaserad havsförvaltning, i linje med sina värden och folkrätten, inbegripet FN:s havsrättskonvention (Unclos). Därför samarbetar EU med likasinnade tredjeländer och regionala och multilaterala organisationer, även i strategiskt viktiga havsområden.

• Rådets slutsatser om den reviderade EU-strategin för sjöfartsskydd och dess handlingsplan, 24.10.2023
• Rådets slutsatser om den europeiska världshavspakten, 8.12.2025

EU:s marina uppdrag och tillgångar

EU är en global garant för sjöfartsskydd och sjöfartsskydd utgör en central del av EU:s säkerhets- och försvarspolitik. EU är fast beslutet att ytterligare stärka sitt engagemang på sjöfartsområdet, bland annat genom sina marina insatser som Atalanta, Irini och Aspides inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Rådet har också konsekvent stärkt mandaten för dessa marina styrkor, inte minst med fokus på den maritima lägesbilden, bland annat när det gäller övervakningen av den ryska skuggflottans verksamhet.

Med ledning av den strategiska kompassen har EU vidare åtagit sig att erbjuda utbildning och kapacitetsuppbyggnad för partner, förbättra informationsutbytet mellan civila och militära myndigheter och stärka de operativa systemen för sjö- och gränsövervakning.

Under 2021 införde EU det nya konceptet samordnad närvaro till havs. Det är ett verktyg som ska öka EU:s kollektiva engagemang för sjöfartsskyddet genom en optimal användning av medlemsländernas marina tillgångar på områden som är av strategiskt intresse för EU. Det utnyttjas för närvarande i Guineabukten och i nordvästra Indiska oceanen.

EU deltar också i en årlig övning för sjöfartsskydd som inbegriper flottor och kustbevakningar från medlemsländerna för att öka beredskapen, främja driftskompatibilitet och möta framväxande hot.

• En strategisk kompass för säkerhet och försvar

Kritisk infrastruktur och cyberangrepp

Skyddet av kritisk infrastruktur på sjöfartsområdet, såsom gasledningar, undervattenskablar och vindkraftparker till havs är en topprioritering för EU.

Angreppen mot gasledningarna Nord Stream i Östersjön 2022, den obehöriga närvaron vid kritisk infrastruktur i Nordsjön och återkommande cyberangrepp och hybridkampanjer innebär att EU måste stärka sina åtgärder och bli effektivare på att skydda sin kritiska infrastruktur, på både ytnivå och undervattensnivå. I takt med digitaliseringen på sjöfartsområdet har komplexiteten och den potentiella sårbarheten ökat.

För att göra den kritiska infrastrukturen på land och till havs mer motståndskraftig kommer EU att

• utveckla innovativ teknik
• utarbeta regionala samarbetsplaner för övervakning
• bygga driftskompatibla obemannade övervakningssystem

Rådet välkomnar också EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet från 2025, som lades fram av kommissionen och den höga representanten, och efterlyser ökat samarbete på nationell och internationell nivå.

Den 15 december 2025 antog rådet en förklaring om att motverka hot från den ryska skuggflottan. Skuggflottan medför allvarliga risker, bland annat potentiella miljöskador samt risker för sjösäkerheten och sjöfartsskyddet, den internationella maritima handelns integritet, kritisk undervattensinfrastruktur och respekten för internationella regler och standarder på sjöfartsområdet. Mot bakgrund av detta uppmanar rådet den höga representanten och medlemsländerna att samordna insatserna mot de hot som skuggflottan medför.

• Cybersäkerhet: hur EU hanterar cyberhot (bakgrund)
• Förklaring om att fullt ut utnyttja ramen för den internationella havsrätten när det gäller hot från ”skuggflottan” och skydd av kritisk undervattensinfrastruktur (15.12.2025)

Sprängmedel som inte exploderat

Sedan första och andra världskriget har EU stått inför utmaningen att hantera stora mängder oexploderad ammunition, kemisk ammunition och oljeläckage från skeppsvrak. Detta problem har förvärrats ytterligare av Rysslands militära angrepp mot Ukraina, som lett till att det finns minor i Svarta havet.

I vissa havsområden är typen av ammunition och dess läge och mängd dåligt dokumenterade. Detta skapar betydande risker för sjösäkerheten och sjöfartsskyddet eftersom det påverkar skyddet av människor och miljön, havsbaserade anläggningar för förnybar energi och fisket.

EU är fast beslutet att ta itu med denna utmaning på ett övergripande sätt genom att öka kunskaperna om den maritima lägesbilden och utveckla verktyg och instrument för att bidra till att minska riskerna. Rådet välkomnar också kommissionens plan att utveckla en samordnad strategi för avlägsnande av oexploderad ammunition.

Brottslighet till sjöss

Brott till sjöss är en stor utmaning i hela EU och utgör ett allvarligt hot mot sjöfartsskyddet. Brotten omfattar bland annat

• piratdåd
• smuggling av migranter
• olaglig handel med människor, vapen och narkotika
• väpnade rån till havs
• olagligt, orapporterat och oreglerat fiske
• plundring av marina resurser
• otillåten prospektering i exklusiva ekonomiska zoner

Dessa brott hotar den fria sjöfarten och äventyrar viktiga handelsvägar. Som global skyddsgarant står EU fast vid sitt åtagande att ta itu med dessa viktiga utmaningar genom förebyggande åtgärder.