Audiovisuella medietjänster

Audiovisuella medier omfattas i likhet med andra varor och tjänster av reglerna för EU:s inre marknad.

Direktivet om audiovisuella medietjänster har banat väg för en europeisk inre marknad för audiovisuella medietjänster genom att

• harmonisera vissa regler för tillhandahållandet av audiovisuella tjänster
• underlätta tillhandahållandet av audiovisuella medietjänster i hela EU på grundval av ursprungslandsprincipen
  

Direktivet utgör grunden för en öppen och rättvis EU-marknad för audiovisuella medietjänster. Genom direktivet regleras såväl traditionella tv-sändningar som nya tjänster på begäran, om än i olika grad.

Tidslinjen nedan ger en översikt över den pågående diskussionen i rådet om uppdateringen av direktivet.

Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen, framväxten av nya affärsmodeller och ändrade tittarvanor beslutade kommissionen att modernisera direktivet, och antog i maj 2016 ett ändringsförslag. Till de viktigaste inslagen i förslaget hör

• utvidgningen av direktivets tillämpningsområde till att inkludera videodelningsplattformar, i syfte att skydda minderåriga och säkerställa ett skydd mot hatspråk och våld
• ytterligare anpassning av reglerna för linjära tjänster och tjänster på begäran i syfte att göra tv mer konkurrenskraftig i förhållande till leverantörer av videotjänster på begäran
• förstärkning av nationella regleringsmyndigheters oberoende och inrättandet av en europeisk grupp av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) för att säkerställa ett bättre och mer harmoniserat genomförande av direktivet

Direktivet är en del av strategin för den digitala inre marknaden, som har som mål att Europas ekonomi, näringsliv och samhälle ska kunna utnyttja den nya digitala eran fullt ut. Marknaden och tekniken utvecklas i snabb takt, och EU måste se till att de relevanta reglerna håller jämna steg med dessa förändringar.

Över 1 miljon EU-medborgare är direkt anställda inom den audiovisuella sektorn. Den audiovisuella sektorn behöver anpassa sig och skapa ett regelverk för 2000-talets medier.

• Direktivet om audiovisuella medietjänster (2010/13/EU)
• Strategin för den digitala inre marknaden (bakgrundsinformation)

Ursprungslandsprincipen

Ursprungslandsprincipen utgör en hörnsten för direktivet. Tjänsteleverantörer är endast föremål för de bestämmelser som är tillämpliga i det land där de är etablerade. I genomsnitt är 31 %av de videotjänster på begäran som finns tillgängliga i ett medlemsland etablerade i ett annat medlemsland.

Varför behöver det ses över?

Sedan direktivet antogs 2010 har det audiovisuella medielandskapet genomgått betydande förändringar. Tittare, och i synnerhet minderåriga sådana, håller på att överge traditionell tv till förmån för onlinevärlden, samtidigt som regelbördan är mycket större för televisionen.

Detta gäller inte bara mer traditionella medier såsom televisionen (inbegripet tv-reklam, sponsring och produktplacering) utan även digitala publikationer inom nya medier och onlinetjänster. Förslaget är avsett att omfatta videodelningsplattformar och videotjänster på begäran. Sociala medier togs upp i diskussionerna i ett senare skede.

Direktivet inför därför flexibilitet i fall där restriktioner som endast är tillämpliga på tv inte längre är motiverade. Det ser till att konsumenterna ges tillräckligt skydd vad gäller tjänster på begäran och internet, samtidigt som det säkerställs att innovationen inte hämmas. Tanken är att uppnå en balans mellan konkurrenskraft och konsumentskydd.

EU i den nya digitala eran

• tittartiden för tv minskar

• tiden unga ägnar tv-tittande har minskat med 7,5 %

• internetvideors andel av konsumenternas internettrafik väntas öka från 64 % under 2014 till 80 % senast 2019

Förslaget syftar till att möta de tekniska och marknadsrelaterade förändringar utan motstycke som skett till följd av övergången till digital teknik, för att upprätthålla den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och samtidigt slå vakt om allmänna intressen, däribland

• skyddet av minderåriga
• mediernas frihet och mångfald
• kulturell mångfald
• konsumentskydd

Förslaget innehåller regler som är nödvändiga för att forma den tekniska utvecklingen i syfte att skydda medborgarna, och i synnerhet minderåriga, från skadligt audiovisuellt innehåll, såsom hatspråk, våld och terrorism, samtidigt som man slår vakt om yttrandefriheten.

På grundval av ett offentligt samråd som kommissionen genomfört fastställdes att följande frågor bör ses över i det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster:

• säkerställandet av lika villkor för audiovisuella medietjänster
• tillhandahållandet av en optimal nivå av konsumentskydd
• skydd av användare och förbud mot hatspråk och diskriminering
• främjande av europeiskt audiovisuellt innehåll
• stärkande av den inre marknaden
• stärkande av mediernas frihet och mångfald
• tillgång till information och tillgänglighet vad gäller innehåll för personer med funktionsnedsättningar

Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga)

Erga för samman chefer eller företrädare på hög nivå för nationella oberoende regleringsmyndigheter på området för audiovisuella tjänster som ska ge kommissionen råd om genomförandet av EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster.

I detalj

Överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet är en avvägning mellan nuvarande regler och reformbehovet. Genom de nya reglerna

• skapas lika villkor för alla operatörer när det gäller att skydda tittarna, oberoende av vilken tjänst de erbjuder och vilken plattform de använder. Användarna kommer att omfattas av samma skydd oavsett om de tittar på film på traditionell tv eller på beställ-tv.
• införs ett tydligt ansvar för videodelningsplattformar för att förbättra skyddet för minderåriga och andra användare mot våldsamt eller skadligt innehåll och hatpropaganda. Medlemsstaterna kommer att kunna vidta åtgärder genom sina nationella regleringsmyndigheter mot operatörer som inte respekterar regelverket.

Ett viktigt inslag i de nya reglerna är att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta videodelningsplattformar och beställvideotjänster, i syfte att

• öka den kulturella mångfalden och slå vakt om europeiskt innehåll, eftersom leverantörer av audiovisuella medietjänster måste se till att minst 30 % av deras programutbud består av europeiskt innehåll som framhävs på lämpligt sätt
• frigöra resurser som ska investeras i produktionen av europeiskt innehåll eftersom medlemsstaterna kan begära finansiellt stöd från tv-företag och leverantörer av tjänster på begäran, även sådana som är etablerade i en annan medlemsstat. Här görs vissa undantag som kan underlätta för nystartade företag och små företag.

Dessutom kommer de nya reglerna att

• förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster genom att stärka den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) och fastställa dess roll i EU-lagstiftningen
• garantera flexibilitet eftersom medlemsstaterna kommer att kunna anpassa reglerna till sina nationella förhållanden och också anta strängare regler om de så önskar

• Förslag om ändring av direktiv 2010/13/EU
• Förslag om ändring av direktiv 2010/13/EU – slutlig kompromisstext

I rådet

Kommissionen lade i maj 2016 fram sitt förslag för rådet och Europaparlamentet som en del av strategin för den digitala inre marknaden. Förslaget har varit föremål för granskning i rådet under flera ordförandeskap, och en lägesrapport om förslaget lades fram av det slovakiska ordförandeskapet i november 2016.

I maj 2017 nådde rådet en allmän riktlinje. Ministrarnas åsikter skilde sig åt mest vad gäller utvidgningen av tillämpningsområdet till att omfatta videodelningsplattformar, bestämmelser om domstols behörighet och främjandet av europeiska produktioner inom tjänster på begäran. Åtta medlemsländer motsatte sig den allmänna riktlinjen, huvudsakligen på grund av utvidgningen av tillämpningsområdet till audiovisuella sociala medier och kvoten på 30 % europeiska produktioner för tjänster på begäran samt möjligheten att kräva finansiella bidrag från vissa tv-programföretag.

Sammanlagt har tio trepartsmöten hållits. Vid det nionde informella trepartsmötet säkrades en politisk överenskommelse om de viktigaste kvarstående frågorna, vilket banade väg för den slutliga överenskommelsen, som nåddes under det sista trepartsmötet den 6 juni 2018.

Den 13 juni bekräftade Coreper den slutliga kompromisstexten. Denna sluttext översändes till Europaparlamentet för godkännande och antagande vid första behandlingen.

Den 6 november 2018 antog rådet direktivet.

Bakgrund

Det nuvarande EU-direktivet om audiovisuella medietjänster styr samordningen på EU-nivå av nationell lagstiftning om alla typer av audiovisuella medier, inbegripet såväl traditionella tv-sändningar som tjänster på begäran.

Kommissionen anordnade ett offentligt samråd i syfte att höra alla intresserade parter om hur Europas audiovisuella medielandskap kan göras ändamålsenlig för den digitala tidsåldern. Samrådet ägde rum juli–september 2015.