Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 22.5–23.5.2017, 22–23 maj 2017

De viktigaste resultaten

Audiovisuella frågor och kultur

Rådet nådde fram till en allmän riktlinje om förslaget till ändring av direktivet om audiovisuella medietjänster med utgångspunkt i en slutlig kompromisstext som det maltesiska ordförandeskapet lade fram för rådet i dag om de viktigaste frågorna som fortfarande är olösta, nämligen direktivets tillämpningsområde, jurisdiktionsreglerna, kvoterna för europeiska produktioner och de ekonomiska bidragen.

• Anpassning till tekniska förändringar och upprätthållande av Europas konkurrenskraft och grundläggande värden inom audiovisuella tjänster

Rådet antog slutsatser om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. I slutsatserna föreslås att en områdesövergripande plattform ska inrättas som kan föra samman experter från olika politikområden (kultur, utrikesfrågor, utvecklingssamarbete, utbildning, mänskliga rättigheter, tullfrågor etc.) som kan bidra till att utveckla synergieffekter och komplementaritet när strategin genomförs.

Kultur erkänns i allt större grad inom de diplomatiska förbindelserna som ett verktyg för ”mjuk makt”, som ger möjlighet att upprätta och upprätthålla förbindelser och kontakter med länder utanför EU när den traditionella politiken kanske inte räcker till.

”Vi är mycket stolta över att ha nått fram till en överenskommelse om audiovisuella medietjänster. Detta är ett komplext direktiv som berör känsliga frågor såsom den inre marknaden, grundläggande rättigheter och friheter, kulturell mångfald och skyddet av minderåriga.

Men marknaden och tekniken utvecklas snabbt. Vi måste se till att de relevanta bestämmelserna håller jämna steg med utvecklingen.Dagens överenskommelse i rådet innebär ytterligare ett framsteg för slutförandet av den digitala inre marknaden, som är av yttersta vikt för Europas framtida välstånd.”

Owen Bonnici, Maltas justitieminister och minister för kultur och lokala myndigheter

Idrott

Rådet antog en resolution om Europeiska unionens arbetsplan för idrott (2017–2020).

Arbetsplanen har ett begränsat antal politiska initiativ som ger sig i kast med centrala frågor såsom kampen mot dopning, kampen mot uppgjorda matcher samt förbättrandet av god förvaltning av idrottsorganisationer.

Betoningen ligger på att bekämpa korruption, skydda minderåriga, utveckla kopplingar mellan idrott och den digitala inre marknaden (inklusive medierättigheter), men också på utbildning inom och genom idrott, tränarnas roll och idrottsdiplomati.

Ministrarna antog också slutsatser om idrott som en plattform för social delaktighet och som uppföljning diskuterade de hur man kan utveckla en mediepolitik som stöder sociala mål inom idrotten.

Ungdomsfrågor

Dialogen med ungdomar och det framtida europeiska samarbetet på ungdomsområdet var huvudämnena för arbetet i rådet (ungdomsfrågor). Rådet antog följande:

• En resolution om den framtida utvecklingen av den (strukturerade) dialogen med ungdomar inom ramen för politiken för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018. I resolutionen anges de främsta prioriteringarna för nästa dialogrunda, med huvudtemat ”Ungdomar i Europa: Vad händer nu?”
  
  I resolutionen efterlyses en bedömning av hur man kan förbättra dialogen och göra den mer effektiv i framtiden. Vidare anges att man särskilt bör titta på olika sätt att utveckla en konstruktiv dialog och samarbete med ungdomar med olika bakgrund, ungdomsforskare och beslutsfattare och intresserade parter från andra relaterade sektorer.
  
  
• Slutsatser om de strategiska perspektiven för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018 som ska vägleda kommissionen vid halvtidsutvärderingen av det viktigaste politiska instrumentet på området: EU:s ungdomsstrategi.
  
  I slutsatserna framhålls att den framtida strategin måste vara sektorsövergripande, flexibel, lyhörd och öppen och ta hänsyn till den snabbt föränderliga politiska, sociala, kulturella och ekonomiska situationen i Europa.
  
  
• Slutsatser om ungdomsarbetets roll till stöd för ungdomars utveckling av viktiga livskunskaper som underlättar en lyckad övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet.

Utbildning

Rådet antog en rekommendation om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. Syftet är att göra kvalifikationer tydligare och lättare att jämföra och överföra i hela Europa genom införandet av en gemensam referensram för nationella kvalifikationssystem.

Ett annat mål för rekommendationen är att bidra till att modernisera utbildningssystemen och att öka arbetstagares och inlärares anställbarhet, rörlighet och sociala integrering.

Rådet noterade framstegen med Europass, som ska bidra till ökad rörlighet i Europa genom att tillhandahålla en ram som förbättrar tillgången till information om kompetens och kvalifikationer för utbildning och kompetensutveckling.

”Vi värderar verkligen högt vår regelbundna dialog med ungdomar. Den är ett viktigt sätt för oss att lära oss om deras problem och de utmaningar som de ställs inför och den ger värdefulla tips om hur vi kan göra vår politik på området så bra som möjligt. Nu måste vi tänka framåt och undersöka hur vi kan förbättra vårt samarbete ännu mer.

Vi välkomnar också antagandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer och de påtagliga framstegen med Europassbeslutet. Tillsammans utgör de två viktiga inslag i den nya kompetensagendan, som kommer att bidra till ökad anställbarhet och rörlighet för Europas medborgare”.

Evarist Bartolo, Maltas utbildnings- och arbetsmarknadsminister