Konkurrenskraftsavstämning

Vid en debatt om EU:s långsiktiga strategi för hållbar tillväxt diskuterade ministrarna den yttre dimensionen av Europeiska unionens
konkurrenskraft.

Delegationerna välkomnade det integrerade tillvägagångssätt för hållbar tillväxt som presenteras i en rapport från Finlands ordförandeskap i rådet.

• Konkurrenskraftsrådet 26–27.9.2019

Ministrarna diskuterade hur marknadskonkurrensen påverkar konkurrenskraften på den inre marknaden.

De höll i stort sett med om att konkurrens fortfarande är ett viktigt instrument för EU:s inre marknad. Några delegationer framhöll dock behovet av att ompröva definitionen av ”relevant marknad”, särskilt när det gäller onlineplattformar som bedriver verksamhet på global nivå.

• Konkurrenskraftsrådet 27–28.5.2019

Diskussionerna i rådet handlade främst om den inverkan som europeiska sektorsspecifika värdekedjor har på konkurrenskraften och tillväxten.

Ministrarna framhöll den ökande betydelse som marknadstjänster har i globala värdekedjor.

• Konkurrenskraftsrådet 18–19.2.2019

Rådet diskuterade den framtida styrningen av den inre marknaden.

I samband med diskussionerna presenterade EU-kommissionen det meddelande som nyligen antog i denna fråga.

• Konkurrenskraftsrådets möte 29.11.2018
• Den inre marknaden: EU:s största tillgång i en föränderlig värld (EU-kommissionen) (engelska)

Rådet gjorde en bedömning av betydelsen avregional konvergens för den totala ökningen av produktivitetstillväxten och konkurrenskraften.

Ministrarna diskuterade aspekter såsom fördelning av kostnader och fördelar av ekonomisk tillväxt och integration i EU:s regioner.

De betonade också behovet av att fokusera mer på innovation och digitalisering genom att investera i infrastruktur och förbättra medborgarnas färdigheter.

• Konkurrenskraftsrådet 27.9–28.9.2018

Ministrarna fokuserade på den konkreta verkan av inre marknaden på EU:s industriella bas i fråga om konkurrenskraft och produktivitet.

De betonade värdekedjornas relevans för bättre långsiktig produktivitet och ökad konkurrenskraft.

Ministrarna uppmanade också Europeiska kommissionen att i större utsträckning kartlägga initiativ och investeringar för framtidens värdekedjor.

• Konkurrenskraftsrådet 28–29.5.2018

Rådet undersökte vilka kostnader som orsakas av onödiga begränsningar på tjänstemarknaderna.

Dessa begränsningar leder till sänkt produktivitet i de företag inom tillverkningsindustrin som använder dessa tjänster.

Borttagande av sådana onödiga begränsningar kan ge avsevärda vinster för den reala ekonomin, särskilt inom detaljhandeln.

• Konkurrenskraftsrådet 12.3.2018

Konkurrenskraftsministrarna tog del av en föredragning av EU-kommissionens meddelande ”Investera i en smart, innovativ och hållbar industri: En förnyad strategi för EU:s industripolitik.”

Detta följde på en inbjudan från ett stort antal medlemsstater som krävde långsiktiga mål för industripolitiken som skulle återspegla en ambitiös strategi.

Kommissionen lade också fram en analys av den nuvarande situationen och framtidsutsikterna för den europeiska industrin i förhållande till andra stora ekonomier i världen. Analysen omfattade parametrar om trender, såsom tillverkning, sysselsättning, innovation och digitala färdigheter.

• Resultatet av rådets möte den 30 november 2017
• Meddelande om en ny industripolitisk strategi (EU-kommissionen)

Kommissionen lade fram en analys av den inre marknaden från ett värdekedjeperspektiv. Det påpekades att tjänster blir alltmer betydelsefulla och att betydelsen av spridningseffekter från lagstiftningsmässiga bördor inom tjänstesektorn får inte underskattas.

Många ministrar framhöll kopplingen mellan tjänster och tillverkning. Några påpekade att det finns ett behov av att öka intresset för deltagande av europeiska små och medelstora företag i globala värdekedjor.

Många välkomnade slutligen kommissionens avsikt att övervaka den inre marknaden utifrån perspektivet utveckling och omvandling av värdekedjor.

• Konkurrenskraftsrådet 29–30.5.2017

Ministrarna diskuterade investeringar i immateriella tillgångar i företag i EU. Dit hör till exempel

• kompetens
• företagsledning
• goodwill
• programvara
• formgivning
• immateriella rättigheter

Ministrarna konstaterade att de immateriella tillgångarna bidrar till EU:s ekonomi och övervägde möjliga incitament och politisk vägledning som skulle kunna få denna sektor att växa. De ansåg att investeringshinder bör undanröjas och sade att ett antal politiska åtgärder skulle kunna vidtas som stöd för investeringar i immateriella tillgångar. Detta bör omfatta

• tillräckligt skydd för immateriella rättigheter
• lätt åtkomst till finansiering för företag, särskilt små och medelstora företag, för investering i immateriella rättigheter
• åtgärder till förmån för riskkapital
• skatteincitament
• ytterligare insatser för att främja investeringar i humankapital
• prioritering av utbildning och kompetens
• stöd till investeringar i forskning och utveckling

• Konkurrenskraftsrådets möte 20.2.2017

Ministrarna diskuterade digitaliseringens inverkan på produktiviteten – med inriktning på tjänstesektorn.

De erbjöd vägledning om hur man kan öka produktiviteten i EU och överbrygga klyftan till mer utvecklade regioner i hela världen.

I synnerhet nämndes

• behovet att inrikta sig på investeringar i lovande på områden såsom IKT, forskning och innovation
• den snabba digitaliseringen inom tjänstesektorn
• främjande av digital infrastruktur och sammanlänkning av nät
• fördjupning av den inre marknaden
• mer innovationsvänlig lagstiftning
• främjande av utbildning och kompetens i fråga om ny teknik,
• initiativ till stöd för små och medelstora företag och nystartade företag.

Rådet noterade också de framsteg som gjorts när det gäller förberedelserna inför inrättandet av en resultattavla. Detta verktyg kommer att göra det möjligt för kommissionen och EU-länderna att bättre övervaka utvecklingen när det gäller konkurrenskraft och förbättra beslutsrutinerna. Resultattavlan kommer att omfatta indikatorer för den samlade konkurrenskraften samt på de tematiska områden som är av störst betydelse för konkurrenskraftsavstämningen.

• Konkurrenskraftsrådets möte 26–27.5.2016

Inom ramen för den så kallade konkurrenskraftsavstämningen diskuterade ministrarna hur man bäst stöder små och medelstora företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen och växa.

Debatten ägde rum på grundval av en presentation av kommissionen som visade jämförande statistik för nystartade företag och aspekter på expansion av nystartade företag.

Några delegationer uttryckte tillfredsställelse över att europeiska små och medelstora företag börjat nyanställa igen, efter flera år av nedskärningar, vilket visas i kommissionens årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2014-2015.

Majoriteten av delegationerna beskrev en rad nyckelområden där EU-åtgärder kan hjälpa företag att expandera, bland annat följande:

• underlättande av tillgången till finansiering
• främjande av gränsöverskridande verksamhet genom fortsatt utveckling av den inre marknaden
• tillämpning av principerna om bättre lagstiftning i syfte att utforma ett regelverk som håller även i framtiden.

Ministrarna konstaterade dock att skapandet av nya jobb i små och medelstora företag skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder och olika sektorer i ekonomin

I förra årets rapport från företrädare för små och medelstora företag bekräftades även att de små och medelstora företag som förefaller att leda återhämtningen i fråga om jobbskapande främst var företag som tillhandahåller tjänster Enligt rapporten som lades fram för rådet den 30 november tar sig de små och medelstora företagen sakta men säkert ur den ekonomiska krisen.

2014 ökade deras mervärde med 3,3 % (jämfört med 1,6 % 2013). Vidare ökade antalet små och medelstora företag i EU till sammanlagt 22,3 miljoner, vilket är 3.6 % fler än 2008.

För första gången på sex år ökade sysselsättningen i små och medelstora företag (med 1,2 %).

Den positiva utvecklingen för de små och medelstora företagen speglar en förbättring av de makroekonomiska förutsättningarna och företagsklimatet. Det tar dock olika lång tid att komma ut ur krisen.

I det stora flertalet av EU-länderna expanderade de små och medelstora företagen sin verksamhet 2014. Men i de länder som drabbades mest av krisen har återhämtningen för dessa företag ännu inte börjat märkas.

• Årsrapporten 2014/2015 om europeiska små och medelstora företag (Europeiska kommissionen)
• Konkurrenskraftsrådets möte 29.2.2016

Vid Europeiska rådets möte antog EU-ledarna en förklaring om konkurrenskraft som understryker konkurrenskraftens betydelse för att skapa tillväxt och sysselsättning och behovet av att till fullo utnyttja den inre marknadens potential. Europeiska rådet uppmanar EU-institutionerna och EU-länderna att arbeta för bättre lagstiftning och upphäva onödig EU-lagstiftning i syfte att främja EU:s konkurrenskraft.

I förklaringen framhålls att EU måste öka sin internationella konkurrenskraft i fråga om tjänster och produkter och på centrala områden som energi och den digitala inre marknaden.

Europeiska rådet efterlyser också ett stabilt och regelbaserat multilateralt handelssystem och är starkt övertygat om att EU bör ingå långgående bilaterala handelsavtal med länder och handelsblock i världen utanför EU.

I sin förklaring uppmanade EU-ledarna konkurrenskraftsrådet att ”regelbundet utvärdera framstegen med de olika inslag” som påverkar EU:s konkurrenskraft. Detta stärker den roll som processen med konkurrenskraftsavstämning spelar.

• Europeiska rådets slutsatser den 18–19 februari 2016
• Europeiska rådets möte den 18–19 februari 2016

Rådet behandlade förhållandet mellan integreringen på den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden med särskilt fokus på EU:s marknadsandel på de globala exportmarknaderna och relaterade konkurrensfördelar för EU.

Under diskussionen förordade flera delegationer att EU snarast och fullt ut börjar använda sina handelspolitiska instrument för att säkerställa rättvis konkurrens på global nivå. Den svåra situationen inom vissa industrisektorer, t.ex. stålindustrin, togs upp.

Kommissionen meddelade att en högnivåkonferens med aktörer i energiintensiva industrier, däribland stålsektorn, kommer att anordnas framöver för att se över läget och överväga lämpliga lösningar.

Diskussionen ägde rum på grundval av en rapport från det luxemburgska ordförandeskapet. Rapporten ger en överblick över det arbete som genomförts under det luxemburgska ordförandeskapet och lägger fram rekommendationer om hur integreringen av konkurrenskraftsaspekter kan förbättras ytterligare i framtiden

• Konkurrenskraftsavstämning: rapport från det luxemburgska ordförandeskapet
• Konkurrenskraftsrådet 30.11–1.12.2015

Konkurrenskraftsministrarna höll sina första diskussioner inom ramen för den nyligen inrättade konkurrensavstämningsprocessen Diskussionerna handlade främst om

• den senaste ekonomiska utvecklingen och statistiken som bygger på en presentation av kommissionen med fokus på mikroekonomiska frågor
• integreringen av konkurrenskraftsaspekter på grundval av en förteckning över viktigare EU-initiativ som har potential att inverka på konkurrenskraften

Många av ministrarna ansåg att EU måste hjälpa företagen att stärka sin konkurrenskraft och att expandera genom enklare och mer förutsägbara regelverk. Det skulle även bidra till att stimulera investeringarna i hela Europa.

Ministrarna var i stora delar ense om att EU:s regelverk måste bli effektivare och innehålla ett verkligt mervärde för konsumenterna och företagen.

Ett stort antal delegationer pekade på handelspolitiska aspekter i förhållande till EU-industrins och EU-företagens konkurrensförmåga.

Bland de största utmaningarna framöver för att främja konkurrenskraft nämndes följande:

• digitaliseringen av den inre marknaden, industrin och de små och medelstora företagen
• tillämpningen av principerna om smart lagstiftning utan att skyddet för konsumenter och arbetstagare undergrävs
• stöd till innovationskluster

Det luxemburgska ordförandeskapet tog fram en lista över aktuella och kommande initiativ som sannolikt kommer att ha stor inverkan på konkurrenskraften, inklusive initiativ som behandlas av andra rådskonstellationer. Listan gav ministrarna en överblick över centrala ärenden avseende integrering av konkurrenskraftsaspekter.

Resultatet av diskussionen gjorde att ordförandeskapet kunde lägga fram en rapport som vidarebefordrades till konkurrenskraftsrådet inför mötet den 30 november.

• Konkurrenskraftsrådets möte den 1 oktober 2015