Matsvinn

Matsvinnets konsekvenser

Matsvinn och livsmedelsförluster innebär att mat går förlorad innan den når konsumenterna, och det är en utmaning världen över. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) går ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen förlorad eller slängs någonstans på vägen mellan producentled och konsumentled.

I EU slängs över 59 miljoner ton livsmedel varje år, vilket är 132 kg per person.

Var kommer matsvinnet ifrån?

Över hälften av EU:s matsvinn kommer från hushållen. Det är nästan dubbelt så mycket som matsvinnet från produktionen eller bearbetningen av livsmedel. Cirkeldiagrammet nedan visar mängden matsvinn per sektor, grundat på den totala mängden 132 kg svinn per person.

^{Källa: Eurostat 2024, uppgifter från 2022}

Effektivitetsbrister i livsmedelskedjan och livsmedelskonsumtionen har stor påverkan på miljön, ekonomin och samhället.

Matsvinnets huvudsakliga konsekvenser

Miljö

Matsvinnet orsakar 16 procent av de totala växthusgasutsläppen från EU:s livsmedelssystem

Ekonomi

Upp till 132 miljarder euro går förlorade varje år till följd av matsvinn

Samhälle

Nästan 33 miljoner människor i EU har inte råd med en fullständig måltid varannan dag, samtidigt som tonvis med mat kastas bort

Så hanterar EU matsvinn

EU och dess länder har åtagit sig att uppnå FN-målet för hållbar utveckling om att halvera det globala matsvinnet per person på detaljhandels- och konsumentnivå, och senast 2030 minska livsmedelsförlusterna i produktions- och leveranskedjorna.

EU har infört särskilda åtgärder för att begränsa livsmedelsförluster och matsvinn så att detta mål snabbare kan uppnås.

I EU:s ramdirektiv om avfall fastställs en prioritetsordning för åtgärder som syftar till att minska förluster och svinn när det gäller livsmedel. Förebyggande är den första åtgärd som medlemsländerna bör genomföra. När det inte går att undvika svinn och förluster bör EU:s länder agera för att livsmedel ska kunna återanvändas, återvinnas eller användas för andra ändamål.

Prioriteringsordning för att minska förluster och svinn

1. FÖREBYGG: undvikande av livsmedelsförluster och matsvinn från första början

2. ÅTERANVÄND: återanvändning som livsmedel genom omfördelning och matbanker eller till djurfoder

3. MATERIALÅTERVINN: materialåtervinning av biprodukter och återanvändning av näringsämnen för t.ex. kompostering

4. ÅTERVINN: förbränning med energiåtervinning

Enligt EU:s ramdirektiv om avfall ska medlemsländerna

• minska mängden livsmedel som går förlorad under produktion och distribution
• minska matsvinnet i hushållen
• uppmuntra till livsmedelsdonationer
• övervaka och bedöma genomförandet av EU:s åtgärder för att förebygga matsvinn

För att minska livsmedelsförlusterna och matsvinnet har EU också vidtagit andra åtgärder. Livsmedelsöverskottet har till exempel använts som djurfoder eller kompost.

Mål för att minska matsvinnet

I juli 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag till översyn av EU:s avfallsdirektiv. I översynen ingår nya rättsligt bindande mål för att minska matsvinnet fram till 2030.

I juni 2024 enades rådet om sin ståndpunkt inför förhandlingarna med Europaparlamentet om de föreslagna målen.

En preliminär överenskommelse mellan medlagstiftarna nåddes i februari 2025. Den innehåller följande mål för att minska matsvinnet.

EU antog det reviderade direktivet i september 2025.

• Rådet och parlamentet överens om minskat matsvinn och nya regler om förbrukade textilier (pressmeddelande 19.2.2025)

Läs mer