Skip to content

Politik för järnvägstransporter

EU och medlemsländerna arbetar tillsammans för att utveckla ett bättre sammankopplat, säkert och hållbart järnvägsnät.

EU har ett av världens tätaste järnvägsnät, men de nationella järnvägssystemen ser olika ut inom EU.

Under 1990-talet började man arbeta för att förbättra kompatibiliteten mellan medlemsländernas nationella järnvägssystem. Slutmålet är ett effektivt och konkurrenskraftigt järnvägsnät för hela EU – det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

Järnvägspolitiken ingår i EU:s transportpolitik som syftar till att uppnå uppkopplad, hållbar, inkluderande, säker och trygg mobilitet inom hela EU.

Några siffror om järnvägstransporter i EU

5,1 % av passagerarrörligheten i EU sker på järnväg (2020, EU-kommissionen)

Endast 0,4 % av utsläppen av växthusgaser från transporter i EU kommer från järnvägstransporter, vilket gör det till ett miljövänligt transportmedel.

Endast 1,9 % av EU:s energiförbrukning inom transportsektorn kan hänföras till järnvägstransporter.

Järnvägspolitiken

Ett antal utmaningar under arbetet med att utvidga och harmonisera EU:s järnvägssektor har genom åren bromsat sammanlänkningsprocessen inom denna sektor: Detta beror på:

  • traditionell fragmentering av de europeiska järnvägarna på grund av komplexa fristående nationella system
  • låg effektivitet, flexibilitet och tillförlitlighet, särskilt vad gäller godstransport

Dessa utmaningar har hindrat järnvägssektorn från att växa i Europa, trots efterfrågan från konsumenter och den klimatvänliga lösning som järnvägstransport har att erbjuda.

För att stärka EU:s järnvägspolitik har EU de senaste åren antagit fyra järnvägspaket i syfte att

  • öppna järnvägsmarknaden för konkurrens
  • öka driftskompatibiliteten mellan de nationella järnvägssystemen
  • fastställa ramarna för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde

De fyra lagstiftningspaketen antogs av rådet och Europaparlamentet mellan 2001 och 2016. Det rör sig bland annat om gemensamma bestämmelser om

  • liberalisering av järnvägsmarknaden
  • tillstånd för järnvägsföretag och behörighetsprövning av lokförare
  • säkerhetskrav
  • inrättande av en europeisk byrå för järnvägar och regleringsorgan på järnvägsområdet i varje medlemsland
  • tågresenärers rättigheter

Det fjärde och sista järnvägspaketet, som består av sex rättsakter och som är inriktat på att öppna järnvägsmarknaden och öka konkurrenskraften, trädde i kraft 2021.

Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde

Det gemensamma europeiska järnvägsområdet är ett EU-omfattande system av järnvägsnät som ska göra det möjligt att utvidga järnvägssektorn på grundval av konkurrens, teknisk harmonisering och gemensam utveckling av gränsöverskridande förbindelser. Detta ska ske genom att

  • öppna och omstrukturera järnvägsmarknaden
  • öka konkurrenskraften och skapa lika villkor för företag
  • utveckla infrastrukturen för att säkerställa driftskompatibilitet
  • förbättra effektiviteten med avseende på infrastrukturens användning och säkerhet
  • säkerställa rättvisa priser för konsumenterna

Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T):

Inom ramen för EU:s transportpolitik, där järnvägstransport ingår, syftar det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) till att skapa ett nät av nio stomkorridorer som förbinder järnvägslinjer med vägar, inre vattenvägar, sjöleder, hamnar och flygplatser i hela EU. Målen är att

  • koppla samman EU-länderna för att underlätta gränsöverskridande transport av människor och förnödenheter
  • bidra till den territoriella sammanhållningen
  • säkerställa konnektiviteten mellan olika transportsätt
  • stödja omställningen mot hållbara transporter

En översyn av TEN-T-reglerna pågår för närvarande. Rådet och parlamentet nådde en preliminär överenskommelse om den reviderade TEN-T-förordningen i december 2023.

Hållbar och smart mobilitet

Som en del av den europeiska gröna given lade EU-kommissionen fram sin strategi för hållbar och smart mobilitet i december 2020. I strategin beskrivs EU:s mål för transportsektorn de kommande årtiondena: miljövänlig, smart och motståndskraftig mobilitet. I strategin efterlyser man en fördubbling av snabbtågen i EU fram till 2030.

I juni 2021 antog rådet slutsatser om detta ämne. Rådet välkomnade kommissionens strategi och ställde sig bakom dess ambitiösa vision för transportsektorn och dess bidrag till hållbarhet under de kommande åren och årtiondena.

I juni 2021 antog rådet slutsatser om järnvägen. EU-ländernas ministrar framhöll behovet av att ytterligare utveckla järnvägstransporter för både passagerare och gods i EU. De betonade också vikten av att stärka järnvägens motståndskraft inför kriser och att fortsätta att investera i driftskompatibilitet mellan olika nationella system och i bättre konnektivitet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

EU:s järnvägspolitik stöds av ett antal finansieringsprogram, bland annat Fonden för ett sammanlänkat Europa, som finansierar strategiska investeringsprojekt på områdena transport, digitalisering och energi.

Förordningen tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021. Transportsektorn ska tilldelas merparten av finansieringen (cirka 25 miljarder euro av 33 miljarder euro), varav den överlägset största delen ska gå till järnvägen.

Europaåret för järnvägen

År 2021 utsågs av EU till Europaåret för järnvägen – ett initiativ för att främja järnvägstransporter som en hållbar, innovativ och säker lösning för rörligheten i Europa.

I samband med Europaåret för järnvägen anordnade rådets portugisiska ordförandeskap och rådets generalsekretariat en videokonferens om godtransporter på järnväg.

I juli 2023 lade kommissionen fram ett förslag om nya åtgärder för at bättre hantera och samordna den europeiska järnvägstrafiken. Förslaget diskuteras för närvarande i rådet.

Läs mer

Ämnen