Praktikanters rättigheter i EU
Rådet arbetar på nya regler för att förbättra arbetsvillkoren för praktikanter och se till att de inte utnyttjas eller behandlas orättvist.
Praktikanter i EU
Det finns för närvarande över tre miljoner praktikanter i EU och antalet väntas öka med 16 % till 2030.
En praktikperiod är en period av tillfälligt arbete som ger människor utbildning och kompetensutveckling och gör det möjligt för dem att skaffa sig praktisk erfarenhet och arbetserfarenhet.
Den 19 juni 2025 enades rådet om sin ståndpunkt om nya regler för att förbättra arbetsvillkoren för praktikanter, se till att de inte behandlas mindre förmånligt än jämförbara arbetstagare och förhindra att arbetsgivare döljer anställningsförhållanden genom så kallade falska praktikplatser.
Rådet och parlamentet förhandlar för närvarande om den slutliga versionen av det nya direktivet.
Under 2019 var nästan hälften av de 3,1 miljonerna praktikanter i EU oavlönade. Enligt en studie från Europeiska kommissionen är antalet praktikanter – särskilt oavlönade – sannolikt högre.
Rådet kommer att utfärda riktlinjer för praktik, med fokus på
- skälig ersättning
- socialt skydd
- lika tillgång för utsatta grupper
8 av 10 unga européer har genomgått minst ett praktikprogram
En Eurobarometerundersökning från 2023 med fler än 26 000 personer i åldern 18–34 år visade att 78 % hade slutfört minst ett praktikprogram. Av dessa hade 21 % haft praktik i ett annat EU-land, en betydande ökning från 9 % 2013.
Dessutom uppgav 76 % av deltagarna i enkäten att de fick värdefulla yrkeskunskaper under praktiken. Efter denna erfarenhet hittade 68 % ett arbete. 39 % fick ett tidsbestämt eller fast anställningsavtal med samma arbetsgivare och 26 % med en annan arbetsgivare.
Tyskland leder med 90 % deltagande i praktiktjänstgöring, Sverige kommer sist med 53 %
Diagrammet visar andelen personer i olika EU-länder som har fullgjort praktikprogram.
Diagrammet visar andelen personer i olika EU-länder som har fullgjort minst ett praktikprogram, inte har slutfört någon praktik eller är osäkra.
Exempel på uppgifter i tabellen:
- EU-27: 19 % har inte gjort praktik, 4 % är osäkra och 78 % har genomgått minst ett praktikprogram.
- Belgien: 17 % har inte gjort praktik, 3 % är osäkra och 80 % har genomgått minst ett praktikprogram.
- Tyskland: 7 % har inte gjort praktik, 3 % är osäkra och 90 % har genomgått minst ett praktikprogram.
- Grekland: 26 % har inte gjort praktik, 3 % är osäkra och 71 % har genomgått minst ett praktikprogram.
- Polen: 12 % har inte gjort praktik, 3 % är osäkra och 86 % har genomgått minst ett praktikprogram.
- Finland: 34 % har inte gjort praktik, 7 % är osäkra och 59 % har genomgått minst ett praktikprogram.
- Sverige: 40 % har inte gjort praktik, 7 % är osäkra och 53 % har genomgått minst ett praktikprogram.
En av tio praktiktjänstgöringar varar längre än sex månader
Det händer att praktikplatser utnyttjas för tillsättning av reguljära tjänster, vilket innebär att praktikanten har samma uppgifter och ansvar som en anställd, utan att ha samma lön eller anställningstrygghet.
När en person gör praktik flera gånger hos samma arbetsgivare riskerar praktikanten att i smyg utnyttjas som anställd. Ett av målen med den nya lagen är att förhindra detta.
Ungern har den högsta andelen svarande som gjort praktik flera gånger hos samma arbetsgivare, 50 %
Denna tabell innehåller information om personer som har gjort praktik flera gånger hos samma arbetsgivare.
Denna tabell innehåller information om personer som har gjort praktik flera gånger hos samma arbetsgivare.
Sammanfattning av resultaten:
- Ungern (50 %), Tjeckien (46 %) och Litauen (47 %) har den största andelen personer som gjort praktik flera gånger hos samma arbetsgivare
- Luxemburg har den lägsta andelen svarande som gjort praktik flera gånger hos samma arbetsgivare, 17 %; även Frankrike (26 %), Belgien (31 %) och Kroatien (31 %) har lägre andelar
- Slovakien hade den högsta andelen som svarade ”vet inte”, 7 %, vilket tyder på en större osäkerhet bland de svarande
- Luxemburg hade den lägsta andelen som svarade ”vet ej”, 1 %
Nästan hälften av praktikanterna i EU är oavlönade
Av dem som fullgjorde minst en praktikperiod fick 55 % ersättning, jämfört med 40 % 2013.
Kroatien har den högsta andelen avlönade praktikplatser, 78 %, och Belgien den lägsta, 39 %
Den här tabellen innehåller uppgifter om huruvida praktiken är avlönad eller inte i olika EU-länder.
Den här tabellen innehåller uppgifter om huruvida praktiken är avlönad eller inte i olika EU-länder. Svaren delas in i tre alternativ: ”ja,” ”nej” och ”vet inte”.
Sammanfattning av iakttagelser:
1. Avlönad praktik (”ja”)
- Kroatien (78 %), Grekland (73 %) och Slovenien (71 %) hade de högsta andelarna avlönade praktikplatser
- Luxemburg (41 %) och Belgien (39 %) hade de lägsta andelarna avlönad praktik
2. Oavlönad praktik (”nej”)
- Luxemburg (58 %) och Litauen (56 %) hade de högsta andelarna oavlönad praktik
- Grekland (26 %) och Slovenien (26 %) hade de lägsta andelarna oavlönad praktik
3. Osäker (”vet inte”):
- Slovakien hade den högsta andelen svar i kategorin ”vet ej”, 4 %
- många länder, däribland Estland, Irland, Grekland och Frankrike, hade samma låga andel svar i kategorin ”vet ej” (1 %)
Socialt skydd
I EU har en av fyra praktikanter inte tillgång till socialt skydd. Närmare bestämt uppgav 61 % att de hade fullständig eller partiell tillgång till socialt skydd under praktiken, medan 27 % inte hade något socialt skydd alls.
69 % av de svarande uppgav att deras arbetsvillkor under den senaste praktiken – utrustning, arbetstid och behandling – motsvarade arbetsvillkoren för vanliga anställda.
Österrike hade den högsta andelen svarande med tillgång till socialt skydd, 49 % och Belgien och Cypern den lägsta, 24 %
Denna tabell innehåller uppgifter om praktikanters tillgång till socialt skydd under praktiktjänstgöring i EU.
Denna tabell innehåller uppgifter om praktikanters tillgång till socialt skydd under praktiktjänstgöring i olika EU-länder.
Sammanfattning av iakttagelser:
full tillgång till socialt skydd
- Österrike (49 %) och Finland (48 %) rapporterade de högsta andelarna svarande med samma tillgång till socialt skydd som fast anställda
- Belgien (24 %) och Danmark (25 %) hade de lägsta andelarna svarande med full tillgång
partiell tillgång till socialt skydd
- Tjeckien (38 %) och Slovenien (34 %) rapporterade de högsta andelarna svarande med tillgång till vissa delar av det sociala skyddet
- Estland (12 %) och Luxemburg (15 %) hade de lägsta andelarna svarande med partiell tillgång
ingen tillgång till socialt skydd
- Finland (7 %) och Sverige (9 %) hade de lägsta andelarna svarande helt utan tillgång till socialt skydd
- Belgien (36 %) och Cypern (35 %) hade de högsta andelarna svarande utan sådan tillgång
osäkra
- Luxemburg (30 %) och Finland (23 %) hade de högsta andelarna svar i kategorin ”vet ej”, vilket tyder på stor osäkerhet
- Grekland (7 %) och Rumänien (7 %) hade de lägsta andelarna osäkra svarande
Tillgången till praktik är ojämlik
Enligt Europeiska kommissionen är ojämlik tillgång – särskilt till högkvalitativa och gränsöverskridande möjligheter – en utmaning för utsatta grupper, särskilt när praktiken är oavlönad.
40 % av de svarande i Eurobarometern tror att ungdomar med invandrarbakgrund, personer från missgynnade socioekonomiska grupper och personer med funktionsnedsättning har svårt att få tillgång till praktik.
Undersökningen visade också att 18 % av dem som inte hade fullgjort ett praktikprogram inte hade hittat någon praktikplats, att 16 % saknade information och att 10 % saknade ekonomiska resurser för att delta.
10 % av dem som inte har gjort praktik saknar ekonomiska resurser
Diagrammet visar varför enskilda personer i hela EU inte har gjort praktik.
I denna tabell anges skälen till att enskilda personer i hela EU inte har gjort praktik.
- främsta skälet:
- det vanligaste skälet för att inte göra praktik var avsaknad av intresse (36 %)
- andra skäl:
- svårigheter att hitta praktikplats stod för 18 % av svaren, följt av bristande information (16 %)
- finansiella hinder (otillräckliga ekonomiska resurser) nämndes av 10 % av de svarande
- brist på nödvändig kompetens var ett skäl för 8 % av de svarande
- andra ospecificerade skäl stod för 20 %
- 8 % av de svarande uppgav att de inte visste varför de inte hade gjort praktik
Senast ändrad: 17 augusti 2025