Skip to content

Omvänd betalningsskyldighet för moms ska hindra momsbedrägerier

Rådet arbetar med ett förslag till rådsdirektiv om ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet för moms vid inhemska transaktioner mellan företag när det gäller fakturor för varor och tjänster på mer än 10 000 euro. Förfarandet ska kunna tillämpas under vissa villkor.

Med förfarandet för omvänd betalningsskyldighet flyttas ansvaret för rapportering av en momstransaktion över från säljaren till köparen av en vara eller tjänst.

Förfarandet kommer att utgöra ett undantag från de allmänna huvudprinciperna för EU:s nuvarande momssystem och därför krävs en ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Enligt förslaget ska undantaget beviljas under en begränsad tid och vara frivilligt för EU-länder som uppfyller villkoren i det föreslagna direktivet.

Syftet är att hjälpa vissa EU-länder som är särskilt drabbade av momsbedrägerier och som saknar tillräckliga motåtgärder, till exempel vid karusellbedrägerier eller bedrägerier via skenföretag.

Det föreslagna direktivet erbjuder en tidsbegränsad lösning som innebär att leveranser beskattas i destinationslandet.

Bakgrunden till förslaget

Förslaget lades fram på begäran av de EU-länder som är särskilt hårt drabbade av inkomstbortfall till följd av momsbedrägerier och framför allt karusellbedrägerier.

Enligt EU-kommissionen uppgår momsgapet (skillnaden mellan de förväntade momsintäkterna och den moms som faktiskt når skattemyndigheterna) till nästan 160 miljarder euro i EU. Av denna summa kan omkring 50 miljarder euro hänföras till gränsöverskridande bedrägerier (2013).

Även i det nuvarande systemet går det att tillämpa förfarandet för omvänd betalningsskyldighet. Men det går inte att tillämpa förfarandet generellt, utan enbart inom sektorer som anges i en förteckning. Tillämpningen ska även vara tidsbegränsad. Förfarandet infördes genom rådets direktiv 2013/43/EU.

Vad är ett karusellbedrägeri (bedrägeri via skenföretag)?

Vid karusellbedrägerier i EU ingår oftast gränsöverskridande transaktioner mellan företag.

Enligt EU:s momssystem är gränsöverskridande leveranser inom EU mellan företag undantagna från moms, medan skyldigheten att betala moms till staten ligger hos den som säljer varorna och tjänsterna på destinationsmarknaden (det är säljaren som ska ta ut moms).

Den gränsöverskridande rörligheten för varor i EU regleras i huvudsak genom två transaktioner:

  • Leveranser av varor inom EU är undantagna från moms.
  • Förvärv av varor inom EU omfattas av moms i destinationslandet, där det är säljaren som ska ta ut moms.

Hur går karusellbedrägerier till?

Upplägget omfattar flera företag som säljer varor eller tjänster till varandra på en inhemsk marknad. Varorna eller tjänsterna importeras med momsbefrielse från en leverantör (det så kallade bulvanföretaget) i ett annat EU-land.

Ett av företagen i kedjan, vanligen det företag som importerade varorna, låter bli att betala moms till staten, trots att samma företag tar ut moms av nästa köpare – och därmed gör sig skyldigt till bedrägeri. Efter transaktionen försvinner företaget plötsligt spårlöst (så kallat skenföretag). Därför går det inte att driva in momsen i den stat där varorna eller tjänsterna konsumeras. Samtidigt kräver övriga köpare i kedjan momsåterbäring från staten efter att ha sålt varorna vidare. I själva verket har varorna eller tjänsterna kanske inte ens förflyttats, eller så existerar de bara på pappret.

Karusellbedrägeriet sätter i gång igen när den slutliga köparen i kedjan på den inhemska marknaden återförsäljer varorna till den första leverantören, det vill säga det företag som har fört in varorna i landet, så att hela processen kan börja om på nytt. Denna sista transaktion är återigen undantagen från moms eftersom den är gränsöverskridande.

Systemet kan också användas bara på den inhemska marknaden.

Förfarandet för omvänd betalningsskyldighet är en åtgärd som flyttar över ansvaret för slutlig betalning av moms till staten från säljaren till kunden. Detta ska minska risken för momsbedrägerier.

Huvudpunkterna i förslaget

Lagstiftningsförfarande

Utkastet till direktiv antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande som kräver enhällighet i rådet, och Europaparlamentet måste först höras. Rådet är inte rättsligt bundet att beakta Europaparlamentets yttrande men får enligt domstolens rättspraxis inte fatta beslut innan yttrandet har tagits emot.

Tillämpningsvillkor för förfarandet

Enligt förslaget måste ett EU-land som vill tillämpa det allmänna förfarandet för omvänd betalningsskyldighet uppfylla följande villkor:

  • landets momsgap ska ligga fem procentenheter över EU-medelvärdet
  • mer än 25 % av momsgapet i landet ska bero på karusellbedrägerier
  • landet måste visa att konventionella åtgärder inte är tillräckliga för att bekämpa denna typ av bedrägeri

I förslaget anges också att EU-kommissionen kommer att ha tre månader på sig att godkänna eller avvisa en begäran från ett EU-land som vill tillämpa förfarandet, beroende på om kraven är uppfyllda eller inte.

Grannländer i EU

Enligt förslaget ska ett EU-land som gränsar till det land som tillämpar det allmänna förfarandet för omvänd betalningsskyldighet också få tillämpa förfarandet under vissa villkor.

Upphävande av förfarandet

Enligt utkastet till direktiv måste förfarandet upphävas efter sex månader – utan retroaktiv verkan – om det visar sig ha en betydande negativ inverkan på handeln på EU:s inre marknad.

Tidsfrist

Enligt förslaget ska förfarandet tillämpas till och med den 30 september 2022. Det ska därefter utvärderas av kommissionen.

    • 1 januari

      I rådet

  • 2018

    • 2 oktober

      Rådet enas om förfarandet för omvänd betalningsskyldighet

      Den 2 oktober godkände rådet ett förslag om att tillåta tillfälliga undantag från de normala momsreglerna för att förhindra momsbedrägerier. Enligt direktivet tillåts de medlemsländer som är hårdast drabbade av momsbedrägerier att tillfälligt tillämpa omvänd betalningsskyldighet för moms.

      EU-länderna kommer att kunna använda det allmänna förfarandet för omvänd betalningsskyldighet

      • uteslutande för inhemska leveranser av varor och tjänster över ett tröskelvärde på 17 500 euro per transaktion
      • som längst till och med den 30 juni 2022
      • på mycket strikta tekniska villkor

      Det viktigaste villkoret är att 25 % av momsgapet i ett medlemsland som vill tillämpa denna åtgärd måste bero på karusellbedrägerier. Ett annat krav är att medlemslandet måste införa lämpliga och effektiva krav på elektronisk rapportering för alla beskattningsbara personer, särskilt för dem som förfarandet skulle omfatta.

      "Direktivet kommer att erbjuda en lösning för EU-länder som tampas med endemiska karusellbedrägerier. Det är en tidsbegränsad undantagsåtgärd som kan bli ett effektivt sätt att bekämpa momsbedrägerier.” Hartwig Löger, finansminister i Österrike, som innehar ordförandeskapet i rådet under andra halvåret 2018.

      Det allmänna förfarandet för omvänd betalningsskyldighet får endast användas av ett medlemsland som har uppfyllt kriterierna och vars begäran har godkänts av rådet. Tillämpningen av denna åtgärd omfattas också av stränga skyddsåtgärder på EU-nivå.

      Förfarandet för omvänd betalningsskyldighet kan redan tillämpas på tillfällig basis men inte på ett generellt sätt. Enligt de nuvarande reglerna är det begränsat till vissa på förhand fastställda sektorer. Det får endast användas av ett medlemsland som har lämnat in en särskild begäran och om det godkänns av rådet.

      Direktivet kommer att erbjuda en lösning på kort sikt för att begränsa bedrägerierna i de hårdast drabbade medlemsländerna, i väntan på pågående förhandlingar om ett nytt och slutgiltigt momssystem där leveranser beskattas i destinationslandet. Kommissionen har nyligen lagt fram förslag som syftar till att ersätta den nuvarande övergångslösningen med ett slutgiltigt system.

      Direktivet väntas bli antaget utan ytterligare diskussion så snart Europaparlamentet har avgett sitt yttrande.

    • 13 juli

      Rådet diskuterar förslaget om ett förfarande för omvänd betalningsskyldighet för moms

      Vid mötet den 13 juli 2018 diskuterade rådet (ekonomiska och finansiella frågor) förslaget om omvänd betalningsskyldighet för moms. Ministrarna kunde inte enas men beslutade att ta upp frågan igen vid sitt möte i oktober.

    • 25 maj

      Rådet diskuterar förslaget om ett förfarande för omvänd betalningsskyldighet för moms

      Den 25 maj 2018 diskuterade rådet (ekonomiska och finansiella frågor) förslaget om omvänd betalningsskyldighet för moms. Ministrarna lyckades dock inte nå en överenskommelse.

  • 2017

  • 2016