Förlikningskommittén

Vad är förlikningskommittén?

I det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan en förlikningskommitté sammankallas när rådet inte godkänner parlamentets ändringar av ett lagstiftningsförslag vid andra behandlingen. Förlikningsfasen är den sista möjligheten att nå en överenskommelse mellan de två medlagstiftarna.

Om ingen överenskommelse nås i förlikningskommittén kommer lagen inte att antas.

Kommittén består av företrädare för de 27 medlemsstaterna och lika många ledamöter av Europaparlamentet. Ordförandeskapet innehas gemensamt av parlamentets talman och rådets roterande ordförandeskap. EU-kommissionen deltar också i mötena och försöker jämka samman de olika ståndpunkterna.

Bestämmelsen om förlikningskommittén föreskrivs i artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

• Artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Förekommer inte ofta på senare tid

Sedan 1999 har endast 9 % av den lagstiftning som antagits enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet varit genom förlikning.

För närvarande antas mer än 90 % av de lagar som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet i slutet av första eller början av andra behandlingen.

Det förekom inga förlikningsförfaranden mellan 2014 och 2025.

År 2026 sammankallades för första gången på över 10 år en förlikningskommitté för ett förslag om flygpassagerares rättigheter.

Hur fungerar förlikningen?

Förlikningskommittén ska sammankallas senast sex veckor (eller åtta veckor om en förlängning har begärts) efter det att den andra behandlingen av lagförslaget har avslutats. Syftet är att nå en överenskommelse om en gemensam text på grundval av de ståndpunkter som de båda institutionerna antog vid andra behandlingen.

Förlikningskommittén har sex veckor på sig att enas om en gemensam text. Denna period kan förlängas med högst två veckor på begäran av parlamentet eller rådet.

Om ingen överenskommelse nås inom denna tidsram kommer den föreslagna lagstiftningen inte att antas.

Om man enas om en gemensam text måste den fortfarande antas av parlamentet och rådet. Detta görs vid den tredje behandlingen av lagstiftningsförslaget. Vid denna tredje behandling kan ordalydelsen i den gemensamma texten inte ändras. Båda institutionerna har sex veckor på sig att rösta om akten i fråga. Denna period kan förlängas med högst två veckor.

För att texten ska kunna antas måste så ske

• med absolut majoritet i parlamentet
• med kvalificerad majoritet i rådet

Om antingen parlamentet eller rådet inte röstar om den gemensamma texten eller förkastar den inom denna period antas inte den föreslagna lagstiftningen.

I så fall kan EU-kommissionen lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag om samma ämne.

Läs mer