Ekofinrådet, 20 juni 2014

Rådet täpper till ett kryphål för dubbel icke-beskattning

Vid Ekofinrådets möte den 20 juni enades ministrarna om att ändra EU:s skatteregler för att täppa till ett kryphål som gjort det möjligt för internationella bolag att utnyttja dubbel icke-beskattning.

I och med ändringen av direktivet om moderbolag och dotterbolag (2011/96/EU) kommer internationella företagskoncerner inte längre att kunna utnyttja skillnaderna mellan nationella skattelagar och åtnjuta dubbel icke-beskattning genom arrangemang med hybridlån.

Enligt den text man enats om ska den medlemsstat där moderbolaget hör hemma endast avstå från att beskatta vinst från dotterbolaget i den mån som dessa vinster inte är avdragsgilla för dotterbolaget.

Denna ändring ingår i EU:s bredare strävan och internationella åtagande att bekämpa skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

Nästa steg

Medlemsstaterna måste införliva ändringen i nationell lagstiftning senast den 31 december 2015.

Direktivet om moderbolag och dotterbolag – varför behövs en ändring?

Ändringen gäller speciellt arrangemang med hybridlån som utnyttjas av internationella företagskoncerner.

Hybridlån är finansiella instrument som har både skulders och eget kapitals egenskaper.

Av denna anledning betraktas de i vissa medlemsstater som ett vanligt lån, medan de i andra klassificeras som eget kapital och därför ger upphov till skatteavdrag eller skattebefrielse, beroende på landets skattelagstiftning.

Internationella företag har kunnat fördela sina vinster med hänsyn till detta och på så sätt undvika beskattning av vinster genom hybridlånearrangemang i olika medlemsstater.

Tidigare var sådan skatteplanering möjlig, eftersom medlemsstaterna enligt bestämmelserna i det ursprungliga direktivet om moderbolag och dotterbolag var skyldiga att bevilja undantag från beskattning för vinstutdelning till moderbolag från dotterbolag som verkar i andra medlemsstater.

Andra viktiga punkter på dagordningen

Utvidgningen av euroområdet – Litauen

Länderna i euroområdet (församlade i rådet) antog en rekommendation till ministerrådet om att fatta ett beslut som gör det möjligt för Litauen att ansluta sig till euroområdet, efter kommissionens och Europeiska centralbankens konvergensrapporter.

Förslaget kommer att överlämnas till Europeiska rådet för diskussion och till Europaparlamentet för yttrande, innan slutligt beslut fattas. Om enighet nås kommer Litauen att införa euron som sin valuta den 1 januari 2015.

Förslag till EU:s budget för 2015

Rådet diskuterade kommissionens förslag till EU:s allmänna budget för 2015. Kommissionens förslag innehåller betalningar på totalt 142,1 (+4,9 % jämfört med 2014) miljarder euro och åtaganden på 145,6 (+2,1 %) miljarder euro.

Rådet förväntas enas om en ståndpunkt om budgetförslaget före juli månads utgång.

Den europeiska planeringsterminen: landsspecifika rekommendationer om ekonomisk politik och finanspolitik

Rådet godkände utkasten till landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna om deras ekonomiska politik och den finanspolitik som fastställs i de nationella programmen. En särskild rekommendation har utfärdats för euroområdet som helhet.

Europeiska rådet förväntas godkänna dessa rekommendationer den 27 juni. Den slutliga versionen av texterna kommer att antas av ministerrådet i juli.

Avslutande av förfarandet vid alltför stora underskott

Rådet antog beslut om avslutande av förfarandet vid alltför stora underskott för Belgien, Tjeckien, Danmark, Nederländerna, Österrike och Slovakien. Genom besluten bekräftas att dessa länder har minskat sina underskott till under 3 % av BNP, EU:s referensvärde för offentliga underskott.