"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet vidtar åtgärder för att göra EU mer attraktivt för utländska och gränsöverskridande investerare. Ett EU-direktiv om harmonisering av vissa aspekter av insolvenslagstiftningen, som rådet har enats om i dag, kommer att förbättra rättssäkerheten och minska kostnaderna för utländska investerare – som för närvarande måste överväga olika nationella insolvensregler när de fattar beslut om investeringar i andra EU-länder.
Investerare gillar inte rättsosäkerhet eller utdragna insolvensförfaranden. Den nya lagstiftningen anpassar de nationella insolvensreglerna och leder till större visshet om hur länge ett insolvensförfarande kan ta. Detta kommer att främja gränsöverskridande investeringar.
Adam Bodnar, Polens justitieminister
De nya reglerna – som rådet och Europaparlamentet måste enas om – innehåller en så kallad prepack-mekanism som gör det möjligt att komma överens om försäljning av verksamheten innan konkurs inleds och om en borgenärskommitté för att säkerställa deltagande av enskilda borgenärer som annars kanske inte skulle delta i förfarandet, till exempel på grund av begränsade resurser eller geografiskt avstånd.
Rådet har enats om viktiga aspekter av ett lagförslag som ska garantera rättigheterna för vuxna som behöver skydd eller stöd i gränsöverskridande situationer. Den nya lagen syftar till att stärka skyddet för vuxna som på grund av nedsatt eller otillräcklig personlig förmåga inte kan skydda sina egna intressen. Allt fler personer behöver hjälp när det gäller att fatta beslut som rör personliga aspekter av deras liv. Enligt EU:s siffror beräknas andelen personer över 65 år med någon form av funktionsnedsättning öka med 77 % fram till 2050.
Den nya lagstiftningen handlar om
de regler som avgör vilken eller vilka domstolar som har behörighet att pröva ett mål och i vilket land en domstol måste tillämpa
att medlemsländerna ska automatiskt erkänna åtgärder som vidtagits av domstol i ett annat medlemsland
att säkerställa att officiella handlingar (till exempel en handling som upprättats eller registrerats av en juridiskt utbildad tjänsteman) har samma fullständiga bevisvärde i andra medlemsländer som i det medlemsland där handlingen har sitt ursprung
Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet
Ministrarna fick aktuell information om hur medlemsländerna och EU bistår Ukraina i landets kamp mot strafflöshet när det gäller brott som begåtts i samband med Rysslands anfallskrig. Sådana särskilda insatser – bland många andra – är inrättandet av en gemensam utredningsgrupp. Den gemensamma utredningsgruppen består av rättsliga myndigheter från ett antal länder och stöder Ukraina i utredningar och lagföring av de allvarligaste internationella brotten. Databasen över bevis för de allvarligaste internationella brotten (Ciced), som inrättats av Eurojust, en EU-byrå, bevarar, lagrar och analyserar bevis på internationella brott till stöd för nationella och internationella utredningar.
En nyhet på området är att företrädare för 35 länder samt Europarådet och EU-kommissionen, träffades i Lviv (Ukraina) den 9 maj, där de enades om att gå vidare och inrätta en särskild domstol för aggressionsbrottet mot Ukraina.
Kampen mot narkotikahandel och den organiserade brottsligheten
Ordförandeskapet informerade ministrarna om de framsteg som gjorts när det gäller att stärka det rättsliga samarbetet med länder utanför EU. Rådet anser att ett sådant samarbete är avgörande i EU:s kamp mot den organiserade brottsligheten för att underlätta åtal, lagföra medlemmar i brottsnätverk och upplösa brottsorganisationer.
I sina slutsatser från juni 2024 enades rådet om en verktygslåda för att stödja denna insats. Den omfattar åtgärder som
utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan experter från medlemsländerna när det gäller rättsligt samarbete med tredjeländer
Eurojusts utstationering, i utvalda fall, av sambandspersoner i tredjeländer
främjande av tredjeländers anslutning till Europarådets konventioner, särskilt konventionerna om utlämning och om ömsesidig rättslig hjälp
Ordförandeskapet informerade justitieministrarna om hur arbetet med EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna fortskrider. EU:s anslutning till konventionen är en skyldighet enligt EU-fördraget.
Justitieministrarna informerades om Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet. Den europeiska chefsåklagaren Laura Kövesi informerade om den senaste utvecklingen inom Europeiska åklagarmyndigheten. 2024 anslöt sig Polen och Sverige till Eppo, vilket innebar att 24 EU-länder nu är medlemmar.
Ordförandeskapet höll också ministrarna informerade om den pågående processen med att utse ny europeisk chefsåklagare, eftersom Kövesis förordnande löper ut den 30 oktober 2026. Samtidigt ska sju nya europeiska åklagare utses.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om ministermötet mellan USA och EU om rättsliga och inrikes frågor den 2–3 juni i Warszawa och om läget när det gäller möjliga EU-åtgärder för lagring av data från elektronisk kommunikation. Kommissionen informerade om förhandlingarna mellan USA och EU om ett avtal om e-bevisning.
Litauen yttrade sig om ett initiativ för att stärka EU:s demokratiska motståndskraft och stå emot historisk revisionism. Slovenien lämnade information om USA:s sanktioner mot domare vid Internationella brottmålsdomstolen. Danmark redogjorde slutligen för arbetsplanen för det danska ordförandeskapet som inleds den 1 juli 2025.
