"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Vid sitt möte i dag enades inrikesministrarna om en gemensam ståndpunkt (allmän riktlinje) om en förordning för ett successivt införande av in- och utresesystemet, ett it-system för registrering av in- och utresa till Schengenområdet för tredjelandsmedborgare som reser till EU för en kortare vistelse. Genom denna lag kan medlemsstater successivt börja använda det nya in- och utresesystemet under en övergångsperiod på sex månader innan det tas i bruk fullt ut.
När Europaparlamentets ledamöter har nått sin ståndpunkt kan rådet och Europaparlamentet inleda förhandlingar för att fastställa den slutliga lagen.
Ministrarna godkände också en reviderad färdplan för införandet av den så kallade interoperabilitetsarkitekturen, ett sammanlänkat system med it-verktyg som används för gränsförvaltning och brottsbekämpning. Enligt färdplanen, som antogs av eu-Lisas styrelse, den EU-myndighet som ansvarar för att bygga it-infrastrukturen, kommer in- och utresesystemet att införas successivt i oktober 2025. Det reviderade Eurodac, en biometrisk EU-databas som bidrar till identifieringen av asylsökande, kommer att tas i bruk i juni 2026. Slutligen kommer EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) att sjösättas under fjärde kvartalet 2026.
Ministrarna diskuterade vilka konsekvenser regimförändringen i Syrien kommer att medföra för migrationen. De diskuterade å ena sidan hur medlemsländerna kan hjälpa syrier som uttrycker en stark önskan om att åka hem. Å andra sidan tog ministrarna upp verkställandet av beslut om återvändande för syriska medborgare som utgör ett säkerhetshot eller är dömda brottslingar.
Assadregimens fall innebär en vändpunkt för de många syrierna i Europa. Även om den svåra situationen i landet försvårar ett storskaligt återvändande är det viktigt att söka konkreta lösningar för att, i enlighet med relevant internationell rätt, sända tillbaka människor som är dömda brottslingar och utgör ett hot mot den allmänna säkerheten.
Tomasz Siemoniak, Polens inrikes- och förvaltningsminister
När det gäller frivilligt återvändande uttryckte många medlemsländer sitt stöd för möjligheten för syrier som bor i EU att resa tillbaka för att ”kolla läget” utan att de förlorar sin skyddsstatus. Flera ministrar stödde också inrättandet av en EU-ram för sådana besök.
Det rådde också bred enighet om att man bör hitta lösningar för att återsända syriska medborgare som utgör ett säkerhetshot eller är dömda brottslingar.
Enligt UNHCR var i februari 2025 över tolv miljoner syrier fortfarande tvångsförflyttade. Det finns 7,4 miljoner syriska internflyktingar, varav omkring 650 000 fördrivits sedan den 8 december 2024. 4,7 miljoner syrier har sökt skydd utanför Syrien, framför allt i grannländerna. Cirka 1,2 miljoner syrier åtnjuter flyktingstatus eller subsidiärt skydd i EU och ytterligare 130 000 har sökt asyl och väntar på ett beslut.
Ministrarna diskuterade genomförandet av prioriteringarna i Schengenrådets cykel och särskilt hur man ska öka återvändandesystemens effektivitet. Ministrarna tog upp sådana utmaningar som brist på resurser, bristande samarbete mellan ursprungs- och transitländer och medlemsländernas otillräckliga användning av verktyg för informationsutbyte (t.ex. SIS). De diskuterade också hur EU kan hjälpa medlemsländerna att möta dessa utmaningar.
Ministrarna antog också ett beslut med rekommendationer på grundval av 2024 års tematiska Schengenutvärdering om återvändande. I dessa rekommendationer föreslås lösningar för att ta itu med de största flaskhalsar som identifierats i de tematiska utvärderingarna, med fokus på det viktigaste skedet i återvändandeprocessen. De betonar vikten av lämplig och proaktiv resursplanering, effektiv samordning och samstämmighet mellan aktörer och förfaranden på både nationell nivå och EU-nivå.
Kommissionen presenterade Schengenbarometern, en uppdatering om läget i Schengenområdet.
I anslutning till rådets möte träffade EU:s inrikesministrar sina motparter i latinamerikanska kommittén för inre säkerhet. Den består för närvarande av 16 latinamerikanska länder och är EU:s privilegierade partner för att stärka det brottsbekämpande samarbetet med Latinamerika och Västindien. Diskussionen – den tredje på ministernivå sedan 2022 och 2023 – hade som fokus att ta itu med gemensamma hot mot den inre säkerheten, däribland kampen mot gränsöverskridande grov och organiserad brottslighet och olaglig narkotikahandel.
EU:s och de latinamerikanska ländernas inrikesministrar enades också om en ny gemensam förklaring och en färdplan för genomförandet av prioriteringarna för det operativa samarbetet 2025–2026. Dessa prioriteringar är bland annat att
stärka informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter i de båda regionerna
stärka informationsutbytet om narkotikahandel
utarbeta åtgärder mot de kriminella nätverk som utgör de största hoten
öka samarbetet mellan länderna i den latinamerikanska kommittén för inre säkerhet och centrala myndigheter inom området för rättsliga och inrikes frågor
kontinuerligt bedöma sårbarheterna vad gäller säkerheten i hamnar i båda regionerna och de åtgärder som vidtagits för att motverka infiltration från den organiserade brottsligheten
främja genomförandet av följ pengarna-principen, med inriktning på den organiserade brottslighetens ekonomiska infrastruktur.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ministrarna diskuterade också hur den nuvarande geopolitiska situationen påverkar EU:s inre säkerhet – med fokus på Syrien och Ukraina. Ordförandeskapet lade också fram en rapport om kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet.
Kommissionen lade fram sin handlingsplan för kabelsäkerhet. Handlingsplanen, som antogs den 21 februari 2025, är ett svar på incidenterna i samband med undervattenskablar i Östersjön.
Kommissionen har föreslagit en rad åtgärder för förebyggande, upptäckt, insatser, återställning och avskräckning. En central åtgärd för att förbättra upptäckten av incidenter med kablar är att stärka övervakningskapaciteten så att man kan få tidigare varningar och bemöta hoten snabbare. För att förbättra insatserna och återställningen när incidenter inträffat föreslår kommissionen att man inrättar en EU-reserv av fartyg som kan användas för reparation av skadade kablar.
Under de senaste månaderna har vi sett ett oroväckande antal incidenter med undervattenskablar i Östersjön. Vi måste snabbt vidta beslutsamma EU-åtgärder. Handlingsplanen för kabelsäkerhet är ett bra steg i rätt riktning för att bättre skydda vår undervattensinfrastruktur.
Tomasz Siemoniak, Polens inrikes- och förvaltningsminister
Kommissionen gav en översikt över läget i genomförandet av migrations- och asylpakten. Pakten trädde i kraft för mer än 9 månader sedan och kommer att börja tillämpas om mindre än 16 månader.
Portugals minister informerade om sitt deltagande i det 42:a mötet i rådet för arabländernas inrikesministrar.
