"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet nådde en politisk överenskommelse om att förlänga det tillfälliga skyddet för fördrivna personer från Ukraina med ytterligare ett år fram till mars 2027. Det slutliga antagandet av beslutet kommer att ske under de kommande veckorna.
Ryssland fortsätter att terrorisera den ukrainska civilbefolkningen med urskillningslösa luftangrepp. EU å sin sida fortsätter att visa solidaritet med det ukrainska folket. Vi kommer att fortsätta att erbjuda skydd för miljontals ukrainska flyktingar under ytterligare ett år. Det polska ordförandeskapet har också inlett en diskussion om en strategi för att fasa ut tillfälligt skydd när en rättvis fred väl har uppnåtts. Inom en snar framtid kommer vi att arbeta för gemensamma EU-omfattande lösningar på detta område, bland annat inom ramen för återvändande till Ukraina.
Tomasz Siemoniak, Polens inrikes- och förvaltningsminister
EU aktiverade mekanismen för tillfälligt skydd för flyktingar från Ukraina i mars 2022. Mekanismen bygger på en EU-lag som antogs 2021 och inrättades för att hantera exceptionella omständigheter med massiv tillströmning. Det tillfälliga skyddet för människor som fördrivits från Ukraina har redan förlängts tre gånger och skulle ha löpt ut i mars 2026.
Ministrarna diskuterade också en rekommendation från rådet om att förbereda en samordnad övergång från tillfälligt skydd. Rekommendationen kommer att behandla frågor som att byta till annan bosättningsstatus, bana väg för ett gradvist återvändande till Ukraina och öka tillhandahållandet av information om tillgängliga alternativ.
It-infrastrukturen för gränsförvaltning och brottsbekämpning
Ministrarna informerades om utvecklingen av EU:s it-infrastruktur för gränsförvaltning och brottsbekämpning.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget när det gäller in- och utresesystemet, med särskilt fokus på det gradvisa införandet av systemet. Den 19 maj enades rådet och Europaparlamentet om att göra det möjligt för medlemsländerna att successivt införa in- och utresesystemet. Enligt den färdplan som rådet godkände i mars 2025 bör denna stegvisa strategi inledas i oktober 2025.
I in- och utresesystemet registreras in- och utresor och nekade inresor för tredjelandsmedborgare som passerar EU:s yttre gränser för en kortare vistelse. I det nya systemet tar man ansiktsbilder av och fingeravtryck från dem som passerar gränsen för första gången och registrerar informationen i en digital fil.
Mot bakgrund av att Schengenavtalet undertecknades för 40 år sedan, den 14 juni 1985, godkände ministrarna en förklaring om Schengen. I förklaringen förnyar rådet sitt engagemang för Schengenområdet och understryker Schengens betydelse för det europeiska samarbetet och den europeiska integrationen.
Ministrarna diskuterade också prioriteringarna för Schengenområdet för de kommande tolv månaderna. De prioriterade områden och operativa åtgärder som godkänts av rådet för perioden 2025–2026 är följande:
Påskynda digitaliseringen av förfaranden och system och förbättra beredskapen i våra stora it-system
Stärka motståndskraften vid våra yttre gränser och effektiviteten i återvändanden
Öka den inre säkerheten och samtidigt eftersträva rörelsefrihet i ett område utan kontroller vid de inre gränserna
När det gäller migration fokuserade ministrarna under arbetslunchen på återvändande, och då särskilt att öka återtagandesamarbetet med länder utanför EU. Genom att utnyttja sin viseringspolitik har EU kunnat förbättra återtagandesamarbetet med ett antal ursprungsländer.
Kommissionen lade också fram en lägesrapport om genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas). I år ska kommissionen för första gången göra en formell bedömning av läget i fråga om migration i medlemsländerna. Detta för att dra igång en process med solidaritetsåtgärder från medlemsländernas sida.
När ministrarna diskuterade migrationens yttre dimension togs också situationen i Libyen och dess konsekvenser för migrationsströmmarna till Europa upp.
Rådet diskuterade den europeiska strategin för inre säkerhet (ProtectEU), utifrån det meddelande som kommissionen lade fram den 1 april i år. Medlemsländerna välkomnade i stort ProtectEU som ett viktigt bidrag till att stärka EU:s inre säkerhet. De stödde den breda vision som kommissionen lagt fram – en kombination av fokus på säkerhet och beredskap – och enades om vikten av att stärka samarbetet med länder utanför EU.
Ministrarna diskuterade också frågan om tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter – en viktig del av skyddet – och i synnerhet konkreta kortsiktiga åtgärder som skulle kunna genomföras för att underlätta tillgången till uppgifter och stödja de brottsbekämpande myndigheternas insatser för att bekämpa brottsligheten. Många medlemsländer uppmanade kommissionen att snarast lägga fram sin aviserade färdplan för tillgång till uppgifter. Denna färdplan väntas innehålla rättsliga och handfasta åtgärder för att säkerställa laglig och effektiv tillgång till uppgifter.
Ministrarna diskuterade också hur det nuvarande geopolitiska läget påverkar EU:s inre säkerhet, med särskilt fokus på Ukraina, Moldavien och Syrien. Ukrainas vice premiärminister och minister för nationell enhet samt Moldaviens inrikesminister deltog i dessa diskussioner.
Rådet godkände också slutsatser om nästa Empact-cykel (2026–2029). Empact är ett medlemslandsdrivet EU-instrument för sektors- och myndighetsövergripande operativt samarbete för att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Empact samlar polisen, tullen och de rättsliga myndigheterna från olika medlemsländer och på EU-nivå, aktörer utanför EU och den privata sektorn. Empacts prioriteringar bygger på EU:s hotbildsbedömning av den grova och organiserade brottsligheten, som utarbetats av Europol.
Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet delegationerna om de åtgärder som vidtagits i kampen mot narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten och om ett högnivåmöte inom ramen för Celacs och EU:s samordnings- och samarbetsmekanism mot narkotika. Celac är ett regionalt forum för staterna i Latinamerika och Karibien.
Ordförandeskapet informerade också delegaterna om resultatet av ministermötet mellan USA och EU om rättsliga och inrikes frågor i Warszawa den 2–3 juni.
Slovenien informerade delegationerna om det 13:e ministermötet inom ramen för Brdoprocessen, som främst handlade om terrorismbekämpning och kampen mot människohandel i sydöstra Europa. Slutligen presenterade det tillträdande danska ordförandeskapet sitt arbetsprogram.
