Produkt- och tjänstetillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och äldre
Gemensamma tillgänglighetsstandarder garanterar att produkter och tjänster i EU är lättare att använda, särskilt för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Varför finns det EU-regler om tillgänglighetskrav?
EU:s mål är att göra många produkter och tjänster mer tillgängliga för äldre och personer med funktionsnedsättning utan att göra avkall på principen om likabehandling.
Om den inre marknadens funktion förbättras för specifika tillgängliga produkter och tjänster, gynnar det både dessa konsumenters och industrins behov. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga ger möjlighet till bättre inkludering och deltagande i samhället.
De befintliga nationella tillgänglighetskraven för specifika produkter och tjänster skiljer sig åt mellan EU-länderna, vilket leder till en fragmentering av den inre marknaden.
Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är redan nu stor, och antalet personer med funktionsnedsättning eller funktionsbegränsning kommer att öka avsevärt allt eftersom EU:s befolkning blir äldre.
För att fastställa gemensamma tillgänglighetsstandarder har EU antagit två direktiv:
- den europeiska rättsakten om tillgänglighet (2019) där det fastställs lägsta tillgänglighetskrav för viktiga produkter och tjänster
- direktivet om webbtillgänglighet inom offentlig sektor (2016) som syftar till att göra digitala produkter och tjänster mer tillgängliga för alla användare
Funktionsnedsättning i EU: fakta och siffror (Infografik)
Produkters och tjänsters tillgänglighet
I den europeiska rättsakten om tillgänglighet finns tillgänglighetskrav för viktiga produkter och tjänster, t.ex.
- telefoner, datorer, betalningsterminaler eller självbetjäningsterminaler för köp av biljetter för persontrafik
- banktjänster för konsumenter
- elektroniska kommunikationstjänster, t.ex. telefoni- och internettjänster
- larmnumret 112
- åtkomst till audiovisuella medietjänster
- e-böcker
- e-handel
Den europeiska rättsakten om tillgänglighet (direktiv 2019/882) antogs 2019. De nya reglerna innebär förbättringar inte bara för miljontals européer med funktionsnedsättning, utan också för många äldre i EU.
Produkter
Produkter bör respektera
- gemensamma tillgänglighetskrav för användargränssnitt och funktionell utformning
- särskilda tillgänglighetskrav för viss elektronisk konsumentutrustning
- och dessutom bör förpackning, installationsbeskrivning och annan produktinformation vara tillgänglig.
Tjänster
Direktivet innehåller även vissa krav som särskilt rör tjänster, däribland
- gemensamma krav på i synnerhet webbsidor
- ett krav på att även stödtjänster ska vara tillgängliga
Några exempel på särskilda tillgänglighetskrav för självbetjäningsterminaler är
- att biljettförsäljningsautomater och bankomater måste ge möjlighet att använda personliga hörlurar, så att personer med synnedsättning ska kunna följa ljudinstruktioner
- att om självbetjäningsterminalen har visuella driftslägen ska den ha minst ett driftsläge som inte kräver att användaren kan uppfatta färger.
Regler som fungerar
Den europeiska rättsakten om tillgänglighet är ett direktiv vilket innebär att det fastställer bindande tillgänglighetsmål men överlåter åt de enskilda medlemsstaterna att besluta hur de vill uppnå dem.
EU-länderna har tid på sig fram till juni 2025 att införliva direktivets riktlinjer i sin nationella lagstiftning.
EU har också lämnat utrymme för vissa undantag. Till exempel är mikroföretag med färre än 10 anställda och en årlig omsättning på under 2 miljoner euro som tillhandahåller tjänster undantagna från direktivet och de som tillhandahåller produkter kommer att undantas från vissa skyldigheter.
Lättare för EU-medborgare att få tillgång till produkter och tjänster (Infografik)
Tillgång till webben och appar
Genom direktivet om webbtillgänglighet inom offentlig sektor (2016/2102) har standarder fastställts som ska göra digitala produkter och tjänster mer tillgängliga för alla användare. Genom direktivet har också en övervakningsmekanism inrättats liksom en kontroll av överensstämmelse.
Dessa nya inslag är tillämpliga på webbplatser och mobilappar som tillhör förvaltningar, offentliga sjukhus, domstolar och andra offentliga organ.
I praktiken innebär detta att användare kan begära specifik information om innehållet är oåtkomligt och rapportera bristande överensstämmelse med reglerna genom att klicka på en länk för återkoppling.
Direktivet trädde i kraft i december 2016.
Arbetet i rådet
Efter det att kommissionen lade fram sitt förslag i december 2015 behandlade rådets arbetsgrupp för sociala frågor texten i detalj.
Det slovakiska ordförandeskapet förde diskussionerna om direktivet framåt och tillämpade en stegvis metod för ändring av förslagets text. I synnerhet riktade man i sig på att
- klargöra tillämpningsområdet
- förbättra lagtextens rättsliga klarhet
- undvika möjliga överlappningar eller konflikter med befintlig EU-lagstiftning
I samband med diskussioner på såväl teknisk som politisk nivå utarbetade det maltesiska ordförandeskapet utformningsförslag för att ta itu med vissa frågor som väckts av delegationerna, däribland om behovet av att
- inrikta sig på utvalda produkter och tjänster
- inte fastställa nya tillgänglighetskrav där tillgänglighetskrav redan fastställs i tidigare EU-lagstiftning
- enas om att behålla den struktur som kommissionen föreslagit
- skapa större klarhet kring vilka aspekter som ska omfattas av direktivet om audiovisuella medietjänster och vilka som ska täckas av rättsakten om tillgänglighet
- utelämna den särskilda tillgänglighetsmärkningen på grund av risken för onödiga administrativa och ekonomiska bördor
Ordförandeskapet gjorde betydande framsteg med att nå en rådsståndpunkt om direktivet.
Efter intensiva diskussioner och omarbetningar enades rådet under det estniska ordförandeskapet om en ståndpunkt (en allmän riktlinje) om direktivet om tillgänglighet för produkter och tjänster. Under diskussionerna kommenterade delegationerna en rad olika aspekter av förslaget, däribland luckor i konsekvensbedömningen och de många kopplingarna till annan EU-lagstiftning.
Vid det sista trepartsmötet löstes de viktigaste politiska frågorna, som rörde tillämpningsområdet med avseende på bland annat
- transport och turism
- logi
- livsmedelstjänster
- den bebyggda miljön
- relaterade EU-rättsakter
- mikroföretag
Förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet inleddes i mars 2018 och avslutades i och med att en preliminär överenskommelse nåddes i november 2018.
Ständiga representanternas kommitté vid rådet (Coreper) godkände den preliminära överenskommelsen den 19 december 2018.
Efter att Europaparlamentet antagit sin ståndpunkt vid första behandlingen den 13 mars 2019 antog rådet rättsakten om tillgänglighet den 9 april 2019.
Direktivet trädde i kraft i juni 2019.
- Förbättrad produkt- och tjänstetillgänglighet för funktionsnedsatta och äldre: rådet antar rättsakten om tillgänglighet (pressmeddelande 9.4.2019)
- Lättare för EU-medborgare att tillgång till produkter och tjänster: rådet godkänner preliminär överenskommelse med Europaparlamentet (pressmeddelande 19.12.2018)
Rådets webbtillgänglighetspolicy
Denna webbplats är också en offentlig webbplats, och rådets generalsekretariat arbetar för att se till att den är användarvänlig. Denna strävan är i linje med EU:s direktiv om webbtillgänglighet (2016).
Webbtillgänglighet handlar om att göra text, bilder, former och navigering tillgängliga och begripliga för allmänheten.
För att kunna uppfylla nya kriterier för webbtillgänglighet jobbar vi till exempel med
- ”alt-taggar” – bildbeskrivningar som hjälper skärmläsaranvändare att förstå vad bilderna föreställer
- kontrasten mellan text och bakgrund – som kan anpassas för att öka läsbarheten
- navigeringsmöjligheter – den som har svårt att använda mus kan navigera enbart med hjälp av tangentbordet
Vi arbetar aktivt för att öka webbplatsens tillgänglighet och användbarhet. Mer information:
Senast ändrad: 26 juni 2025