Basel III: ett internationellt regelverk för banker

Vad är Basel III?

Baselavtalen utgör tre på varandra följande internationella bankregleringsavtal (Basel I, II och III) som har fastställts av Baselkommittén.

Baselkommittén har skapat standarder för att säkerställa att banker och andra kreditinstitut bibehåller tillräckligt med kapital och likviditet för att fullgöra sina skyldigheter och absorbera oväntade förluster.

Det senaste avtalet, Basel III, ingicks på internationell nivå för att mildrakonsekvenserna av den globala finanskrisen 2007–2008.

För att ge bankerna tid att anpassa sig till de nya standarderna och för att jurisdiktionerna ska kunna genomföra dem i sina rättsliga ramverk har Basel III fasats in under ett antal år, och stora delar av avtalet är nu i kraft i EU.

Den 30 maj 2024 antog rådet nya regler som syftar till att avsluta genomförandet av de internationella Basel III-avtalen i EU-rätten. I praktiken ändrar de nya reglerna kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet.

• Basel III-reformer: nya EU-regler ska öka bankernas motståndskraft mot ekonomiska chocker (pressmeddelande 30.5.2024)
• Baselkommittén (Banken för internationell betalningsutjämning)

Genomförandet av Basel III i korthet

Enligt Baselregelverket ska banker uppfylla riskbaserade kapitalkvoter, med fokus på bankens riskvägda tillgångar. Bankerna behöver inneha ett visst belopp av lagstadgat kapital i förhållande till sina riskvägda tillgångar.

De slutliga delarna av Basel III som nu genomförs är

• ändringar av schablonmetoden för fastställande av riskvägda exponeringsbelopp: användning av parametrar som är tydligt definierade och kalibrerade i kapitalreglerna
• ändringar av internmetoden, vilket gör det möjligt för bankerna att själva uppskatta de parametrar som används vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (dvs. införandet av indatagolv för parametrarna för internmetoden)
• alternativet att använda internmetoden har tagits bort för vissa typer av exponeringar
• kapitalgolvet (åtgärd som sätter en lägre gräns (golv) för riskvägda exponeringsbelopp (kapital)) beräknas av bankerna med hjälp av deras interna modeller, äe fastställt till 72,5 % av schablonmetoden
• en ny ram för operativa risker: avser risken för förluster till följd av otillräckliga eller bristfälliga interna processer, den mänskliga faktorn, felaktiga system eller yttre händelser.

Vad har man mer kommit överens om?

Utöver att genomföra den sista delen av Basel III-avtalet har man kommit överens om andra ändringar av förordning 575/2013 (kapitalkravsförordningen) och direktiv 2013/36/EU (kapitalkravsdirektivet) för att

stödja bankers motståndskraft mot miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker (ESG-risker)

säkerställa en kraftfullare och mer harmoniserad banktillsyn och riskhantering av banker i hela EU, särskilt när det gäller filialer till tredjelandsbanker som beviljats tillstånd i EU

skydda banktillsynsmyndigheternas oberoende

Hur säkerställer EU stabilitet och pragmatism hos bankerna?

EU eftersträvar en balans mellan reglering och innovation, samtidigt som nya störande faktorer, såsom klimatkrisen och kryptovalutor, kan hanteras.

Reglera lagom

Det finns ett behov av att genomföra globala standarder och samtidigt säkerställa att vissa särdrag hos EU:s banksystem respekteras. Reglering och innovation måste existera sida vid sida, så att banksektorn inte kvävs.

För att uppnå detta inför EU in ett antal undantag i det krav på kapitalgolv som anges i Basel III. Dessa undantag är bl.a. inriktade på

• behandlingen av vissa lån med låg risk på fast egendom
• lån utan kreditvärdering
• objektfinansiering

EU har också beslutat att säkerställa att kapitalgolvet tillämpas på individuell enhetsnivå. Kapitalinnehavet måste avse alla nivåer i en koncern (både moderbolag och dotterbolag) snarare än bara moderbolagsnivån (ansökan på gruppbasis).

Detta skyddar de medlemsstater som står värd för utländska transaktioner genom dotterbolag till bankkoncerner, eftersom dotterbolag på detta sätt inte behöver förlita sig på stöd från sin moderbank för att ta sig igenom en kris.

Översyn av banksektorn

År 2020 fanns det 5 441 banker i EU. Det medlemsland som hade flest banker var Tyskland (28 procent av det totala antalet banker i EU), följt av Polen (11 procent), Österrike och Italien (båda 9 procent), vilket innebär att över hälften av alla banker i EU befann sig i dessa fyra medlemsstater.

Gränsöverskridande bankverksamhet: filialer från tredjeland

EU har också enats om ett minimiharmoniseringsramverk för godkännandet av och tillsyn över filialer som är etablerade i medlemsländer av banker med säte i tredjeland (filialer från tredjeland).

I detta gemensamma ramverk har man gjort en hårfin avvägning mellan de nödvändiga auktorisationskraven och betydelsen av integrering i globala marknader, finansieringskällor och bankprodukter för EU:s medborgare och företag.

Ramen innehåller

• strikta och proportionerliga krav på licensiering och tillsyn
• begränsade undantag för vissa typer av företag och transaktioner
• en tillräckligt lång övergångsperiod för att industrin ska kunna anpassa sig till den nya ramen och för att befintliga avtal ska kunna fortsätta att gälla

Begränsa risker

EU tar hänsyn till de framväxande globala utmaningarna, såsom klimatrelaterade finansiella risker, cyberrisker och operativ motståndskraft. Viktiga aspekter av avtalet handlar om miljö- och kryptorisker.

Banker har en viktig roll när det gäller att begränsa klimatförändringarna. EU kräver att banker införlivar ESG-risker i sina styrningsstrukturer, riskhanteringsramar och strategiska planeringsprocesser. Detta innebär identifiering, värdering, övervakning och hantering av ESG-riskerna som en del av en övergripande riskhanteringspraxis.

Banker uppmanas att beakta de effekter som deras utlånings- och investeringsverksamhet har på miljömässiga och sociala faktorer samt styrningsfrågor. Dessutom kommer banker att behöva

• ta hänsyn till EU:s mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050 och de överenskomna hållbarhetsmålen, vid sin interna riskhantering och vid regelefterlevnadsuppgifter
• ha en lägre riskvikt för exponering för EU:s utsläppshandelssystem (40 procent) i syfte att bekämpa klimatförändringarna och stödja bankernas roll i finansieringen av den gröna omställningen

Samtidigt har man infört kapitalkrav för bankers investeringar i kryptovaluta för att skydda mot eventuell instabilitet när det gäller kryptotillgångar. I linje med EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (MiCA-förordningen) kommer dessa krav att gälla tillfälligt, till dess att de internationella standarderna om tillsynsbehandling av kryptotillgångar – som för närvarande slutförs inom ramen för Basel – genomförts i EU.

• Kryptotillgångar: hur reglerar EU marknaderna? (bakgrund)

Transparens för bankstyrelser

Avtalet innehåller också bestämmelser för att undvika att personer som inte är lämpliga väljs in i bankstyrelser, och samtidigt också främjar mångfald och jämn könsfördelning.

Stora banker kommer att behöva informera sin tillsynsmyndighet om den lämplighetsbedömning av personer som kandiderar som styrelseledamot och ordförande som gjorts minst 30 dagar innan den utnämnda personen tillträder.

Om ledamöterna i ledningsorganet inte uppfyller lämplighetskraven måste medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att förhindra att sådana personer väljs in eller för att avsätta dem.

Vilka är fördelarna för EU:s medborgare?

Det nya bankavtalet kommer inte bara att skapa stabilitet i banksektorn utan även leda till betydande återverkningar för medborgarna.