Miljöanpassat jordbruk
EU verkar för hållbara och miljövänliga metoder i livsmedelssystemen för att skydda miljön och människors hälsa, samtidigt som livsmedelssektorns motståndskraft stärks.
Ett hållbart, motståndskraftigt och hälsosamt livsmedelssystem
Sektorn för jordbruksbaserade livsmedel är en av de främsta ekonomiska sektorerna i EU.
Den är starkt beroende av miljön men har också en stor påverkan på den. Livsmedelsproduktionen och dess leveranskedja är en källa till utsläpp av växthusgaser som orsakar klimatförändringar. Intensivt lantbruk kan orsaka markförstöring och förlust av biologisk mångfald på grund av avskogning, användning av bekämpningsmedel och andra metoder som inte tar hänsyn till miljön.
EU håller på att omvandla produktionen och konsumtionen av livsmedel i EU för att
- göra jordbruks- och livsmedelssystemen mer hållbara
- stärka motståndskraften mot kriser
- se till att livsmedel är hälsosamma och ekonomiskt överkomliga
Genom att verka för hållbara metoder, minska utsläppen och föroreningarna och öka den biologiska mångfalden arbetar EU för ett klimatresilient och miljövänligt livsmedelssystem.
Dessutom vill EU förbättra djurskyddet, minska livsmedelsförluster och matsvinn, lyfta fram en mer hållbar livsmedelskonsumtion och hälsosam kost och bekämpa livsmedelsbedrägerier i leveranskedjan.
Varför behöver jordbruket bli grönare?
Ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen i världen kommer från livsmedelssystemen enligt FN:s klimatpanel. Inom EU står jordbruket för nästan 11 % av växthusgasutsläppen, som främst består av metanutsläpp från boskap och dikväveoxid från mark.
Jord- och skogsbruket kan spela en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna genom att ta upp koldioxid från atmosfären.
Överanvändningen av bekämpningsmedel och antimikrobiella medel inom jordbruket är en annan utmaning. Den medför allvarliga miljö- och hälsokonsekvenser som leder till vattenföroreningar, markförstöring och utveckling av antimikrobiell resistens.
Enligt Europeiska miljöbyrån anses 60–70 % av marken i EU ha dålig markhälsa. Utarmad jord och skadade jordbruksekosystem har en mer begränsad förmåga att producera livsmedel.
EU:s centrala politik och lagstiftning
EU:s strategi för ett miljöanpassat jordbruk ingår i olika strategier och lagar.
Den europeiska gröna given, som antogs 2019, är ett paket med miljö- och klimatpolitiska initiativ. Målet är att göra Europa klimatneutralt senast 2050. Jordbruket är en viktig del av denna omställning.
Från jord till bord-strategin är en av de centrala åtgärderna i den europeiska gröna given. Avsikten är att ställa om EU:s nuvarande livsmedelssystem till en hållbar modell. Rådet godkände detta mål i sina slutsatser från oktober 2020.
Strategin för biologisk mångfald är en annan central del av den gröna given. Den handlar om att återställa ekosystem och vända förlusten av biologisk mångfald. Den lyfter också fram agroekologiska metoder, inbegripet växelbruk och skogsjordbruk.
Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har reformerats så att miljö- och klimatmålen ska stödjas på ett effektivare sätt. För perioden 2023–2027 går 40 % av GJP-budgeten till klimatåtgärder.
I linje med strategin för biologisk mångfald fastställs i förordningen om restaurering av natur för första gången bindande mål för restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter. Målet är också att öka den biologiska mångfalden och jordbruksmarkens hållbarhet.
Dessa strategier och lagar tar upp en mängd kritiska frågor – allt från utsläppsminskningar och användning av bekämpningsmedel till ekologiskt jordbruk, djurskydd och matsvinn.
Mer hållbart jordbruk
Den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som trädde i kraft 2023, ger incitament till och kräver att jordbrukare inför miljövänliga metoder.
- villkor: jordbruksföretag som får direktstöd från GJP måste skydda våtmarker och torvmarker och använda växelbruk eller diversifiering och metoder för marktäckning
- miljösystem: om jordbrukarna gör mer än vad som är obligatoriskt kan de få ytterligare stöd från miljösystemen; minst 25 % av direktstödet anslås till miljösystem, dvs. en budget på 48,5 miljarder euro
- landsbygdsutveckling: ytterligare stöd kommer från landsbygdsutvecklingsprogrammen, som ger ekonomiskt stöd till jordbrukare för att införa miljövänliga metoder
Jordbrukarna kan också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser genom kolinlagrande jordbruk. Detta innefattar dels åtgärder för att avskilja koldioxid från atmosfären (koldioxidbindning) och lagra den i mark eller biomassa, dels åtgärder för att bättre förvalta marken för att stärka dess förmåga att lagra koldioxid.
Återställa jordbruksekosystem
I förordningen om restaurering av natur, som trädde i kraft i augusti 2024, uppmanas EU-länderna att vidta åtgärder för att
- restaurera 30 % av den torvmark som dikats för jordbruk fram till 2030 och 50 % fram till 2050 (en lägre procentandel kan tillämpas i länder som är hårt drabbade)
- öka kollagren i mineraljord
- öka antalet landskapselement som gynnar en stor biologisk mångfald på jordbruksmark (t.ex. häckar, blomsterremsor, mark i träda, dammar och fruktträd)
Restaurering av naturen
Ekologiskt jordbruk
Ekologiskt jordbruk fortsätter att spela en viktig roll i EU:s omställning till mer hållbara livsmedelssystem. Det använder miljövänliga metoder som minimerar användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel, förbättrar markhälsan, ökar den biologiska mångfalden och säkerställer höga djurskyddsstandarder. EU:s mål är att 25 % av jordbruksmarken ska vara ekologisk senast 2030.
Ekologiskt jordbruk
Stödet till ekologiskt jordbruk ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom förordningen om ekologiskt jordbruk införs dessutom höga standarder för ekologisk produktion och certifiering, vilket är bra för öppenheten och konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.
Senast ändrad: 21 maj 2026