Nya genomiska tekniker för växtförädling

Växtförädling

I tusentals år har människor försökt förbättra sina växter för att få fram säkra och näringsrika livsmedel. Det började med att man helt enkelt valde ut de starkaste, mest smakrika eller mest produktiva grödorna.

I mitten av 1800-talet utarbetade Gregor Mendel de ärftlighetsprinciper som ligger till grund för korsning av växter – en teknik som innebär att egenskaperna hos två olika växter av samma art kombineras. Metoderna för korsningsförädling har utvecklats under århundradena.

Växter: förr och nu

Många växter som odlas i dag skiljer sig mycket från sina vilda förfäder.

Auberginer/äggplantor

Blomkål

Bananer

En garanti för livsmedelstrygghet

Nya växtförädlingstekniker kan bidra till hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem och till att möta utmaningar som global livsmedelsotrygghet och klimatförändringar. Detta gynnar i sin tur jordbrukare, konsumenter och miljön. Med de nya metoderna kan användningen av bekämpningsmedel minskas och växter med färre allergener tas fram.

Genom nya genomiska tekniker (NGT) kan man få fram förädlade växter som

• är klimattåliga eller resistenta mot skadedjur
• kräver mindre gödselmedel och bekämpningsmedel
• kan garantera högre avkastning
• använder vatten och andra naturresurser på ett effektivare sätt

Exempel på växter som framställts med nya genomiska tekniker:

vete med låg glutenhalt

patogenresistent potatis

torkhärdig majs

Varför behöver EU nya regler?

Inom EU regleras genomredigeringstekniker i lagstiftningen om genetisk modifiering (GMO), som omfattar ett antal rättsakter.

Enligt ett avgörande från Europeiska unionens domstol från 2018, omfattas i dagsläget, växter som framställts med nya genomiska tekniker av GMO-lagstiftningen.

Till skillnad från genetiskt modifierade växter kan dock växter som förädlas genom nya genomiska tekniker vara mycket lika eller till och med identiska med produkter som framställs med konventionella förädlingsmetoder. De kan till och med vara lika eller identiska med växter som förekommer naturligt.

NGT-växter som innehåller främmande genetiskt material kommer att fortsätta att regleras i GMO-lagstiftningen. De nya EU-reglerna syftar till att skapa rättslig klarhet om nya förädlingsmetoder där främmande DNA inte används.

De är tänkta att bidra till målen i den europeiska gröna given och i jord till bord-strategin, biologisk mångfald, klimatanpassning, global livsmedelstrygghet och bioekonomin.

Genom att reglera växtförädling vill EU göra sektorn säker, öppen, effektiv och konkurrenskraftig.

Förädlingsmetoder och EU-lagstiftning

Det finns tre huvudsakliga tekniker för förädling av växter:

konventionella förädlingsmetoder

etablerade metoder för genetisk modifiering (GMO)

nya genomiska tekniker (NGT)

EU-lagstiftningens tillämpningsområde:

• konventionell förädling: utanför tillämpningsområdet för EU:s GMO-lagstiftning.
• genetisk modifiering: regleras i EU:s GMO-lagstiftning
• nya genomiska tekniker: kommer att omfattas av de nya NGT-reglerna, i förekommande fall, i kombination med GMO-lagstiftning

Regler för nya genomiska tekniker i praktiken

Den 4 december nådde rådet enpreliminär överenskommelse med Europaparlamentet om en uppsättning regler som fastställer en rättslig ram för nya genomiska metoder.

Genom de nya reglerna kan EU uppnå

• större säkerhet
• ökad öppenhet och bättre märkning
• mer innovation

Enligt reglerna skulle ett krav införas på att alla NGT-växter förtecknas i en offentlig databas och de skulle vara förbjudna vid ekologisk produktion.

Två nya kategorier av växter skulle också inrättas:

• kategori 1: växter likvärdiga med konventionellt förädlade växter eller spontant muterade växter
• kategori 2: växter med mer komplexa modifieringar

Olika regler skulle gälla för varje kategori.

Kategori 1-växter

Reglerna skulle omfatta följande:

• utsläppande på marknaden: innan en växt eller en produkt som är framställd genom NGT avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden skulle nationella myndigheter och EU-kommissionen kontrollera om den tillhörde kategorin 1
• märkning: fröer och annat växtförökningsmaterial skulle behöva märkas så att det framgår att de tagits fram genom NGT; växter skulle inte behöva märkas
• egenskaper: herbicidtoleranta växter skulle vara uteslutna från kategori 1
• patentering:: företag eller förädlare skulle vara tvungna att tillhandahålla information om samtliga befintliga patent eller patent under behandling; en expertgrupp skulle inrättas för att studera patentens inverkan på NGT-växter och EU-kommissionen skulle offentliggöra en studie om patentens inverkan på innovation, tillgången till patenterade NGT-växter och konkurrenskraften för EU:s växtförädlingssektor.

Dessa växter skulle undantas från GMO-lagstiftningen. I stället skulle befintlig EU-lagstiftning om livsmedel och foder, nya livsmedel, naturskydd och miljöansvar gälla.

EU-länderna skulle kunna vidta åtgärder för att garantera att kategori 1-växter inte oavsiktligt förekommer i ekologiskt jordbruk på deras territorium.

Kategori 2-växter

Reglerna skulle omfatta följande:

• utsläppande på marknaden: innan en växt eller en produkt som är framställd genom NGT avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden skulle nationella myndigheter och EU-kommissionen behöva godkänna dess användning; detta skulle inbegripa risk- och säkerhetsbedömningar.
• märkning: godkända produkter i kategori 2 skulle behöva vara försedda med en etikett som kan innehålla information om de egenskaper som är resultatet av den genetiska modifieringen; om producenten har med egenskaperna på etiketten behöver de alla förtecknas
• Incitament: regleringsincitament skulle kunna erbjudas producenter av växter med egenskaper som kan förbättra hållbarheten, såsom effektivare användning av vatten eller motståndskraft mot sjukdomar eller föränderliga klimatförhållanden, med undantag för växter med herbicidtoleranta egenskaper.

Växter i kategori 2 skulle behöva följa den befintliga GMO-lagstiftningen, anpassad genom reglerna om nya genomiska tekniker, för att ta hänsyn till dessa växters olika riskprofiler.

EU-länderna skulle kunna vidta åtgärder för att garantera att kategori 2-växter inte oavsiktligt förekommer i icke NGT-produkter. De skulle också kunna begränsa eller förbjuda odling av växter i kategori 2 på sitt territorium.

Vad händer nu?

Rådet antog de nya reglerna den 21 april 2026.

Texten måste antas formellt även av Europaparlamentet. När förordningen har antagits träder den i kraft 20 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. De flesta bestämmelserna börjar gälla efter en övergångsperiod på 24 månader, vilket ger tid att anta genomförandebestämmelser. De nya reglerna förväntas gälla från mitten av 2028.

Ett år efter det att förordningen träder i kraft ska kommissionen offentliggöra enstudie om den inverkan som patenteringhar på innovation, jordbrukarnas tillgång till utsäde och konkurrenskraften för EU:s växtförädlingsindustri. Kommissionen ska sedan ange vilka uppföljningsåtgärder som krävs eller offentliggöra ett lagstiftningsförslag för att ta itu med eventuella problem som konstateras i studien.

• Nya genomiska tekniker: Rådet och parlamentet når överenskommelse för att främja livsmedelssystemens konkurrenskraft och hållbarhet (pressmeddelande 4.12.2025)
• Nya genomiska tekniker: rådet enas om förhandlingsmandat (pressmeddelande 14.3.2025)
• Nya genomiska tekniker: rådet antar regler för hållbara livsmedelssystem (pressmeddelande 21.4.2026)

• GMO-lagstiftning (EU-kommissionen)