Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 11.12.2014, 11 december 2014

Eures i korthet

Eures inrättades 1993 och är ett nätverk för samarbete mellan kommissionen och offentliga arbetsförmedlingar i Europa. Det är till för att utbyta information om lediga jobb och jobbansökningar och innehåller även information om boende- och arbetsförhållanden.

Eures består av en webbplats och ett nätverk med cirka 900 arbetsförmedlare i alla de deltagande länderna: de 28 EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Nätverket står bakom cirka 150 000 placeringar varje år.

• Eures, den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet

Eures

Vid sitt möte i Bryssel den 11 december enades sysselsättningsministrarna om en reform av det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, Eures, för att tillhandahålla bättre tjänster för arbetssökning och rekrytering i hela Europa.

Syftet med reformen är att främja arbetskraftens rörlighet inom EU. Med det reformerade nätverket blir fler lediga jobb och meritförteckningar från arbetssökande tillgängliga via Eures. Dessutom introduceras en automatisk matchning av de arbetssökandes kunskaper med de lediga jobben.

Matchningen kommer att grunda sig på den europeiska klassificering av färdigheter och kompetens som Europeiska kommissionen nu håller på att utarbeta. Överenskommelsen i rådet gör det möjligt för medlemsstaterna att påverka antagandet och uppdateringen av "klassificeringen", vilket inte ursprungligen hade planerats.

I den överenskomna texten gör rådet det möjligt för privata arbetsförmedlingar att ansluta sig till Eures-nätverket, under förutsättning att de genomgår det godkännandeförfarande som fastställts av EU-länderna och tillhandahåller alla de grundläggande tjänster som krävs enligt lagstiftningen. Ministrarna enades dock om att offentliga arbetsförmedlingar bör ha en privilegierad ställning i nätverket, i linje med deras särskilda roll och skyldigheter.   

Europaparlamentet, som är rådets medlagstiftare vad gäller detta lagförslag, har ännu inte enats om en ståndpunkt. 

Sjöfolks rättigheter

Ministrarna enades om en reform om arbetstagarrättigheter för sjöfolk. Syftet med reformen är att låta sjöfolk omfattas av EU:s arbetsrättsliga regler så att de kan åtnjuta samma rättigheter som arbetstagare på land vid uppsägningar eller omstruktureringar av företag.

Genom att höja kvaliteten på jobben inom sjöfarten försöker man med de nya reglerna hejda den nuvarande minskningen av antalet unga européer som väljer vissa sjöfartsyrken och hålla kvar kvalificerade arbetstagare i yrket.

Med förslaget vill man också komma till rätta med det rådande rättsläget, där samma kategori arbetstagare behandlas olika i olika EU-länder. Detta beror på om länderna tillämpar de undantag som den gällande lagstiftningen medger eller inte. De flesta EU-länder har dock sällan eller aldrig utnyttjat undantagen.

Europaparlamentet har ännu inte enats om sin ståndpunkt om lagförslaget. 

Andra viktiga punkter på dagordningen

Ungdomsarbetslöshet

Rådet har diskuterat olika sätt att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Diskussionen inriktades på följande tre frågor: 

• att göra övergången mellan skola och arbetsliv lättare 
• utmaningar som rör införandet av ungdomsgarantin vars syfte är att se till att ungdomar åter börja studera eller arbeta inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat en utbildning 
• sätt att förbättra matchningen mellan arbetsmarknaden och yrkesutbildningen 

Kvinnor i bolagsstyrelser

Ministrarna har också diskuterat ett utkast till direktiv som syftar till att säkerställa att kvinnor senast 2020 innehar 40 % procent av de icke verkställande styrelseposterna i börsnoterade företag. 

I det lagförslag som diskuteras föreskrivs inga obligatoriska kvoter för kvinnor utan istället införs mer rättvisa urvalsförfaranden.  

Rådet kunde inte nå en överenskommelse om utkastet till direktiv.