"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet planerar att nå en allmän riktlinje (medlemsländernas ståndpunkt) om ett förslag till direktiv där man fastställer minimiregler för att förebygga migrantsmuggling. Lagen ska ersätta EU:s nuvarande lagstiftning som är från 2002. Syftet med förslaget är att föra medlemsländernas straffrätt närmare varandra i frågor som definitionen av och påföljderna för migrantsmuggling.
Genom migrantsmuggling tjänar kriminella grupper miljonbelopp på bekostnad av de mest utsatta. Lagföring av migrantsmugglare är något som är prioriterat av EU:s medlemsländer.
Bence Tuzson, Ungerns justitieminister
Under 2023 upptäcktes omkring 380 000 irreguljära gränspassager vid EU:s yttre gränser. Europol uppskattar att över 90 % av de irreguljära migranter som når EU använder sig av smugglare.
Bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn
I syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn enades ministrarna om sin ståndpunkt och nådde en allmän riktlinje om ett förslag om att uppdatera 2011 års direktiv i syfte att förstärka straffrätten om sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn. Syftet med den uppdaterade lagstiftning som EU-kommissionen föreslog i februari 2024 är att utvidga definitionerna av brotten sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn, inbegripet sådana som möjliggörs eller underlättas av nya onlineverktyg, och att säkerställa effektivare utredning och lagföring av dessa brott. De innebär också strängare påföljder och innehåller mer specifika krav på brottsförebyggande och hjälp till offer.
Den partiella allmänna riktlinje som godkändes i dag och som tar upp centrala punkter i ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten är ett avgörande steg för att göra EU attraktivare för investeringar.
Förslaget är ett av initiativen i 2020 års handlingsplan för kapitalmarknadsunionen. Syftet är att uppmuntra gränsöverskridande investeringar på den inre marknaden genom målinriktad harmonisering av insolvensförfaranden. Förslaget syftar särskilt till att säkerställa att borgenärer kan få tillbaka maximalt värde från likviderade företag, att effektivisera insolvensförfarandena och att öka förutsägbarheten och en rättvis fördelning av det återvunna värdet mellan borgenärerna. I dag måste gränsöverskridande investerare ta hänsyn till 27 olika regelverk för insolvens när ska bedöma en investeringsmöjlighet.
I samband med arbetslunchen diskuterade ministrarna möjligheterna att gemensamt utveckla AI-verktyg för domstolsväsendet. Ministrarna behandlade också frågan om fastställande av AI-verktyg som skulle kunna vara lämpliga för sådana initiativ. AI-verktyg på känsliga områden som rättsväsendet kommer att vara resurskrävande att utveckla, och gemensamma insatser på europeisk nivå kan löna sig.
AI påverkar rättsväsendet redan i dag, och denna påverkan kommer att bli ännu större i framtiden. En sådan utveckling kan förbättra aktualiteten och göra de rättsliga förfarandena effektivare och mer ändamålsenliga. Att arbeta tillsammans som EU för att styra denna utveckling och dra nytta av fördelarna tillsammans är sunt förnuft.
Bence Tuzson, Ungerns justitieminister
Ministrarna godkände också slutsatser om denna fråga.
Eftersom EU:s straffrätt har utvecklats avsevärt under de senaste 20 åren övervägde ministrarna de framtida behoven på det straffrättsliga området och särskilt huruvida en eventuell konsolidering av den rättsliga ramen för ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden i brottmål skulle vara önskvärd. De flesta ministrarna ansåg att tonvikten bör ligga på genomförande av de gällande reglerna och, när det gäller nya förslag, på att säkerställa överensstämmelse med EU:s rådande straffrättsliga ram.
En andra aspekt av diskussionerna om framtiden för EU:s straffrätt gällde utarbetande av standardbestämmelser för dessa instrument som innehåller minimiregler om materiell straffrätt. Det rådde samsyn om att medlemsländerna ville se till att åtminstone vissa standardiserade språkdelar används i de centrala bestämmelserna i EU:s straffrätt. Ministrarna uttryckte också ett brett stöd för att arbetet med icke-bindande standardbestämmelser bör fortsätta för att nå en samsyn med de andra EU-institutionerna.
Två rapporter från ordförandeskapet har utfärdats om både standardbestämmelser och framtiden för EU:s straffrätt i ett allmänt sammanhang.
Ömsesidig utvärdering: förstärkning av den europeiska utredningsordern
Ordförandeskapet informerade om slutrapporten om den tionde omgången av ömsesidiga utvärderingar. Fokus vid denna återkommande punkt låg på genomförandet av den europeiska utredningsordern.
Ömsesidiga utvärderingar är utvärderingar av likar där medlemsländerna bedömer varandra i fråga om genomförandet av lagstiftning och instrument på EU-nivå och internationell nivå för att bekämpa brottslighet. Syftet med mekanismen är att
hitta praktiska lösningar för att bekämpa organiserad brottslighet i EU
förbättra det europeiska rättsliga samarbetet
utbyta bästa praxis mellan medlemsländerna
Rådet samordnar utvärderingsprocessen och utarbetar rapporter, inbegripet slutsatser och rekommendationer.
Kampen mot narkotikahandel och brottslighet
Liksom vid inrikesministrarnas möte informerade ordförandeskapet justitieministrarna om de framsteg som gjorts i kampen mot narkotikahandel och den organiserade brottsligheten. Ordförandeskapet lyfte särskilt fram verksamhet som rör det europeiska rättsliga nätverket mot organiserad brottslighet och förstärkande av det rättsliga samarbetet med prioriterade tredjeländer.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet
Ordförandeskapet informerade om EU:s åtgärder i kampen mot strafflöshet i Ukraina. EU:s, medlemsländernas och internationella aktörers åtgärder har varierat från att skicka kriminaltekniska experter från medlemsländerna till Ukraina och inrätta en gemensam utredningsgrupp för att utreda brott som ska ha begåtts i Ukraina till att inom Eurojust inrätta ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet.
Med anledning av en uppmaning från det internationella samfundet, inklusive rådet, att ansluta sig till Romstadgan deponerade Ukraina den 25 oktober ratifikationsinstrumentet för Romstadgan hos FN:s generalsekreterare. Romstadgan träder i kraft i Ukraina den 1 januari 2025.
Lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen
Ordförandeskapet redogjorde för läget när det gäller de strategiska riktlinjerna för lagstiftningsprogrammet och den operativa planeringen på området med frihet, säkerhet och rättvisa, som godkändes av rådet den 12 december. Genom riktlinjerna utformas inriktningen på EU:s politik på detta område under de kommande fem åren.
De strategiska riktlinjerna är ett viktigt instrument för att utforma inriktningen på EU:s politik på området med frihet, säkerhet och rättvisa. De fastställer också ramen för genomförandet av berörda delar av EU:s strategiska agenda 2024–2029.
Tillgång till uppgifter för effektiv brottsbekämpning
Ordförandeskapet gav en uppdatering om arbetet i högnivågruppen för tillgång till uppgifter för effektiv brottsbekämpning, på grundval av dess avslutande rapport.
Övriga frågor
Vid inrikesministrarnas möte informerade ordförandeskapet delegationerna om ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och västra Balkan den 28–29 oktober 2024 i Budva i Montenegro. Tillsammans med kommissionen informerade kommissionen deltagarna om utvecklingen på området bekämpning av antisemitism. Kommissionen redogjorde också för läget i förhandlingarna mellan EU och USA om ett avtal om e-bevisning.
Polens tillträdande ordförandeskap presenterade sitt arbetsprogram.
