Skip to content

Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor

EU:s mål är att arbetstagare ska känna till sina arbetsvillkor när en anställning börjar, och att minimivillkor är uppfyllda, särskilt för personer med otrygga anställningar.

Idén med den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att skapa ett socialt Europa för alla medborgare, särskilt med tanke på de pågående förändringarna på arbetsmarknaden. Nya arbetsmetoder kan vara bra för både arbetstagarna och ekonomin.

Målet med det nya förslaget är en grundläggande nivå av universellt skydd för befintliga och framtida former av anställningsförhållanden. Genom förslaget vill man se till att arbetstagare inte ska bli utan skydd och att ska ha vissa minimirättigheter, även med nya anställningsformer. Förslagets övergripande mål är att

  • alla arbetstagare, även i korta och tillfälliga anställningar, ska få klarhet om sina arbetsvillkor och de nya miniminormerna
  • konkurrensen ska bli mer hållbar tack vare större rättssäkerhet och mer motiverade och produktiva arbetstagare som stannar längre på arbetsplatsen och har stabilare anställningar
  • samhället i stort ska gynnas av en övergripande förbättring av öppenheten på arbetsmarknaden





I siffror:

  • Sedan 2014 har 5 miljoner nya arbetstillfällen skapats, varav 20 % i nya anställningsformer
  • Under 2016 avsåg en fjärdedel av alla anställningsavtal atypiska anställningsformer
  • Det finns ungefär 2–3 miljoner atypiska arbetstagare i EU

Varför behövs det universella skyddet?

Det nuvarande direktivet gäller inte alla arbetstagare i EU, vilket innebär att vissa arbetstagare har ett dåligt skydd. Många arbetstagare får ingen skriftlig bekräftelse på sina arbetsvillkor eller vet inte tillräckligt lång tid i förväg när de ska arbeta. Minst 2–3 miljoner arbetstagare kan ha nytta av det ändrade direktivet genom att de får bättre kännedom om sina arbetsvillkor och sina rättigheter i arbetslivet.

Även arbetsgivarna skulle gynnas av mer hållbar konkurrens, ökad rättssäkerhet och en övergripande förbättring av öppenheten på arbetsmarknaden.

Arbetslivet har förändrats på grund av

  • att arbetsmarknaden har blivit alltmer flexibel
  • befolkningsutvecklingen i den arbetande delen av befolkningen
  • digitaliseringen

De nya anställningsformerna har varit en viktig drivkraft för jobbskapande och tillväxt på arbetsmarknaden, men de har också lett till instabilitet och minskad förutsägbarhet. Oförutsägbarhet och osäkerhet i arbetslivet leder till instabila och låga inkomster, brist på skydd, dålig hälsa och en dålig balans mellan arbete och privatliv.

Det leder också till en fragmentering av EU:s arbetsmarknad, en lägre grad av öppenhet och hinder för den fria rörligheten för arbetstagare i EU.

För att modernisera det befintliga regelverket har kommissionen föreslagit en översyn av det gällande direktivet. Det nya direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor kommer att ersätta direktivet från 1991.

Centralt begrepp

Atypiska anställningsformer: ett samlingsbegrepp för olika anställningsarrangemang som avviker från standardanställningar. Där ingår tidsbegränsad anställning, deltids- och behovsarbete, arbete genom bemanningsföretag och andra anställningsförhållanden med flera involverade parter.

Närmare information

Det allmänna målet med förslaget är att förbättra och harmonisera arbetsvillkoren. De specifika målen är att skydda arbetstagarnas rättigheter och skapa större öppenhet på arbetsmarknaden.

Kommissionens förslag har ett brett tillämpningsområde för att arbetstagare i alla anställningsformer ska omfattas av rättigheterna, även de som arbetar i de mest flexibla atypiska anställningsformerna och i nya arbetsformer såsom

  • hushållsarbete eller voucher-baserat arbete
  • nolltimmesavtal – arbetsgivaren är inte skyldig att garantera någon minimiarbetstid
  • behovsanställning/efterfrågestyrd anställning – inga förutsägbara fasta timmar
  • anställningsförhållanden med flera involverade parter – arbetstagarna är inte direkt anställda av det företag som de i praktiken arbetar för
  • plattformsarbete – plattformsförmedlat arbete som utförs, eller åtminstone levereras, online

Förslaget till direktiv innehåller reviderade skyldigheter att skriftligen upplysa arbetstagarna om de centrala aspekterna av deras anställning, såsom

  • arbetsplats
  • typ av arbete
  • arbetstid
  • lön

Det finns också andra garantier, exempelvis en längsta tillåten provanställning, möjligheten att arbeta för olika arbetsgivare parallellt och arbetsgivarens skyldighet att upplysa arbetstagare med mycket varierande arbetsscheman tillräckligt lång tid i förväg om deras arbetstider.

Juridisk definition

”att förbättra och harmonisera levnads- och arbetsvillkor” Artikel 151 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Arbetet i rådet

Kommissionen lade fram sitt förslag den 21 december 2017 som en uppföljning av proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter i november 2017. Rådet enades om sin förhandlingsposition (allmänna riktlinje) den 21 juni 2018.

Rådets ståndpunkt innebär att medlemsstaterna ges möjlighet att undanta följande arbetstagare från direktivets skydd:

  • arbetstagare som arbetar högst fem timmar per vecka i genomsnitt under en referensperiod på fyra veckor
  • vissa arbetstagare i offentlig sektor, på objektiva grunder med tanke på den särskilda karaktären hos de uppgifter de har att utföra

Övriga delar av rådets ståndpunkt är bland andra

  • en tidsfrist för att lämna information – förslag om en första tidsfrist på en kalendervecka för den mest väsentliga informationen, och en andra tidsfrist på en månad för övrig information
  • definitionen av arbetets oförutsägbarhet, som ger upphov till rätten att bli informerad inom en rimlig tid om arbetsuppgifter genom att hänvisa till ett arbetsmönster som är ”helt eller mestadels oförutsägbart” i stället för att en arbetstagares schema är ”helt eller huvudsakligen varierande”

Andra punkter där rådet avvek från kommissionens förslag var

  • definitionen av en arbetstagare – rådet samtyckte inte till att inkludera en definition av ”arbetstagare” på EU-nivå
  • i fråga om sjömän och fiskare, som undantogs från tillämpningen av vissa delar av direktivet eftersom rådet ansåg att de inte var anpassade till den särskilda karaktären hos sektorn, som regleras genom sektorslagstiftning

Efter flera trepartsmöten nådde rådets rumänska ordförandeskap och Europaparlamentet fram till en preliminär överenskommelse den 7 februari 2019.

Den 15 februari godkände EU-ländernas företrädare i rådet den preliminära överenskommelsen om direktivet.

Enligt det framtida direktivet kommer arbetsgivare att vara skyldiga att informera arbetstagare om de centrala delarna i anställningsvillkoren. Enligt överenskommelsen ska alla arbetstagare som arbetar mer än tre timmar i veckan under en period på fyra veckor omfattas av direktivet. Vissa grupper av arbetstagare kan undantas från vissa bestämmelser i direktivet.

Rådet antog direktivet den 13 juni 2019. Det träder i kraft 20 dagar efter att det har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. Medlemsländerna har sedan tre år på sig att anta de lagar som krävs för att följa direktivet.

Läs mer

Ämnen