Skip to content

Sociala rättigheter i EU

EU samordnar politiken för sysselsättning och social inkludering för att främja sociala rättigheter i EU:s alla medlemsländer.

EU:s engagemang i sociala frågor

Politiken för sysselsättning och social inkludering är i första hand EU-ländernas ansvar. Detta innebär att de nationella regeringarna fattar beslut i sådana frågor som lönereglering, pensionssystem och pensionsålder samt arbetslöshetsförmåner.

Genom åren har EU dock stöttat medlemsländerna med lagar, finansiella medel och verktyg för att de bättre ska kunna samordna den nationella politiken, främja sysselsättningen, förbättra levnads- och arbetsvillkoren, erbjuda ett fullgott socialt skydd och bekämpa social utestängning.

Inom rådet diskuteras dessa frågor av ministrarna i konstellationen sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

I november 2017 skapade EU den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att ge människor nya och mer ändamålsenliga rättigheter och stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem.

Pelaren grundar sig på 20 principer och bekräftar återigen EU:s åtagande att skapa bättre levnads- och arbetsvillkor i hela EU. Den omfattar ett antal initiativ som ska se till att EU-medborgarna åtnjuter

  • lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
  • rättvisa arbetsvillkor
  • ett hållbart och fullgott socialt skydd

Under 2021 bekräftade EU-ländernas ledare återigen sitt åtagande att arbeta för ett mer socialt Europa, i Portoförklaringen:

Europa måste mer än någonsin tidigare vara en kontinent präglad av social sammanhållning och välstånd. Vi bekräftar vårt åtagande att arbeta för ett socialt Europa. EU-ländernas ledare, Portoförklaringen, 7.5.2021

Fokus på jobb, färdigheter och utbildning och på bekämpning av fattigdom och social utestängning

Uppfyllandet av målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar för EU-institutionerna och EU-länderna. De regionala och lokala myndigheterna, arbetsmarknadsparterna och det civila samhället har alla en roll att spela inom ramen för sina respektive behörighetsområden.

Under 2021 antog EU en handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där EU:s mål att genomföra pelarens 20 principer tas upp i detalj.

I Porto godkände EU-ländernas ledare tre EU-mål som ska vara uppnådda senast 2030:

Illustration: Främja ett starkare socialt Europa.
Främja ett starkare socialt Europa (Infografik)

Främja ett starkare socialt Europa (Infografik)

Viktiga åtgärder i sysselsättnings- och socialpolitiken

Sociala rättigheter för européer som arbetar utomlands

I Romfördraget (1957) ingick redan grundläggande principer som arbetstagarnas rätt att röra sig fritt inom EU. För att detta ska bli möjligt har det under årens lopp antagits ytterligare bestämmelser, till exempel reglerna om ömsesidigt erkännande av examensbevis, garantier avseende läkarvård utomlands och garantier avseende förvärvade pensionsrättigheter.

Under 2018 godkände EU-länderna ny lagstiftning om utstationering av arbetstagare för att se till att lika lön ges för lika arbete på samma plats.

EU-regler om samordning av de sociala trygghetssystemen gör att människor inte förlorar sitt sociala skydd när de flyttar till ett annat EU-land. Rådet har diskuterat en revidering av denna lagstiftning, men det finns ännu inte någon överenskommelse med Europaparlamentet om att föra förhandlingarna framåt.

Trygg och anpassningsbar anställning

2022 antog rådet en rekommendation om att säkerställa en rättvis omställning till klimatneutralitet. Den innehåller vägledning för att ge stöd till sysselsättning av god kvalitet och är inriktad på utbildnings- och fortbildningsåtgärder.

Utbildning och livslångt lärande

2022 antog rådet en rekommendation om individuella utbildningskonton. Syftet är att hjälpa vuxna i arbetsför ålder att uppgradera och anpassa sina färdigheter inom ramen för den gröna och digitala ekonomin.

Rådet antog också rekommendation för att stimulera lärande för den gröna omställningen och hållbar utveckling. Detta är avgörande för att se till att studerande i alla åldrar förvärvar de kunskaper som behövs för att leva ett mer hållbart liv, skaffa sig de färdigheter som behövs på en föränderlig arbetsmarknad och vidta åtgärder för en hållbar framtid.

För att stärka det livslånga lärandet rekommenderar rådet medlemsländerna att anta en europeisk strategi för mikromeriter och att särskilt tillämpa en gemensam EU-definition, EU-standarder och viktiga principer for utformningen och utfärdandet av mikromeriter.

Förbättrade arbetsvillkor

EU har antagit regler om arbetsvillkor, till exempel om arbetstid och deltidsarbete, och lagstiftning för att bekämpa diskriminering på arbetsplatsen och värna om arbetstagares hälsa och säkerhet.

EU har infört regler som främjar tillräckliga lagstadgade minimilöner i Europa och bidrar till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för arbetstagare i Europa.

År 2019 antog EU regler som gav nya minimirättigheter när det gäller öppenhet och förutsägbarhet i arbetsvillkoren. De är utformade för att skydda alla arbetstagare i EU, också de mest sårbara med atypiska anställningsavtal och anställningsformer, till exempel inom gigekonomin.

Rådet enades i juni 2024 om sin förhandlingsposition (allmän riktlinje) om ett nytt direktiv som syftar till förbättrad ändamålsenlighet i fråga om arbetstagarrepresentation i stora multinationella företag. Direktivet om europeiska företagsråd kommer att ändra den befintliga lagstiftningen och göra företagsråden lättare att inrätta, bättre finansierade och bättre skyddade. De europeiska företagsråden företräder europeiska arbetstagare i stora multinationella företag som är verksamma i minst två länder i EU eller i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Företagsråden är det viktigaste instrumentet för att informera och samråda med arbetstagarna om planerade beslut i gränsöverskridande frågor.

Som svar på de allt större utmaningarna inom plattformsekonomin arbetar EU med nya regler för plattformsarbete.

EU vill också värna om en verklig balans mellan arbete och privatliv för alla arbetstagare. Under 2019 antog EU-länderna nya regler för att arbetstagare bättre ska kunna förena arbete och privatliv och för att stärka föräldrars och anhörigvårdares rättigheter.

Europeiska arbetsmyndigheten

Under 2019 godkände EU-länderna även planer för att inrätta en europeisk arbetsmyndighet som ska värna om en rättvis och enkel tillämpning av EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare och samordning av sociala trygghetssystem.

Hälsa och säkerhet i arbetet

EU-länderna uppdaterar dessutom regelbundet EU-lagstiftningen om skydd av människor på arbetsplatsen, till exempel genom att fastställa striktare gränsvärden för exponering för skadliga kemiska ämnen, som till exempel asbest.

Bild: Arbetstagare i skyddsdräkter som avlägsnar asbest från ett tak.
Asbestens inverkan på arbetstagarnas hälsa (Infografik)

Asbestens inverkan på arbetstagarnas hälsa (Infografik)

Social inkludering och lika möjligheter

EU har också vidtagit åtgärder för att värna om jämlikhet och social inkludering i samhället. I fördragen stadfästs rätten till jämställdhet mellan könen och principen om lika lön utan könsdiskriminering.

EU har regler

  • som ska främja en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i börsnoterade företags styrelser
  • om insyn i lönesättningen
  • som gör det olagligt att diskriminera människor på grund av deras ras eller etniska tillhörighet
  • om tjänster som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning

EU-medborgarna är också skyddade mot diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

EU bekämpar diskrimineringen av romer

EU framhåller vikten av att romer deltar på lika villkor i samhället. Medlemsländerna är fast beslutna att bekämpa diskrimineringen av romer så att det ger resultat och att främja integreringen av romer på centrala områden som utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder.

Den 12 mars 2021 antog rådet en rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. Rekommendationen innehåller åtgärder för att

  • bekämpa diskriminering på och utanför internet (bl.a. trakasserier, antiziganism, stereotyper, antiromsk retorik och hatpropaganda)
  • bekämpa multidiskriminering och strukturell diskriminering av romer, särskilt romska kvinnor, romska barn, romska hbti-personer och romer med funktionsnedsättning
  • främja multikulturella kunskapshöjande aktiviteter och kampanjer i skolor

Likabehandlingsorgan

För att främja jämlikhet och motverka diskriminering har EU slagit fast att alla medlemsländer måste inrätta nationella jämställdhetsorgan för att hantera fall av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung.

EU antog nya bestämmelser i maj 2024 i syfte att förbättra organens effektivitet och garantera deras oberoende. De fastställer gemensamma EU-omfattande minimikrav för jämlikhetsorgan på ett antal nyckelområden, bland annat:

  • utökade befogenheter för jämställdhetsorgan att bekämpa diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning på sysselsättningsområdet samt könsdiskriminering på området social trygghet
  • ett rättsligt krav på att likabehandlingsorganen ska vara oberoende från yttre påverkan
  • ett rättsligt krav på att likabehandlingsorganen ska få tillräckliga mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser
  • ett krav på att offentliga institutioner ska samråda med likabehandlingsorgan i frågor som rör diskriminering och att likabehandlingsorgan ska ha befogenhet att bedriva verksamhet för att förebygga diskriminering och främja likabehandling, till exempel genom att främja positiv särbehandling och jämställdhetsintegrering
  • ökade befogenheter att genomföra utredningar och delta i tvistlösning i diskrimineringsärenden, i linje med nationell lagstiftning och praxis

Fattigdomsbekämpning

EU har också inrättat en särskild fond för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) för att stödja nationella initiativ som ska förse dem som har det sämst ställt med livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd i kombination med vägledning och stöd för att hjälpa människor ut ur fattigdom.

Den europeiska barngarantin

Under 2021 antog rådet en rekommendation om att inrätta en europeisk barngaranti för att förebygga och bekämpa social utestängning av barn i nöd.

EU-länderna åtog sig att garantera tillgång till ett antal grundläggande tjänster och på så sätt bidra till att försvara barnets rättigheter genom att bekämpa barnfattigdom och främja lika möjligheter.

Illustration: Europeiska barngarantin: så skyddar EU barnen
Europeiska barngarantin: så skyddar EU barnen (Infografik)

Europeiska barngarantin: så skyddar EU barnen (Infografik)

Ungdomssysselsättning

På senare år har ett antal särskilda åtgärder vidtagits för att förebygga ojämlikhet och framför allt för att hjälpa unga människor som träder in på arbetsmarknaden.

För att bekämpa ungdomsarbetslösheten enades EU-länderna 2013 om att lansera ungdomsgarantin, ett EU-initiativ för att alla under 25 år ska få ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom en period av fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning.

Stöd till arbetslösa

Under coronapandemin har EU skapat ett tillfälligt instrument för att hjälpa arbetstagare och företag som drabbats av krisen. Detta tillfälliga stödprogram, Sure, ger EU-länderna tillgång till lån på förmånliga villkor för att hjälpa dem att finansiera system för korttidsarbete och liknande åtgärder. Programmet är avsett att hjälpa EU-länderna att skydda jobb och arbetstagare mot risken för arbetslöshet och inkomstförlust till följd av de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin.

Under 2020 nådde EU-länderna också en överenskommelse om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Detta instrument skapades 2007 för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda till följd av omstruktureringar, när till exempel stora företag stängts eller produktion flyttats ut ur EU. Fonden ger stöd till europeiska arbetstagare och hjälper dem att omskola sig, vidareutbilda sig och hitta nya jobb.

Starka kvinnor och ett starkt Europa

För att fira Internationella kvinnodagen den 8 mars har vi samlat åtta inspirerande historier från åtta kvinnor som haft modet att stå upp för sina övertygelser.

Även om de uppnått olika resultat bidrar de alla på sitt eget sätt till att göra det europeiska samhället rättvisare och mer inkluderande.

Internationella kvinnodagen är också ett bra tillfälle att se tillbaka på vår gemensamma resa genom årtiondena och på framstegen i kampen för kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Illustration: Åtta kvinnor som bidrar till att göra det europeiska samhället rättvisare och mer inkluderande.
Historien om åtta kvinnor som bidrar till att göra det europeiska samhället rättvisare och mer inkluderande
Ämnen

Senast ändrad: 4 februari 2025