Toppmöte EU–USA, 20 oktober 2023

De viktigaste resultaten

EU-ländernas ledare, däribland Europeiska rådets ordförande Charles Michel, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell, träffade USA:s president Joe Biden och USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington DC.

Mötet var ett tillfälle att se över det nära transatlantiska partnerskapet och samarbetsområdena inom partnerskapet. I slutet av toppmötet antog ledarna ett gemensamt uttalande med en färdplan för att underbygga och ytterligare stärka förbindelserna under de kommande åren.

• Toppmöte EU-USA: gemensamt uttalande (20.10.2023)
• Charles Michels kommentar inför toppmötet mellan EU och USA i Washington

Förbindelserna mellan EU och USA

Vi företräder nästan 800 miljoner medborgare, är förenade av våra värderingar och sammanbundna genom de mest dynamiska förbindelserna på jorden och bekräftar härmed vårt engagemang för ett transatlantiskt partnerskap som ger resultat för våra folk. Gemensamt uttalande från EU och USA, 20.10.2023

EU och USA är nära och likasinnade partner som har starka band och delar ett engagemang för en regelbaserad världsordning och effektiv multilateralism.

Tillsammans är de en positiv kraft som främjar stabilitet och fred i hela världen. De tar itu med grundläggande globala utmaningar såsom det förändrade säkerhetslandskapet, skyddet av demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och klimatförändringarna.

Partnerskapet mellan EU och USA innebär fördelar för medborgarna på båda sidor av Atlanten, och EU och USA är dessutom fast beslutna att skapa välstånd och vidareutveckla sitt samarbete om säkerhet och försvar. Ledarna betonade värdet av ett starkare och mer kapabelt europeiskt försvar som bidrar positivt till den globala och transatlantiska säkerhet och som kompletterar och samverkar med Nato.

• Förbindelserna mellan EU och USA (faktablad, utrikestjänsten)
• Samarbetet mellan EU och Nato (bakgrund)

Situationen i Mellanöstern

Ledarna diskuterade situationen i Mellanöstern, som de noga följer.

Vi kräver att alla i gisslan omedelbart släpps fria och betonar vår gemensamma syn att en tvåstatslösning fortfarande är den hållbara vägen mot varaktig fred. Gemensamt uttalande från EU och USA, 20.10.2023

EU och USA fördömde i starkast möjliga ordalag Hamas brutala och urskillningslösa terroristattacker mot Israel och dess befolkning. Ledarna upprepade att Israel har rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt, inbegripet internationell humanitär rätt, och uttryckte sin oro över den humanitära krisen i Gaza, som blir allt värre.

Ledarna betonade vidare vikten av ett nära samarbete med partner för att

• skydda civilbefolkningen
• stödja dem som försöker sätta sig i säkerhet eller ge hjälp
• underlätta tillgången till livsmedel, vatten, sjukvård och tak över huvudet

Rysslands krig mot Ukraina

EU och USA har visat gemensamt ledarskap i sitt stöd till Ukraina under Rysslands anfallskrig. Ledarna bekräftade sitt långsiktiga åtagande för Ukraina, bland annat genom diplomatiskt, ekonomiskt och militärt stöd. De upprepade också sin beslutsamhet att

• se till att Ryssland hålls fullt ansvarsskyldigt för sitt krig
• vidta åtgärder mot aktörer från tredjeländer som materiellt stöder kriget
• gemensamt verkställa sanktioner och åtgärder för exportkontroll

EU och USA har visat prov på ett unikt samarbete för att få till stånd en gemensam transatlantisk reaktion på kriget och dess globala konsekvenser. I detta avseende bekräftade de sitt åtagande att samarbeta med världssamfundet för att hantera utmaningarna i fråga om energi, ekonomi och livsmedelstrygghet till följd av Rysslands krig.

• Konsekvenserna av den ryska invasionen i Ukraina för marknaderna: EU:s åtgärder (bakgrund)
• Trygg livsmedelsförsörjning till överkomliga priser (bakgrund)

Handel och ekonomi

EU och USA är nära ekonomiska partner med starka handels- och investeringsförbindelser och ligger i framkant när det gäller den tekniska och digitala omvandlingen. Ledarna betonade vikten av handel och investeringar för förbindelserna i stort och diskuterade hur man ska lösa kvarstående frågor.

EU och USA är också fast beslutna att öka sin ekonomiska resiliens och säkerhet genom att

• ta itu med snedvridande icke-marknadsmässig ekonomisk praxis
• minska leveranskedjornas sårbarhet
• stärka de transatlantiska leveranskedjorna
• ta itu med risker när det gäller teknisk säkerhet och läckage
• motverka ekonomiskt tvång

Ledarna utvärderade också de framsteg som gjorts med den globala överenskommelsen om hållbart stål och aluminium och ett riktat avtal om kritiska mineraler.

• EU:s handelspolitik (bakgrund)

Klimatförändringarna och energi

Ledarna bekräftade sin vilja att ta itu med klimatförändringarna och uppnå klimatneutralitet senast 2050, bland annat genom att vända förlusten av biologisk mångfald och skydda haven.

Inför FN:s 28:e klimatkonferens (COP28) i Dubai uppmanade EU och USA alla andra stora aktörer att vidta ambitiösa åtgärder och alla länder att uppnå målet att dramatiskt öka den globala kapaciteten för förnybar energi och energieffektivitet.

EU och USA är dessutom engagerade i det pågående arbetet inom ramen för den globala utfästelsen om metan, som de inledde i november 2021. Genom att ansluta sig till utfästelsen åtar sig länderna att samarbeta för att gemensamt minska metanutsläppen.

• Klimatförändringarna: vad gör EU? (bakgrund)
• Energipriserna och försörjningstryggheten (bakgrund)

Den gröna och den digitala omställningen

EU och USA står i främsta ledet för den tekniska och digitala omvandling som bidrar till att göra våra ekonomier mer hållbara och konkurrenskraftiga, samtidigt som man ser till att ingen hamnar på efterkälken.

I detta avseende åtog sig ledarna att

• skapa ett säkert och konkurrenskraftigt digitalt ekosystem
• bilda ett gemensamt transatlantiskt område för innovation, teknik och energi
• göra innovativ teknik ekonomiskt överkomlig för hela världen
• främja en människocentrerad strategi för artificiell intelligens

• EU:s industripolitik (bakgrund)

Globala frågor

Västra Balkan

EU och USA har ett gemensamt intresse av ett stabilt och säkert västra Balkan. I detta sammanhang uppmanade ledarna parterna i dialogen mellan Belgrad och Pristina att snabbt trappa ned spänningarna och återuppta dialogen.

Ledarna uttryckte vidare sitt stöd för EU-perspektivet för västra Balkan och uppmanade alla partner att fortsätta att genomföra reformer för att gå vidare på vägen mot EU-medlemskap.

• EU:s utvidgning: Serbien (bakgrund)
• Dialogen Belgrad–Pristina (utrikestjänsten)
• EU:s utvidgning (bakgrund)

Armenien–Azerbajdzjan

EU och USA står fast vid sitt åtagande att främja en varaktig fred i Armenien och Azerbajdzjan, som bygger på ömsesidigt erkännande av suveränitet, gränsernas okränkbarhet och territoriell integritet.

I detta sammanhang uppmanade ledarna

• Azerbajdzjan att garantera rättigheterna och säkerheten för dem som stannar kvar i Nagorno-Karabach och för dem som vill återvända till sina hem
• alla parter att följa principen om att inte använda våld eller hota att använda våld

• EU:s förbindelser med Armenien (bakgrund)
• EU:s förbindelser med Azerbajdzjan (bakgrund)

Afrika

Ledarna har ett gemensamt intresse av ett fredligt, demokratiskt och motståndskraftigt Afrika och välkomnade Afrikanska unionens anslutning som permanent G20-medlem.

Ledarna åtog sig också att samarbeta med partner för att främja säkerhet, stabilitet och välstånd i Nordafrika och ta itu med säkerhetsutmaningar i Sahel.

Regionen Indiska oceanen/Stilla havet

EU och USA stöder en fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet som kan bidra till stabilitet och välstånd i regionen i linje med demokratiska värden och internationell rätt.

För att stärka samarbetet i regionen, i linje med sina respektive strategier för regionen Indiska oceanen/Stilla havet, kommer EU och USA att sträva efter att

• öka kunskapen om den maritima lägesbilden
• uppmuntra samarbete kring konnektivitet
• hantera utländsk informationsmanipulering
• öka cybersamordningen
• uppmuntra pågående insatser för att upprätthålla grundläggande friheter och mänskliga rättigheter

Ledarna bekräftade också sitt

• orubbliga stöd för Aseans centrala roll och enighet
• partnerskap med östaterna i Stillahavsområdet

Kina

EU och USA är beredda att bygga upp konstruktiva och stabila förbindelser med Kina för att ta itu med globala utmaningar och diskutera områden av gemensamt intresse.

I detta avseende uppmanade EU och USA Kina att

• delta i internationella forum för att diskutera frågor som klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden, global hälsa och pandemiberedskap
• pressa Ryssland att upphöra med sitt anfallskrig mot Ukraina

För att möjliggöra hållbara ekonomiska förbindelser med Kina kommer EU och USA att

• investera i sina egna ekonomier
• minska kritiska beroenden och sårbarheter
• skydda viss avancerad teknik

Ledarna uttryckte också allvarlig oro över situationen i Östkinesiska havet och Sydkinesiska havet och över situationen när det gäller mänskliga rättigheter och tvångsarbete i Kina.

Finansiering av hållbar utveckling

EU och USA är fast beslutna att påskynda framstegen mot målen för hållbar utveckling och att mobilisera ytterligare utvecklingsfinansiering, bland annat genom att göra multilaterala utvecklingsbanker mer effektiva.

I detta syfte kommer EU och USA att öka sina ansträngningar för att

• ge starkt stöd till fattiga länder och låg- och medelinkomstländer
• bidra till att frigöra privat kapital för investeringar
• utöka partnerskapet för global infrastruktur och investeringar
• främja digitala inkludering och kommunikationsteknik samt tjänsteleveranskedjor runt om i världen

Bakgrund

Det senaste toppmötet mellan EU och USA ägde rum i Bryssel den 15 juni 2021.

Under det toppmötet antog ledarna en förklaring om samarbetet mellan EU och USA efter pandemin.

• Toppmötet mellan EU och USA, 15.6.2021
• Uttalande från toppmötet mellan EU och USA: ”Mot ett förnyat transatlantiskt partnerskap”