"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna diskuterade hybridattacker och smuggling av migranter. De fokuserade särskilt på hur effektiva de nuvarande verktygen är när det gäller att hantera dessa företeelser och på de verktyg som krävs för en bättre framtida beredskap.
Sedan några månader har vi bevittnat en annan dimension av migrationsutmaningen, genom den belarusiska regimens hybridattack. Samtidigt finns det ett antal andra, men inte mindre akuta, migrationsutmaningar vid EU:s yttre gränser. I dag har vi fört en öppenhjärtig diskussion om möjliga ytterligare åtgärder för att förbättra skyddet av de yttre gränserna och förhindra att människor dör.
Aleš Hojs, Sloveniens inrikesminister
Ministrarna diskuterade vilka ytterligare åtgärder på området för inrikes frågor som EU fortfarande kan vidta som svar på att migration utnyttjas för hybridhot, och för att avskräcka från liknande försök i framtiden. De diskuterade vilka åtgärder som bör prioriteras så att man effektivt förhindrar sekundära förflyttningar inom EU och knäcker smugglarnas affärsmodell. Mot bakgrund av de senaste månadernas insatser för att stärka migrationens yttre dimension diskuterade ministrarna också vilka andra delar som bör prioriteras på EU-nivå.
Under lunchen diskuterade ministrarna hållbara lösningar för migrations- och asylpakten.
Next Generation EU: infiltration av den organiserade brottsligheten
Ministrarna diskuterade återhämtningsinstrumentet Next Generation EU och frågan om hur man på bästa sätt kan förhindra infiltration av organiserad brottslighet i rättsliga strukturer och förfaranden.
Vi har inte råd med en situation där skattebetalarnas pengar hamnar i fickorna på den organiserade brottsligheten eller där våra rättsliga strukturer och förfaranden missbrukas för att skapa legitima fasader för vad som i själva verket är brottslig verksamhet. I dag framhöll ministrarna vikten av att ha en god bild av det hot som vi står inför och behovet av att agera gemensamt för att motverka det.
Aleš Hojs, Sloveniens inrikesminister
Ministrarna underströk hur viktigt det är att använda en rad olika verktyg och att ha en samordnad EU-strategi för att förebygga och motverka infiltration av organiserad brottslighet i rättsliga strukturer. De pekade också på behovet av att medlemsländerna utbyter information om sårbarheten i de rättsliga strukturerna genom att utvärdera en rad olika indikatorer. Det behövs också en bättre underrättelsebild från medlemsländerna och berörda RIF-myndigheter.
Ministrarna tog också del av kommissionens föredragning om de nya förslag som rör Prümbesluten, samarbete om brottsbekämpning och informationsutbyte. Arbetet med dessa förslag kommer att fortsätta på teknisk nivå inom rådet.
Kritiska enheters resiliens
Ministrarna noterade den överenskommelse om en allmän riktlinje som medlemsländernas EU-ambassadörer har nått och som väntas antas formellt av rådet den 20 december.
Att förbättra resiliensen i den kritiska infrastrukturen är helt centralt för säkerheten och välståndet i våra samhällen. Förändringarna i vårt säkerhetslandskap, som den pågående coronapandemin, hybridhot och extrema väderhändelser, visar att vi måste göra mer för att tillsammans förbereda oss inför framtida utmaningar. Överenskommelsen mellan ambassadörerna, som ska antas formellt av rådet inom kort, är ett viktigt steg i denna riktning.
Aleš Hojs, Sloveniens inrikesminister
Syftet med utkastet till direktiv om kritiska enheters resiliens är att dessa enheter ska vara redo att förhindra, stå emot och återhämta sig från naturkatastrofer, terrorism eller hälsokriser som coronapandemin. Utkastet till rådets mandat omfattar nio sektorer: energi, transport, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, dricksvatten, avloppsvatten, digital infrastruktur och rymden.
Enligt förslaget till nya regler bör kritiska enheter anmäla störande incidenter till de nationella myndigheterna, och EU:s medlemsländer bör identifiera kritiska enheter, genomföra nationella riskbedömningar och ha en strategi för att säkerställa resiliensen hos sådana enheter.
När rådets allmänna riktlinje väl har antagits formellt kan förhandlingar med Europaparlamentet inledas.
EU arbetar med nya regler för att göra den kritiska infrastrukturen mer resilient och tålig, bland annat mot chocker.
Tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien
Rådet fastslog att Kroatien uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket. Denna kontroll av att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket är en förutsättning för att rådet ska kunna fatta ett beslut som gör det möjligt att avskaffa kontroller vid de inre gränserna.
Mekanismen för utvärdering och övervakning av Schengen
Ministrarna gick igenom framstegen med förslaget till rådets förordning om en mekanism för utvärdering och övervakning av Schengen. Diskussionerna kommer nu att fortsätta på teknisk nivå inom rådet.
Förslaget syftar till att göra Schengenområdet mer anpassningsbart till nuvarande och framtida utmaningar genom att öka den strategiska inriktningen i mekanismen, förkorta och förenkla utvärderings- och övervakningsförfarandena, öka kontrollen av respekten för de grundläggande rättigheterna i genomförandet av Schengenregelverket samt optimera deltagandet av samtliga statliga aktörer och EU-aktörer.
Genomförandet av interoperabilitet
Ministrarna diskuterade genomförandet av interoperabilitet. På grundval av eu-LISA:s och EU-kommissionens bedömning enades de om en reviderad tidsplan för en uppgradering av Schengens informationssystem i mitten av juni 2022, för in- och utresesystemet till slutet av september 2022 och för Etias och Ecris-TCN till maj 2023.
Målet är att interoperabilitetsstrukturen ska finnas på plats i slutet av 2023.
EU-omfattande it-system för säkerhet och migration (Infografik)
Samarbete om terrorismbekämpning
Ministrarna informerades om samarbetet mellan behöriga myndigheter som arbetar med terrorismbekämpning, i närvaro av gruppen för kamp mot terrorism.
Erfarenheterna och lärdomarna från terroristattackerna i Europa visade tydligt att samarbetet mellan brottsbekämpande organ och underrättelseaktörer behövs. I november 2016 enades ministrarna om att undersöka möjligheterna till samarbete mellan gruppen för kamp mot terrorism och Europol på områden av gemensamt intresse, samtidigt som man fullt ut respekterar medlemsländernas exklusiva behörighet när det gäller nationell säkerhet.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om den senaste utvecklingen i arbetet med aktuella lagstiftningsförslag.
Man rapporterade även om resultatet av ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och västra Balkan och förberedelserna inför och dagordningen för det kommande ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA.
Ordförandeskapet rapporterade om resultatet av en digital ministerkonferens om förebyggande och utredning av sexuella övergrepp mot barn, som hölls den 11–12 november.
Det kommande franska ordförandeskapet lade fram sitt arbetsprogram och sina prioriteringar för de kommande sex månaderna.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Justitieministrarna diskuterade lärdomarna av coronapandemin vad gäller domstolarnas funktion och den rättsliga prövningen och granskningen av nödåtgärder. De diskuterade möjliga sätt att hantera aktuella och framtida utmaningar till följd av rådande och eventuella framtida nödsituationer. Medlemsländerna utbytte bästa praxis när det gäller att mildra coronapandemins inverkan på rättssystemen. Framför allt framhölls vikten av att fortsätta arbetet med digitaliseringen för att säkerställa tillgång till rättslig prövning för alla medborgare, med tillbörliga skyddsåtgärder och i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna.
Trots de svårigheter som pandemin gett upphov till har våra nationella system och författningsdomstolarna i allmänhet uppvisat resiliens. Vi måste dock se till att vara ännu bättre förberedda när nästa kris inträffar, oavsett hur den ser ut. En av de faktorer som lyftes fram i dag var vikten av att digitalisera våra rättssystem. Vi kommer att fortsätta att arbeta med detta under de kommande månaderna. Det blir positivt för samhällsmedborgarna.
Marjan Dikaučič, Sloveniens justitieminister
Bekämpning av hatpropaganda och hatbrott
Under lunchen diskuterade ministrarna hur man kan bli bättre på att bekämpa hatpropaganda och hatbrott för att göra Europa mer inkluderande och skyddande. De fokuserade på medlemsländernas största utmaningar och brister i samband med motåtgärder, möjliga underlättande faktorer som kan stödja insatserna och bästa praxis när det gäller samarbete med det civila samhället och it-företag. Dessutom utbyttes bästa praxis för stöd till och skydd av särskilt utsatta grupper.
Hets och hatbrott har ingen plats i våra öppna och demokratiska samhällen. Att se till att sociala medieplattformar tar bort hatpropaganda och att genomdriva EU:s straffrättsliga åtgärder är två viktiga uppgifter i det fortsätta arbetet. Vi måste också se till att vi ger offren tillräckligt stöd och vidta åtgärder mot de bakomliggande orsakerna, med hjälp av bättre forskning och genom insatser tillsammans med det civila samhället och andra offentligrättsliga organ.
Marjan Dikaučič, Sloveniens justitieminister
Förordningen om e-bevisning
Ministrarna diskuterade hur långt man kommit i de pågående förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet om förordningen om e-bevisning.
Under det slovenska ordförandeskapet har diskussioner förts på teknisk nivå, främst om anmälningssystemet. Den största skillnaden mellan lagstiftarna när det gäller meddelandeskyldigheten rör de stater som deltar i förfarandena för utlämnandeorder eller bevarandeorder och vilken roll de ska ha.
Ordförandeskapet noterade att rådet har gjort betydande eftergifter till parlamentet för att nå en överenskommelse. Parlamentet har hittills inte ansett att dessa eftergifter är tillräckliga.
Ministrarna fick information av ordförandeskapet om läget i fråga om EU:s anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Ordförandeskapet rapporterade om framstegen i förhandlingarna i Europarådet och förberedelserna inom rådets behöriga organ.
Anslutningsförhandlingarna förs av en tillfällig arbetsgrupp inom Europarådet. Under innevarande halvår hölls ett tionde, elfte och tolfte möte i den tillfälliga arbetsgruppen. Diskussionerna handlade i huvudsak om EU:s särskilda mekanismer för förfarandet vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, och om tillämpningen mellan parterna, principen om ömsesidigt förtroende mellan EU:s medlemsländer och frågor som rör Guspområdet. Parallellt med detta arbete diskuterade de sakkunniga också utarbetandet av interna EU-regler som kommer att behövas för det framtida anslutningsavtalet.
Kommissionen och ordförandeskapet informerade ministrarna om den senaste utvecklingen när det gäller inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO). Den europeiska chefsåklagaren deltog i diskussionen om denna punkt.
EPPO har redan inlett mer än 400 utredningar om skador som uppskatta ha kostat flera miljarder euro och myndigheten vidtar redan avgörande utredningsåtgärder. Man har genomfört husrannsakningar och beslag och flera misstänkta har redan gripits i förfaranden som leds av EPPO. EPPO:s arbete har redan lett till en första fällande dom.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om den senaste utvecklingen i arbetet med aktuella lagstiftningsförslag.
Kommissionen lade nyligen fram sina förslag om att digitalisera EU:s rättssystem och sin första rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna med ett tematiskt angreppssätt med fokus på grundläggande rättigheter i den digitala tidsåldern. Kommissionen hänvisade också till framtida förslag på det rättsliga området, inbegripet civilrätt och straffrätt, för innevarande och nästa år.
Ordförandeskapet rapporterade om resultatet av ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och västra Balkan och förberedelserna inför och dagordningen för det kommande ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA.
Det kommande franska ordförandeskapet lade fram sitt arbetsprogram och sina prioriteringar för de kommande sex månaderna.
Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet.
Sedan några månader har vi bevittnat en annan dimension av migrationsutmaningen, genom den belarusiska regimens hybridattack. Samtidigt finns det ett antal andra, men inte mindre akuta, migrationsutmaningar vid EU:s yttre gränser. I dag har vi fört en öppenhjärtig diskussion om möjliga ytterligare åtgärder för att förbättra skyddet av de yttre gränserna och förhindra att människor dör.
Trots de svårigheter som pandemin gett upphov till har våra nationella system och författningsdomstolarna i allmänhet uppvisat resiliens. Vi måste dock se till att vara ännu bättre förberedda när nästa kris inträffar, oavsett hur den ser ut. En av de faktorer som lyftes fram i dag var vikten av att digitalisera våra rättssystem. Vi kommer att fortsätta att arbeta med detta under de kommande månaderna. Det blir positivt för samhällsmedborgarna.