"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet (rättsliga och inrikes frågor), 8–9 juni 2023
De viktigaste resultaten
Inrikes frågor, 8 juni
Asyl och migration
Rådet nådde en överenskommelse om två viktiga asyl- och migrationsärenden – förordningen om asyl- och migrationshantering och förordningen om asylförfaranden. Båda lagarna är hörnstenar i en ny europeisk migrations- och asylpolitik som är rättvis, effektiv och hållbar på lång sikt.
Migration är en gemensam europeisk utmaning och ett gemensamt europeiskt ansvar. Vår överenskommelse i dag är ett stort steg framåt mot en rättvis och hållbar europeisk migrations- och asylpolitik.
Maria Malmer Stenergard, Sveriges migrationsminister
I förordningen om asylförfaranden fastställs ett gemensamt förfarande för hela EU som medlemsländerna måste följa när människor söker internationellt skydd. Förordningen omfattar regler för gränsförfaranden så att man snabbt kan bedöma vid EU:s yttre gränser om ansökningar är ogrundade eller ska nekas prövning.
Förordningen om asyl- och migrationshantering är tänkt att ersätta den befintliga Dublinförordningen. Förordningen om asyl- och migrationshantering syftar till att avgöra vilket medlemsland som är ansvarigt för att pröva en asylansökan. Genom den inrättas också en ny mekanism för migrationshantering och solidaritet som ska säkerställa en jämnare fördelning av migranter i hela EU.
EU:s rättsliga ram för migration och asyl och migrationens yttre dimension är två sidor av samma mynt. Rådet noterade läget i kommissionens och ordförandeskapets arbete med migrationens yttre dimension, bland annat frågorna om globala migrationsströmmar och EU:s samarbete med yttre partner för att hantera migrationstrycket. Särskild uppmärksamhet ägnades åt handlingsplanen för den västra Medelhavsrutten/Atlantrutten och situationen i Tunisien, Egypten och Irak.
Schengenområdet
Schengenrådet diskuterade det övergripande läget i Schengenområdet på grundval av en föredragning av kommissionen om dess rapport om Schengenläget 2023. Ministrarna enades om de områden som Schengenrådet skulle ägna särskild uppmärksamhet åt inför Schengenrådets årliga cykel 2023–2024:
avskaffande av gränskontrollerna mot Bulgarien och Rumänien
effektiviserade system för återvändande
stärkt samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa organiserad brottslighet och olaglig narkotikahandel
förstärkning av arbetet med migration och gränsförvaltning
Schengenrådet diskuterade också övervakningen av viseringsfria system. Ministrarna efterlyste en mer strategisk användning av EU:s viseringspolitik. De välkomnade i stort kommissionens planer på att under andra halvåret i år lägga fram ett lagstiftningsförslag för att göra upphävandemekanismen för viseringar effektivare. Detta bör ge EU ett bättre verktyg för att motverka missbruk av viseringsfria system och kraftigt minska den irreguljära migrationen till EU till följd av bristande anpassning av viseringspolitiken från de viseringsfria grannarnas sida.
eu-LISA, den EU-byrå som ansvarar för den operativa förvaltningen av it-system på området frihet, säkerhet och rättvisa, informerade ministrarna om genomförandet av interoperabilitet mellan EU:s informationssystem. De används av medlemsländerna för att bekämpa brottslighet, kontrollera gränser och hantera migrationsströmmar. Byrån informerade bland annat om läget i genomförandet av dessa system. En reviderad tidsplan för dessa systems tekniska mognadsgrad bör läggas fram för RIF-rådet i oktober.
När det gäller Schengendelen av mötet informerade Rumänien också om ett ministerforum för Schengenmedlemsstater som ägde rum den 9 maj 2023. Rumänien och Bulgarien informerade delegationerna om pilotprojekt på området asyl, återvändande och gränsförvaltning. Ordförandeskapet lämnade slutligen information om aktuella lagstiftningsförslag på Schengenområdet.
Den inre säkerheten/brottsbekämpning
Ordförandeskapet och kommissionen informerade ministrarna om inrättandet av en högnivåexpertgrupp för tillgång till uppgifter för effektiv brottsbekämpning. Expertgruppens mål är att fastställa en vision om hur man ska hantera nuvarande och förväntade utmaningar för brottsbekämpningen mot bakgrund av den tekniska utvecklingen – såsom användning av elektronisk kommunikation med totalsträckskryptering eller artificiell intelligens – och att föreslå rekommendationer för utformningen av EU:s politik och lagstiftning.
Digitala tjänster missbrukas i allt högre grad av brottslingar för att begå brott. Vi måste se till att de brottsbekämpande organen har de verktyg de behöver för att bekämpa brottslighet, och i detta syfte är tillgången till uppgifter av central betydelse. Jag är övertygad om att högnivåexpertgruppen blir ett väsentligt bidrag till en effektivare brottsbekämpning.
Gunnar Strömmer, Sveriges justitieminister
Från stora översvämningar till skogsbränder och covid-19 står Europa inför ett ökande antal komplexa och långvariga kriser. På grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina finns det också en ökad risk för kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära incidenter (CBRN). I detta sammanhang godkände ministrarna slutsatser om att stärka motståndskraften i hela samhället i samband med civilskydd, inbegripet CBRN-beredskap. Rådet är enigt om att civilskyddet har en viktig roll att spela för att stärka EU:s motståndskraft och minska risken för CBRN-incidenter.
Lunchdiskussionen handlade om terrorismbekämpning och bekämpning av våldsbejakande extremism och terrorism. På dagordningen stod också konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina när det gäller EU:s inre säkerhet och tillfälligt skydd för människor som flyr undan kriget.
Ordförandeskapet informerade också om läget för andra lagstiftningsförslag – från lagstiftningsförslag på området asyl, migration, gränser och visering till regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Under punkten Övriga frågor presenterade Slovenien slutsatserna från ministermötet om Brdoprocessen, som ägde rum i Portorož, Slovenien den 3–4 april 2023. Ministermötet ägnades åt en diskussion om de aktuella utmaningarna på området inre säkerhet och migration med fokus på närmare samarbete i kampen mot smuggling av migranter. Ordförandeskapet informerade om ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor den 20–21 juni 2023 i Stockholm. Den spanska delegationen, dvs. det tillträdande ordförandeskapet, presenterade sitt arbetsprogram.
Samarbetsavtal EU–Storbritannien på konkurrensområdet
Rådet antog utan överläggning ett beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar med Storbritannien om samarbete och informationsutbyte i konkurrensfrågor.
Avtalet ska komplettera handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket, som trädde i kraft den 1 maj 2021, och omfatta samarbete med de brittiska konkurrensmyndigheterna i frågor som rör tillämpningen av EU:s konkurrensrätt.
Rådet antog fem allmänna riktlinjer – gemensamma ståndpunkter om utkast till EU-lagstiftning som är en förutsättning för att inleda förhandlingar med Europaparlamentet – för att bättre bekämpa organiserad brottslighet, skydda den offentliga debatten, bekämpa våld mot kvinnor och kriminalisera överträdelser av EU:s sanktioner.
Kampen mot organiserad brottslighet är högsta prioritet för det svenska ordförandeskapet. De viktiga beslut som fattats ska förbättra de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bekämpa organiserad brottslighet, samtidigt som de grundläggande mänskliga rättigheterna respekteras. Detta ska stärka friheten och säkerheten för alla EU-medborgare.
Gunnar Strömmer, Sveriges justitieminister
EU håller på att skärpa reglerna om återvinning och förverkande av hjälpmedel och vinning som härrör från brott. Andra nyheter är att medlemsländerna kan bli skyldiga att möjliggöra förverkande av omotiverad förmögenhet på vissa villkor. Rådet enades om en allmän riktlinje om detta lagförslag.
Rådet nådde en allmän riktlinje om ett förslag till lag mot strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (munkavleprocesser). Målet är att förhindra ogrundade rättsprocesser eller rättegångsmissbruk mot journalister och människorättsförsvarare och att fastställa regler med åtgärder mot sådana processer. Tack vare den föreslagna EU-lagstiftningen ska personer som ställs inför munkavleprocesser att omfattas av ett antal rättssäkerhetsgarantier och rättsskydd.
Rådet enades om sin ståndpunkt om att uppdatera EU:s direktiv mot människohandel. Bland annat kommer tvångsäktenskap och olagliga adoptioner uttryckligen att anges som typer av utnyttjande som omfattas av direktivet. EU-länderna måste också se till att personer som medvetet använder tjänster från offer för människohandel kan bli föremål för sanktioner.
Våldet mot kvinnor
Rådet nådde en överenskommelse om ett lagförslag om bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Rådet avser också att kriminalisera ett antal gärningar i hela EU såsom könsstympning av kvinnor, nätstalkning och nättrakasserier. Förslaget behandlar också rapportering av våld mot kvinnor samt åtgärder för stöd och hjälp till offer, inbegripet ersättning och insamling av data.
I EU har var tredje kvinna utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, främst av personer som de har en nära relation till (uppgifter från 2014). Det har uppskattats att enbart under 2020 så hade varannan ung kvinna utsatts för könsrelaterat nätvåld. Detta förslag är ett stort steg framåt i kampen mot könsrelaterat våld.
Rådet arbetar på en ny lagstiftning för att se till att överträdelser av restriktiva åtgärder blir brottsliga. Det skulle innebära att man fastställer lägsta påföljd för kringgående av och brott mot EU:s sanktioner. Rådet nådde en allmän riktlinje om detta utkast till lagstiftning.
Utöver dessa fem allmänna riktlinjer informerade ordförandeskapet också ministrarna om andra lagstiftningsförslag som är under behandling på det rättsliga området: om de pågående diskussionerna med parlamentet om miljöskydd och digitalisering av rättsväsendet samt om ett förslag om överföring av straffrättsliga förfaranden (från en medlemsstat till en annan).
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ministrarna diskuterade också frågan om utredning och lagföring av överträdelser av EU:s restriktiva åtgärder i samband med Rysslands aggression mot Ukraina. De utbytte information om de åtgärder som deras nationella myndigheter vidtagit i detta avseende och diskuterade eventuell bästa praxis och de viktigaste utmaningarna. Diskussionen visade att dessa utredningar och lagföringar är problematiska men också att många problem är gemensamma för alla medlemsstater. Många delegationer bekräftade mervärdet av att fortsätta att utbyta information och bästa praxis och av att Eurojust och Europol fortsätter att stödja nationella myndigheter. I sina slutsatser av den 23 mars 2023 uppmanade Europeiska rådet rådet och kommissionen att stärka alla nödvändiga verkställighetsinstrument och att tillsammans med medlemsstaterna utarbeta en fullt samordnad strategi för detta ändamål.
Lunchdebatten handlade om de rättsliga aspekterna av kampen mot organiserad brottslighet – och hur en balans kan nås mellan behovet av effektiva utredningsåtgärder och skyddet av de grundläggande rättigheterna.
Ministrarna fick en lägesrapport om den senaste utvecklingen när det gäller Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som inledde sin verksamhet i juni 2021. Under 2022 inledde Eppo 865 utredningar, vilket innebär 1117 aktiva utredningar med uppskattade skadestånd på 14,1 miljarder euro.
Ordförandeskapet redogjorde också för de framsteg som gjorts när det gäller EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och tog upp vad som återstår att göra för att nå detta mål.
Ordförandeskapets utfärdade slutsatser om hbti-personers säkerhet i Europeiska unionen
Övriga frågor
Det svenska ordförandeskapet informerade ministrarna om ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor i Stockholm den 20–21 juni 2023. Lettland informerade delegationerna om en konferens mellan Europarådets justitieministrar som ska äga rum i Riga den 11 september 2023.
När det gäller överföringen av personuppgifter till tredjestater informerade kommissionen om översynen av beslutet om adekvat skyddsnivå för Japan och om det pågående arbetet med ramen för dataskydd mellan EU och USA och om resultattavlan för rättskipningen 2023.
Den slovenska ministern informerade delegationerna om förhandlingarna om och antagandet av en ny konvention om internationellt samarbete vid utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra internationella brott.
Det tillträdande spanska ordförandeskapet informerade slutligen om sitt arbetsprogram.
Migration är en gemensam europeisk utmaning och ett gemensamt europeiskt ansvar. Vår överenskommelse i dag är ett stort steg framåt mot en rättvis och hållbar europeisk migrations- och asylpolitik.
Digitala tjänster missbrukas i allt högre grad av brottslingar för att begå brott. Vi måste se till att de brottsbekämpande organen har de verktyg de behöver för att bekämpa brottslighet, och i detta syfte är tillgången till uppgifter av central betydelse. Jag är övertygad om att högnivåexpertgruppen blir ett väsentligt bidrag till en effektivare brottsbekämpning.
Kampen mot organiserad brottslighet är högsta prioritet för det svenska ordförandeskapet. De viktiga beslut som fattats ska förbättra de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bekämpa organiserad brottslighet, samtidigt som de grundläggande mänskliga rättigheterna respekteras. Detta ska stärka friheten och säkerheten för alla EU-medborgare.