Icke-diskriminering
EU arbetar för att främja jämlikhet och motverka diskriminering i samhället genom sin politik och sina initiativ.
EU-lagar skyddar mot diskriminering
EU-lagstiftningen förbjuder diskriminering på flera grunder, bland annat följande:
- kön
- ras eller etniskt ursprung
- religion eller tro
- funktionsnedsättning
- ålder
- sexuell läggning
Dessa skyddade diskrimineringsgrunder förtecknas i artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ytterligare grunder finns i artikel 21 om icke-diskriminering i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som omfattar icke-diskriminering.
Rasdiskriminering
Enligt EU:s regler är det olagligt att diskriminera människor på grund av ras eller etnicitet.
Ett rådsdirektiv av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung garanterar att enskilda personer skyddas från denna typ av diskriminering i arbetsliv, utbildning och vad gäller tillgång till varor och tjänster.
Europeiska kommissionen har också tagit fram en EU-handlingsplan mot rasism 2020–2025. Där konstateras det att rasdiskriminering förblir ett samhällsproblem.
Handlingsplanen innehåller åtgärder för att bekämpa rasism och främja ökad inkludering.
Diskriminering av romer
EU framhåller vikten av att romer deltar på lika villkor i samhället. Medlemsländerna är fast beslutna att effektivt bekämpa diskriminering av personer som tillhör denna minoritet och främja deras inkludering i samhället.
År 2021 antog Europeiska unionens råd en rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet.
Rekommendationen ska stärka romers sociala inkludering och undanröja de hinder denna grupp möter inom viktiga områden som utbildning, sysselsättning, bostäder och hälso- och sjukvård.
Diskriminering på arbetsplatsen
I november 2000 fastställde rådet en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.
Enligt direktivet är diskriminering på arbetsplatsen på grund av någon av de skyddade grunderna, dvs. religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder, förbjuden. Förbudet omfattar arbetslivets alla aspekter, inbegripet anställning, befordran, arbetsvillkor och lön.
Dessa fem diskrimineringsgrunder, tillsammans med könsdiskriminering, tas uttryckligen upp i Lissabonfördraget, som ger EU befogenhet att vidta åtgärder för att förhindra sådan diskriminering.
-
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Likabehandling av kvinnor och män
EU har också infört åtgärder för att garantera likabehandling av kvinnor och män på arbetsplatsen och när det gäller tillgång till varor och tjänster.
På arbetsplatsen
År 2006 antog EU lagstiftning som garanterar att kvinnor och män har rätt till likabehandling på arbetsplatsen, bland annat följande:
- lika lön för lika arbete
- skydd mot sexuella trakasserier
- rätt till mamma- och pappaledighet
- tillgång till utbildning och befordran utan könsdiskriminering
För att uppnå detta mål har EU också infört lagar för att minska löneskillnaderna mellan könen och främja kvinnors tillträde till ledande befattningar.
Jämställdhet
Tillgång till varor och tjänster
Diskriminering på grund av kön är också förbjuden när det gäller tillgång till varor och tjänster, inbegripet prissättning av varor och tjänster. På så sätt säkerställs att kvinnor och män behandlas lika inom områden som
- hälso- och sjukvård
- boende
- banktjänster
Enligt lagstiftningen ska medlemsländerna kräva att företagen upphör med metoder som leder till ojämlik behandling, särskilt könsbaserad prissättning, för att skydda både konsumenter och tjänsteleverantörer.
Diskriminering av personer med funktionsnedsättning
EU och medlemsländerna arbetar för att se till att alla människor med funktionsnedsättning
- åtnjuter sina rättigheter, inklusive fri rörlighet
- kan delta fullt ut i samhället och ekonomin
- inte utsätts för diskriminering
Viktiga resultat
Hinder kvarstår men genom olika lagstiftningsåtgärder och initiativ har EU gjort framsteg med att förbättra tillgängligheten och inkluderingen av personer med funktionsnedsättning.
EU har fastställt tillgänglighetskrav för vissa produkter och tjänster för att se till att personer med funktionsnedsättning har bättre tillgång till varor, tjänster och offentliga platser.
Offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer måste göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta ökar e-integrationen och ger bättre tillgång till offentliga tjänster online.
EU-intyget om funktionsnedsättning fungerar som bevis på funktionsnedsättning var som helst i EU. Därigenom får personer med funktionsnedsättning samma särskilda villkor som invånarna i det land de besöker.
Likabehandlingsorgan
EU har inrättat likabehandlingsorgan för att främja likabehandling och icke-diskriminering i medlemsländerna.
Dessa oberoende organ ska skydda enskildas rättigheter och se till att antidiskrimineringslagar följs.
Deras viktigaste uppgifter är bland annat följande:
- erbjuda oberoende stöd och rådgivning till personer som utsatts för diskriminering
- bedriva undersökningar och forskning för att bedöma förekomsten av diskriminering
- publicera rapporter och utfärda politiska rekommendationer om hur man kan förbättra jämställdheten
- öka allmänhetens medvetenhet om rättigheter som rör jämlikhet och icke-diskriminering
År 2024 antog rådet två direktiv som stärker likabehandlingsorganens roll. Genom dessa har miniminormer fastställts på EU-nivå inom områden som kompetens, resurser och oberoende från yttre påverkan.
Läs mer
Lika möjligheter
Grundläggande rättigheter i EU
Arbetstagares rättigheter
Senast ändrad: 30 juli 2025