Tidslinje – EU:s migrations- och asylpolitik

Följande tidslinje ger en överblick över de viktigaste händelserna i rådets och Europeiska rådets arbete för att från EU:s sida hantera migrationstrycket.

Rådet har antagit en rad lagstiftningsakter för att reformera EU:s rättsliga ram för migrations- och asylhantering.

I dessa fastställs en uppsättning regler som ska bidra till att

• hantera inresor på ett ordnat sätt
• skapa effektiva och enhetliga förfaranden
• säkerställa en rättvis fördelning av bördorna mellan medlemsländerna

• Rådet antar EU:s migrations- och asylpakt (pressmeddelande 14.5.2024)

Rådet antar kombinerat tillstånd som ska fastställa

• a ett enda ansökningsförfarandeför ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd
• en garanti för en gemensamuppsättning rättigheter för berättigade tredjelandsmedborgarepå grundval av likabehandling i förhållande till medborgare i det medlemsland som beviljar det kombinerade tillståndet
• snabbare behandlingav visumansökningar
• möjligheten för innehavare av ett kombinerat tillstånd attbyta arbetsgivare
• tydliga instruktioner om en innehavare av ett kombinerat tillstånd blirarbetslös

• Laglig migration: rådet ger grönt ljus till ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgares rätt att vistas och arbeta i EU (pressmeddelande 12.4.2024)

EU-ländernas företrädare i ständiga representanternas kommitté (Coreper) godkände den preliminära överenskommelse som nåddes mellan rådets ordförandeskap och Europaparlamentet den 20 december 2023 om fem viktiga lagar (asyl- och migrationspakten) som kommer att reformera EU:s asyl- och migrationssystem.

Coreper gav också sitt stöd till tre asyl- och migrationslagar som rådet och parlamentet enades om redan 2022. Dessa tre lagar omfattar

• en översyn av direktivet om mottagningsvillkor
• en uppdatering av kvalificeringsförordningen
• en förordning om inrättande av en EU-ram för vidarebosättning

• Asyl- och migrationsreform: EU-ländernas företrädare ger grönt ljus åt överenskommelse med Europaparlamentet (pressmeddelande 8.2.2024)

De fem EU-lagar som det spanska ordförandeskapet och parlamentet har enats om rör alla skeden av asyl- och migrationshanteringen, från

• screening av irreguljära migranter när de anländer till EU
• insamling av biometriska uppgifter
• förfaranden för inlämning och handläggning av asylansökningar
• regler för att avgöra vilket medlemsland som har ansvaret för att handlägga en asylansökan
• till samarbete och solidaritet mellan medlemsländerna och hantering av krissituationer, inbegripet fall av instrumentalisering av migranter

• Rådet och Europaparlamentet når genombrott i reform av EU:s migrations- och asylpolitik

EU-ländernas företrädare nådde en överenskommelse om den slutliga delen av en gemensam europeisk asyl- och migrationspolitik.

Medlemsländerna spikade sitt förhandlingsmandat om en förordning om krissituationer, inbegripet instrumentalisering av migration, och force majeure på migrations- och asylområdet. Ståndpunkten kommer att ligga till grund för förhandlingarna mellan rådets ordförandeskap och Europaparlamentet.

• Migrationspolitik: rådet enas om mandat för EU-lagstiftning om krissituationer (pressmeddelande 4.10.2023)

Ordförandeskapet gav ministrarna en lägesrapport om alla lagstiftningsärenden inom ramen för asyl- och migrationspakten.

Rådet och Europaparlamentet deltar för närvarande i så kallade trepartsförhandlingar om fem lagstiftningsärenden. Tillsammans ska dessa reformera det gemensamma europeiska asylsystemet och leda till en gemensam EU-ram som behandlar alla aspekter av asyl- och migrationshantering. Båda institutionerna vill avsluta förhandlingarna och formellt anta de olika lagstiftningsförslagen före utgången av innevarande valperiod.

Ministrarna fick också en lägesrapport om migrationens yttre dimension. Denna rörde EU:s politik för att hantera de migrationsutmaningar som EU delar med andra världsdelar och länder. Kommissionen gav en uppdatering om de framsteg som gjorts i samarbetet med tredjeländer.

• Rådet (rättsliga och inrikes frågor), 4–5 december 2023

Ordföranden noterade att Europeiska rådet uttrycker sin djupa sorg över den fruktansvärda förlusten av människoliv till följd av den tragedi som nyligen inträffade i Medelhavet.

Migrationssituationen vid EU:s yttre gränser och inom EU sågs över på ett övergripande sätt, och det arbete som hittills utförts inom ramen för ett europeiskt svar noterades.

Rådets ordförandeskap och kommissionen informerade Europeiska rådet om de stadiga framstegen med genomförandet av dess slutsatser av den 9 februari 2023, med fokus på migrationens yttre aspekter och finansieringsmekanismerna.

Europeiska rådet kommer fortlöpande att se över detta arbete.

• Europeiska rådet 29–30.6.2023
• Slutsatser från Europeiska rådets ordförande om migrationens yttre dimension

Rådet har nått en överenskommelse om två viktiga asyl- och migrationsförordningar:

Förordningen om asylförfaranden

I förordningen om asylförfaranden fastställs ett gemensamt förfarande för hela EU som medlemsländerna måste följa när människor söker internationellt skydd.

Förordningen om asyl- och migrationshantering

Förordningen om asyl- och migrationshantering är, när man enats om den, tänkt att ersätta den befintliga Dublinförordningen. I Dublinförordningen fastställs regler för att avgöra vilket medlemsland som är ansvarigt för att pröva en asylansökan. I förordningen om asyl- och migrationshantering rationaliseras dessa regler och förkortas tidsfristerna.

För att balansera det nuvarande systemet, där ett fåtal medlemsländer hanterar de allra flesta asylansökningarna, föreslås en ny solidaritetsmekanism som är enkel, förutsägbar och genomförbar. De nya reglerna kombinerar obligatorisk solidaritet med flexibilitet för medlemsländerna när det gäller valet av enskilda bidrag.

• Migrationspolitik: rådet enas om asyl- och migrationslagar (pressmeddelande 8.6.2023)

The Council has agreed its position on an update of an EU law that deals with legal migration to the EU labour market. The updated rules streamline the application procedure and make it more effective.

Thanks to this international recruitment of talent should get a boost, more rights for third-country workers and their equal treatment compared to EU workers should reduce labour exploitation.

• Legal migration: Council settles on negotiating position for review of Single Permit Directive (press release, 8 June 2023)

Rådets ordförandeskap och kommissionen informerade Europeiska rådet om framstegen med genomförandet av dess slutsatser från februari 2023 om migration.

Ledarna efterlyste ett snabbt genomförande av dessa slutsatser och kommer att se över dem igen i juni.

• Europeiska rådet den 23 mars 202.

EU-ländernas stats- och regeringschefer förde samtal om migrationsläget vid ett extra möte i Europeiska rådet i Bryssel. Ledarna gjorde en bedömning av genomförandet av sina tidigare slutsatser om en övergripande strategi för migration i linje med EU:s principer och värden och grundläggande rättigheter, med fokus på

• ökade yttre åtgärder
• återvändande och återtagande
• kontrollen av EU:s yttre gränser
• bekämpning av utnyttjande, människohandel och smuggling av migranter
• uppgifter om migrationsströmmarna
• migrations- och asylpakten

• Extra möte i Europeiska rådet (de viktigaste resultaten 9.2.2023)

Rådet godkände förhandlingsmandat för två rättsakter om asyl och migration, på grundval av förslag som kommissionen lagt fram inom ramen för asyl- och migrationspakten:

• Eurodacförordningen är avsedd att hjälpa medlemsländerna att bättre övervaka utvecklingen vad gäller asylsökande och irreguljära migranter inom Europeiska unionen
• screeningförordningen bidrar till att förstärka kontrollen av personer vid de yttre gränserna

Dessutom har 21 medlemsländer och associerade länder antagit en förklaring om solidaritet som föreskriver en frivillig mekanism för solidaritetsbidrag, i form av omplaceringar eller andra typer av bidrag, t.ex. finansiella bidrag.

• Rådet godkänner förhandlingsmandat för Eurodac och screeningförordningarna (pressmeddelande 22.6.2022)
• It-system för att bekämpa brott och säkra EU:s gränser (bakgrund)

Rådet antog en förordning om sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa (Care) som ska göra det möjligt att snabbt frigöra och omfördela sammanhållningspolitiska medel. Detta ska säkerställa att de medlemsländer som tar emot flyktingar har tillräckliga resurser för att tillgodose de allt större behoven av bostäder, utbildning och hälso- och sjukvård.

Dessutom kommer medlemsländerna att kunna använda återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), som är ett av EU:s största offentliga investeringsprogram efter pandemin.

Rådet antog också ett förslag om att

• frigöra upp till 420 miljoner euro i återstående medel från fonden för inrikes frågor 2014–2020
• göra det möjligt för medlemsländerna och andra offentliga och privata givare att lämna ytterligare bidrag inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden 2021–2027

Härigenom frigörs ytterligare resurser för mottagning av personer som flyr kriget i Ukraina.

• Ukraina: 17 miljarder euro i EU-medel för att hjälpa flyktingarna (pressmeddelande 4.4.2022)

EU har beslutat att införa ett systemet för tillfälligt skydd. Syftet är att minska trycket på de nationella asylsystemen och att fördrivna personer ska kunna åtnjuta samma rättigheteri hela EU. Dessa rättigheter omfattar

• bosättning
• tillträde till arbetsmarknaden och bostäder
• läkarvård
• tillgång till skolutbildning för barn

Tillfälligt skydd är en nödmekanism som kan tillämpas vid massiv tillströmning av fördrivna personer och som syftar till att ge ett omedelbart och kollektivt skydd åt fördrivna personer som inte kan återvända till sitt ursprungsland.

• Ukraina: rådet inför tillfälligt skydd för personer som flyr från kriget (pressmeddelande 4.3.2022)

Från och med den 19 januari 2022 ersätter Europeiska unionens asylbyrå Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo).

Den nya byrån ska förbättra det gemensamma europeiska asylsystemet. Medlemsländerna ska få ökat operativt och tekniskt stöd. Tanken är att bedömningen av ansökningar om internationellt skydd ska bli enhetligare.

• Europeiska unionens asylbyrå

Rådet antog en förordning om inrättande av EU:s asylbyrå. Förordningen syftar till att förbättra tillämpningen av asylpolitiken inom EU genom att omvandla det befintliga Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) till en fullfjädrad byrå.

Denna byrå kommer att ansvara för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion genom att

• ge medlemsländerna ett bättre operativt och tekniskt stöd
• bidra till samstämmighet i bedömningen av ansökningar om internationellt skydd

• Migrations- och asylpakten: rådet antar förordning om EU:s asylbyrå (pressmeddelande 9.12.2021)

EU-ländernas ledare uppmanade EU-kommissionen och EU:s utrikeschef att göra de åtta handlingsplanerna för prioriterade ursprungs- och transitländer operationella och att genomföra dem utan dröjsmål.

Europeiska rådet gjorde klart att man inte kommer att acceptera några försök från länder utanför EU att utnyttja migranter för politiska syften. Europeiska rådet upprepade sin beslutsamhet att säkerställa effektiv kontroll av EU:s yttre gränser och betonade behovet av att säkerställa faktiska återvändanden och ett fullständigt genomförande av avtal om återtagande.

EU-ländernas stats- och regeringschefer meddelade att EU kommer att fortsätta att motverka den pågående hybridattack som iscensatts av den belarusiska regimen, bland annat genom att man antar ytterligare restriktiva åtgärder mot fysiska och juridiska personer.

• Europeiska rådets slutsatser 21–22.10.2021
• EU:s förbindelser med Belarus

Rådet har antagit blåkortsdirektivet. De nya reglerna, som ersätter nuvarande regler, innebär att villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerade arbetstagare från tredjeländer harmoniseras ytterligare och att EU-blåkortet blir mer attraktivt.

Syftet är att locka högkvalificerade arbetstagare till EU för att arbeta under längre tid, särskilt inom sektorer med kompetensbrist.

Det nya EU-omfattande inresesystemet innebär att

• mer inkluderande inresekriterier fastställs
• förenklade förfaranden införs
• rörligheten inom EU underlättas
• familjeåterförening underlättas
• en mycket hög nivå av tillträde till arbetsmarknaden beviljas

• Laglig migration: rådet antar direktiv för att locka högkvalificerade arbetstagare (pressmeddelande 7.10.2021)

EU-ländernas inrikesministrar diskuterade händelseutvecklingen i Afghanistan, särskilt när det gäller potentiella konsekvenser på områdena internationellt skydd, migration och säkerhet. De antog också ett uttalande om saken.

De framhöll behovet av att fortsätta samordningen med internationella partner vad gäller stabiliseringen av regionen och att se till att humanitärt bistånd når sårbara befolkningsgrupper. Ministrarna framhöll också behovet av att fortsätta samarbetet för att förhindra olaglig migration från regionen och effektivt skydda EU:s yttre gränser och förhindra olagliga inresor.

• Uttalande om situationen i Afghanistan (31.8.2021)

Rådets ordförandeskap och Europaparlamentets företrädare nådde en preliminär överenskommelse om en förordning om EU:s asylbyrå.

Den föreslagna förordningen syftar till att förbättra tillämpningen av asylpolitiken inom EU genom att omvandla det befintliga Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) till en fullfjädrad byrå. Denna byrå kommer att ansvara för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion genom att

• ge medlemsländerna ett bättre operativt och tekniskt stöd
• bidra till samstämmighet i bedömningen av ansökningar om internationellt skydd

• EU:s asylbyrå: rådets ordförandeskap och Europaparlamentet når preliminär överenskommelse (pressmeddelande 29.6.2021)

EU-ländernas ledare enades om att ömsesidigt gynnsamma partnerskap och ömsesidigt gynnsamt samarbete med ursprungs- och transitländer ska intensifieras för att förhindra förluster av människoliv och minska trycket på de europeiska gränserna, som en del av EU:s yttre åtgärder.

Denna gemensamma strategi bör omfatta alla migrationsrutter och ska

• vara pragmatisk, flexibel och skräddarsydd
• utnyttja alla tillgängliga instrument och incitament, i enlighet med Team Europe-strategin
• ske i nära samarbete med FN:s flyktingorgan (UNHCR) och Internationella organisationen för migration

Europeiska rådet uppmanade EU-kommissionen och EU:s utrikeschef att i samarbete med medlemsländerna

• omedelbart förstärka de konkreta insatserna med prioriterade ursprungs- och transitländer
• under hösten 2021 lägga fram handlingsplaner för prioriterade ursprungs- och transitländer

Europeiska rådet fördömde och tog avstånd från alla försök från länder utanför EU att utnyttja migranter för politiska syften.

• Europeiska rådets möte den 24–25 juni 2021 (de viktigaste resultaten)

Rådets ordförandeskap och Europaparlamentet nådde en preliminär överenskommelse om ett utkast till direktiv om fastställande av villkor för inresa och vistelse för högkvalificerade tredjelandsmedborgare som kommer för att bosätta sig och arbeta i EU.

Blåkortsdirektivet syftar till locka till sig och behålla högkvalificerade arbetstagare, särskilt inom sektorer med kompetensbrist. De nya reglerna ska

• fastställa mer inkluderande inresekriterier
• förenkla förfarandena
• underlätta rörligheten inom EU
• underlätta familjeåterförening
• bevilja en hög nivå av tillträde till arbetsmarknaden

• Laglig migration: rådets ordförandeskap och Europaparlamentet preliminärt överens om ett system för att locka till sig högkvalificerade arbetstagare (pressmeddelande 18.5.2021)

Efter Europaparlamentets godkännande antog rådet den 16 december förordningen om EU:s långtidsbudget för 2021–2027. Förordningen innehåller en långtidsbudget på 1 074,3 miljarder euro för EU-27.

Utgifterna på områdena migration och gränsförvaltning kommer att uppgå till 22,7 miljarder euro under de kommande sju åren. Stödet till migration och gränsförvaltning har förstärkts avsevärt, bland annat genom finansieringen av upp till 10 000 gränsbevakningstjänstemän som ska stå till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns förfogande senast 2027.

• EU:s långtidsbudget 2021–2027 (bakgrund)

Den 23 september lade EU-kommissionen fram en ny migrations- och asylpakt och fem lagstiftningsförslag om reform av EU:s asylregler.

EU-ländernas ministrar diskuterade viktiga inslag i pakten, bl.a. den externa dimensionen, den föreslagna fasen före inresan, solidaritetsmekanismen, intern migrations- och asylförvaltning, sätt att förbättra återvändandet, EU-byråernas roll, lagliga vägar till Europa och integration.

• Videokonferens med inrikesministrarna (14.12.2020)

Inrikesministrarna fick information från de direkt berörda medlemsländerna, kommissionen och relevanta EU-organ om den senaste utvecklingen vid EU:s yttre gränser mot Turkiet. Ministrarna bedömde också hur de åtgärder som nämns i ministrarnas uttalande av den 4 mars genomförs, däribland utplaceringen av Frontex snabba gränsinsatser och ytterligare tekniskt bistånd.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i Bryssel. Vid mötet diskuterade man de bilaterala förbindelserna, genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet om migration, säkerhet och stabilitet i regionen och krisen i Syrien.

Dagens möte med president Erdoğan är ett viktigt steg i rätt riktning. Både Turkiet och EU måste arbeta för ett fullständigt genomförande av uttalandet från EU och Turkiet om migration för att lugna ned situationen. Charles Michel, Europeiska rådets ordförande

• Kommentar av Charles Michel efter mötet med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan den 9 mars 2020

Rådet erkänner den ökade migrationsbörda och de risker som Turkiet står inför på sitt territorium och de betydande ansträngningar som landet har gjort för att ta emot 3,7 miljoner migranter och flyktingar. Ministrarna upprepar också EU:s fulla solidaritet med Grekland, som står inför en aldrig tidigare skådad situation, samt med Bulgarien, Cypern och andra medlemsländer i deras ansträngningar för att förvalta EU:s yttre gränser.

• Uttalande från utrikesrådet (pressmeddelande 6.3.2020)

Inrikesministrarna diskuterade situationen vid EU:s yttre gränser och uttrycker sin solidaritet med Grekland, Bulgarien, Cypern och andra medlemsländer som kan komma att påverkas på liknande sätt, bland annat i samband med gränsförvaltningsåtgärder vid EU:s yttre gränser. Ministrarna bekräftade också sitt åtagande att stärka stödet till områden under press, bland annat genom utplacering av Frontex snabba gränsinsatser och ytterligare tekniskt bistånd.

• Uttalande om situationen vid EU:s yttre gränser (4.3.2020)

EU:s inrikesministrar diskuterade EU:s framtida migrations- och asylpolitik på grundval av en rapport från Finlands ordförandeskap. Under debatten välkomnade ministrarna kommissionens avsikt att lägga fram en ny migrations- och asylpakt. De bekräftade behovet av en övergripande strategi för migration med ett tillvägagångssätt som inbegriper hela statsförvaltningen och hela migrantrutten.

• RIF-rådet 2–3.12.2019

Rådet antog en reviderad förordning om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Byrån ska stärkas i fråga om personal och teknisk utrustning. Frontex ska dessutom få ett bredare mandat för att stödja medlemsländerna i deras verksamhet, särskilt gällande gränskontroll, återvändande och samarbete med länder utanför EU.

• Frontex: rådet antar reviderad förordning (pressmeddelande 8.11.2019)

Inrikesministrarna diskuterade migrationsfrågan. De gjorde en översyn av migrationssituationen i EU för alla rutter, med särskilt fokus på det ökande antalet inresor via den östra Medelhavsrutten. De utvärderade också den nyligen utfärdade förklaringen från Frankrike, Tyskland, Italien och Malta om tillfälliga landsättningsarrangemang.

• Rådet (rättsliga och inrikes frågor) 7–8.10.2019

Rådet förlängde mandatet för insatsen Eunavfor MED Sophia t.o.m. den 31 mars 2020.

Utplaceringen av insatsens sjöstridskrafter ställs tills vidare in, och EU-länderna försöker på lämpligt sätt lösa frågan om landsättning som en del av uppföljningen av Europeiska rådets slutsatser från juni 2018.

• Mandatet för insatsen Eunavfor MED Sophia förlängs till den 30 september 2019 (pressmeddelande 29.3.2019)

I EU:s strategiska agenda för 2019–2024 anger EU-ländernas ledare att de är fast beslutna att vidareutveckla en fullt fungerande övergripande strategi för migration.

”Vi kommer att fortsätta och fördjupa vårt samarbete med ursprungs- och transitländer för att bekämpa illegal migration och människohandel och för att säkerställa effektiva återvändanden. Vad gäller den interna dimensionen behöver vi komma överens om en effektiv migrations- och asylpolitik. Enighet behöver nås om Dublinförordningen i syfte att reformera den på grundval av en avvägning mellan ansvar och solidaritet, med beaktande av de personer som landsätts efter sök- och räddningsinsatser.” Strategisk agenda för 2019–2024

• En ny strategisk agenda 2019–2024

Rådet har antagit en förordning för att förbättra funktionen hos det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring. Genom de nya reglerna stärks samarbetet och samordningen mellan medlemsländernas och EU:s sambandsmän för invandringsfrågor i länder utanför unionen.

• Sambandsmän för invandring: rådet antar nya regler för att förbättra samordningen (pressmeddelande 14.6.2019)

Rådet enades om en partiell förhandlingsposition om det reviderade återvändandedirektivet. Syftet med de nya reglerna är att öka andelen faktiska återvändanden av irreguljära migranter. Förhandlingspositionen omfattar alla aspekter av den föreslagna översynen, bortsett från bestämmelserna om gränsförfarandet för återvändanden.

• Migrationspolitik: rådet enas om en partiell förhandlingsposition om återvändandedirektivet (pressmeddelande 7.6.2019)

EU utökar tillämpningsområdet för sitt stöd för åtgärder på områdena migration, gränsförvaltning och säkerhet för att hjälpa till att ta itu med växande utmaningar. Rådet enades i dag om partiella allmänna riktlinjer för tre sektorsspecifika förslag om inrikes frågor mot bakgrund av EU:s långtidsbudget för perioden 2021–2027.

• Migrationspolitik: rådet enas om en partiell förhandlingsposition om återvändandedirektivet (pressmeddelande 7.6.2019)

Rådet antog ändringar av viseringskodexen för att stärka tillgängliga verktyg för att åtgärda de utmaningar som den irreguljära migrationen medför.

• Viseringspolitik: EU uppdaterar regler för att underlätta lagligt resande och bekämpa olaglig migration (pressmeddelande 6.6.2019)

Medlemsländernas EU-ambassadörer bekräftade på rådets vägnar den informella överenskommelse som nåtts mellan Europaparlamentet och rådets rumänska ordförandeskap om en förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning. De nya reglerna måste nu antas formellt av Europaparlamentet och rådet.

• Frontex: rådet bekräftar starkare mandat (pressmeddelande 1.4.2019)

Rådet förlängde mandatet för insatsen Eunavfor MED Sophia t.o.m. den 30 september 2019.

Insatschefen har fått i uppdrag att av operativa skäl tillfälligt dra in utplaceringen av insatsen Eunavfor MED Sophias sjöstridskrafter under hela denna förlängning. EU:s medlemsstater kommer att fortsätta att i lämpliga forum arbeta med en lösning när det gäller landsättning som en del av uppföljningen av Europeiska rådets slutsatser från juni 2018.

• Mandatet för insatsen Eunavfor MED Sophia förlängs till den 30 september 2019 (pressmeddelande 29.3.2019)

EU-ambassadörerna enades om rådets förhandlingsposition i fråga om en förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. På grundval av detta mandat kommer rådets rumänska ordförandeskap att inleda förhandlingar med Europaparlamentet.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) ska stärkas i fråga om personal och teknisk utrustning. Frontex ska dessutom få ett bredare mandat för att stödja medlemsländerna i deras verksamhet gällande gränsskydd, återvändande och samarbete med länder utanför EU.

• Europeiska gräns- och kustbevakningen: rådet enas om sin förhandlingsposition (pressmeddelande 20.2.2019)

EU-ambassadörerna bekräftade på rådets vägnar den informella överenskommelse som nåtts mellan Europaparlamentet och rådets rumänska ordförandeskap om förslaget om att ändra viseringskodexen.

De nya reglerna kommer att förbättra villkoren för personer som reser på laglig väg och förstärka tillgängliga verktyg för att åtgärda de utmaningar som den irreguljära migrationen har medfört.

• Viseringspolitik: rådet bekräftar överenskommelse om förändringar av viseringskodexen (pressmeddelande, 20.2.2019)

Rådets ordförandeskap och parlamentet nådde en informell överenskommelse om nya regler för att stärka det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring. Dessa sambandsmän skickas ut av EU-länder, eller EU, till länder utanför EU för att hantera invandringsrelaterade frågor.

• Sambandsmän för invandring: rådets ordförandeskap och Europaparlamentet når preliminär överenskommelse (pressmeddelande 18.2.2019)

Rådet förlängde uppdraget för insatsen Eunavfor MED Sophia till och med den 31 mars 2019. Målet med insatsen är att störa affärsmodellen för personer som ägnar sig åt människosmuggling och människohandel i Medelhavsområdet.

• Uppdraget för insatsen Eunavfor MED Sophia förlängs till den 31 mars 2019 (pressmeddelande 21.12.2018)

EU-ländernas ledare diskuterade migrationsfrågor vid toppmötet i december. De manade till vidareutveckling och genomförande av EU:s externa migrationspolitik.

Beträffande unionens interna politik uppmanade ledarna medlagstiftarna att snabbt avsluta förhandlingarna om den europeiska gräns- och kustbevakningen.

De efterlyste också ytterligare insatser för att slutföra förhandlingarna om asylbyrån, återvändandedirektivet och reformen av EU:s asylsystem.

• Europeiska rådet, 13–14.12.2018

Rådet enades om en partiell allmän riktlinje om förslaget till en europeisk gräns- och kustbevakning, som omfattar bestämmelserna om återvändande och samarbete med tredjeländer.

De föreslagna reglerna ger Frontex möjlighet att

• lämna tekniskt och operativt stöd till medlemsländer vid återvändandeinsatser
• stärka samarbetet även med tredjeländer som inte är grannländer

• En europeisk gräns- och kustbevakning: rådet når en partiell överenskommelse om återvändande och samarbete med länder utanför EU (pressmeddelande 6.12.2018)

Rådet enades om konkreta åtgärder för att intensifiera kampen mot nätverk som ägnar sig åt smuggling av migranter. Detta kommer efter en uppmaning från EU-ländernas ledare vid deras möte i oktober.

De konkreta åtgärderna går ut på

• att förstärka samarbetet mellan olika organ både på EU-nivå och nationell nivå
• att på bästa sätt utnyttja synergierna mellan de operativa verktyg som står till förfogande
• att maximera användningen av EU:s externa resurser

• Smuggling av migranter: rådet godkänner en uppsättning åtgärder i kampen mot smugglingsnätverken (pressmeddelande 6.12.2018)

EU:s ledare manade vidare till förstärkt kamp mot människosmuggling. De uppmanade rådet att utarbeta åtgärder i detta syfte senast i december.

Ledarna sade också att mer behöver göras för att ytterligare förhindra olaglig migration. De manade till stärkt samarbete med ursprungs- och transitländer

Ledarna uppmanade dessutom Europaparlamentet och rådet att som en prioriterad fråga behandla kommissionens nyligen framlagda förslag om migration och asylfrågor.

• Europeiska rådet 18.10.2018

Rådet diskuterade ett förslag från kommissionen om att utvidga Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns mandat och öka antalet anställda till 10 000 senast år 2020. Inrikesministrarna uttryckte en allmän önskan om att stärka byråns mandat, särskilt i fråga om återvändanden och samarbete med länder utanför EU. Ministrarna diskuterade också hur stor byråns fasta styrka ska vara, hur den ska vara sammansatt och vilka uppgifter och befogenheter den ska ha, liksom hur lång tid som kommer att behövas för att styrkan ska vara färdig och klar.

• RIF-rådet 11–12.10.2018

EU:s stats- och regeringschefer samlades i Salzburg för en informell arbetsmiddag och samtal om migration. EU-ledarna enades om att stärka samarbetet med länder utanför EU, däribland Egypten. Donald Tusk kommer redan i september att träffa president al-Sisi för att vidareutveckla samarbetet. I detta sammanhang enades ledarna också om att anordna ett toppmöte med Arabförbundet i februari 2019.

• Informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer 19.9–20.9.2018

EU-länderna enades om hur de ska finansiera ett bidrag på ytterligare 3 miljarder euro till EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet, till stöd för syriska flyktingar.

• 2 miljarder euro kommer att tas från EU:s budget
• 1 miljard euro kommer att finansieras av medlemsländerna, i proportion till deras andel av EU:s BNI

• Flyktingfaciliteten i Turkiet: medlemsländerna enas om detaljer i den fortsatta finansieringen (pressmeddelande 29.6.2018)

Under sitt två dagar långa toppmöte i Bryssel enades EU-ländernas ledare om åtgärder för att intensifiera kampen mot människosmugglarna och minska den olagliga migrationen till EU på samtliga migrationsrutter.

EU-ländernas ledare ställde sig bakom idén med regionala landsättningsplattformar för människor som räddas till havs i sök- och räddningsinsatser.

• Europeiska rådet 28–29.6.2018

Rådet införlivar FN:s sanktioner från den 7 juni mot sex människohandlare och människosmugglare i Libyen i EU:s lagstiftning. Det här är första gången som FN inför sanktioner mot människohandlare.

• Kampen mot människohandel i Libyen: EU-sanktioner mot sex människohandlare och människosmugglare enligt FN-beslut (pressmeddelande 14.6.2018)

Inrikesministrarna diskuterar den nuvarande situationen och det fortsatta arbetet med en rad migrationsfrågor. De överväger hur det pågående arbetet på olika områden kan stärkas, bland annat när det gäller

• stöd till EU-byråer
• fortsatt respekt för uttalandet från EU och Turkiet
• tillhandahållande av tillräcklig finansiering för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika
• stöd till partner på västra Balkan

• RIF-rådet 4–5.6.2018

Rådet har gett klartecken för ökad utlåning från Europeiska investeringsbanken till projekt utanför EU som gäller hantering av migrationsfrågor. 3,7 miljarder euro är öronmärkta för projekt i den offentliga och den privata sektorn för att komma åt migrationens bakomliggande orsaker.

• EIB: rådet godkänner 3,7 miljarder euro till migrationsfrågor (pressmeddelande 27.2.2018)

Europeiska rådet håller en debatt om de externa och interna dimensionerna av EU:s migrationspolitik. De bedömer vad som har fungerat och vad som inte har fungerat under de senaste två åren och diskuterar hur politiken kan stärkas.

EU-ledarna ska också försöka nå en överenskommelse om en reformering av Dublinsystemet senast i juni 2018. Diskussionen utgår från en not som Donald Tusk skickat ut inför toppmötet.

• Europeiska rådets möte 14–15.12.2017

EU-ambassadörerna enas om ett mandat att förhandla om utkastet till regler för asylsökande och bättre levnadsvillkor för asylsökande i hela EU. Ordförandeskapet kan nu börja förhandla med Europaparlamentet.

• Mottagningsvillkor för asylsökande: rådet godkänner förhandlingsmandat (pressmeddelande 29.11.2017)

Rådet antar förordningen om ett in- och utresesystem och förordningen om ändring av kodexen om Schengengränserna vad gäller in- och utresesystemet.

Detta system ska registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för medborgare i länder utanför EU som passerar Schengenområdets yttre gräns.

• Rådet antar in- och utresesystemet (pressmeddelande 20.11.2017)

EU-ambassadörerna godkänner ett mandat för förhandlingar om en förordning om inrättande av en EU-ram för vidarebosättning av asylsökande.

Syftet med utkastet till förordning är att

• se till att det finns lagliga och säkra vägar till EU
• tillhandahålla gemensamma regler för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl
• bidra till att avlasta de tredjeländer dit ett stort antal personer i behov av internationellt skydd har fördrivits

• EU-ram för vidarebosättning: Rådet reda att inleda förhandlingar (pressmeddelande 15.11.2017)

EU:s ledare enas om att ge starkare stöd till Italiens arbete med Libyen och tillräcklig finansiering till migrationsrelaterade projekt i Nordafrika. ”Vi bör kunna se konkreta resultat under de närmaste veckorna”, sade Donald Tusk efter mötet.

Man lovade också att fortsätta diskussionerna om reformen av Dublinsystemet vid toppmötet i december med sikte på att nå konsensus under det första halvåret 2018.

• Europeiska rådet 19–20.10.2017

Rådet förlänger uppdraget för insatsen Eunavfor MED Sophia till och med den 31 december 2018. Rådet ändrar också insatsens mandat för att

• inrätta en mekanism för övervakning av rekryter för att se till att den libyska kustbevakningens utbildning är effektiv på lång sikt
• genomföra nya övervakningsinsatser och samla information om den olagliga handeln med olja från Libyen
• förbättra möjligheterna till utbyte av information om människohandel mellan EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter, Frontex och Europol

• Uppdraget för insatsen Eunavfor MED Sophia förlängs till den 31 december 2018 (pressmeddelande 25.7.2017)

EU-ambassadörerna bekräftar överenskommelsen mellan det maltesiska ordförandeskapet och Europaparlamentet den 29 juni om de politiska frågorna i förslaget om ett in- och utresesystem och förslaget om ändring av Schengens gränskodex i samband med in- och utresesystemet.

Detta kommer att bana väg för en övergripande överenskommelse när de tekniska frågorna har lösts.

Detta system ska registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för medborgare i länder utanför EU som passerar Schengenområdets yttre gräns.

• In- och utresesystem: rådet bekräftar överenskommelse mellan ordförandeskapet och Europaparlamentet om de viktigaste politiska bestämmelserna (pressmeddelande 30.6.2017)

Det maltesiska ordförandeskapet och Europaparlamentet når en bred politisk överenskommelse om samtliga tolv kapitel i förordningen om Europeiska unionens asylbyrå.

Överenskommelsen ska godkännas av Coreper inom kort efter ytterligare arbete med skälen. Dessutom utesluter överenskommelsen vissa delar av texten som är relaterade till andra lagstiftningsförslag i paketet om översyn av det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) som ännu inte slutförts.

• EU:s asylbyrå: Ordförandeskapet och Europaparlamentet når bred politisk överenskommelse (pressmeddelande 29.6.2017)

EU:s ledare manar till ytterligare åtgärder för att hejda strömmen av migranter från Libyen till Italien längs den centrala Medelhavsrutten. De diskuterar särskilt följande:

• ytterligare utbildning och utrustning för den libyska kustbevakningen
• närmare samarbete med ursprungs- och transitländerna
• ytterligare ansträngningar för att öka återvändandet

Ledarna framhöll att återtagandeavtal med länder utanför EU bör komma på plats snarast möjligt. EU:s ledare påminde också om behovet av att reformera det gemensamma asylsystemet.

• Europeiska rådet 22–23.6.2017

Ministrarna antar rådsslutsatser som bekräftar att migrerande barn har rätt att skyddas, i enlighet med relevanta bestämmelser i EU-rätten, bl.a. EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, och internationell rätt om barns rättigheter.

Under 2015 och 2016 var 30 procent av de asylsökande i EU barn och många av dem reste utan sin familj.

• Rådets slutsatser om skydd av migrerande barn

Rådet medgav tillfällig förlängning av kontrollerna vid de inre gränserna i undantagsfall. Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge får förlänga de proportionella tillfälliga gränskontrollerna vid specifika delar av sina gränser under högst sex månader.

• Schengenområdet: rådet rekommenderar att kontrollerna vid de inre gränserna förlängs med upp till sex månader

Rådet antar en rekommendation om förlängning av tillfälliga kontroller vid de inre gränserna under exceptionella omständigheter. Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge får förlänga de proportionella tillfälliga gränskontrollerna vid specifika delar av sina gränser under högst sex månader.

• Schengenområdet: rådet rekommenderar förlängning av kontrollerna vid de inre gränserna

Vid ett informellt toppmöte antar EU:s ledare Maltaförklaringen, som är inriktad på åtgärder för att hejda migrationsflödet längs den centrala Medelhavsrutten och angripa människosmugglarnas affärsmodell. EU:s 28 stats- och regeringschefer beslutar framför allt att öka samarbetet med Libyen, det land som 90 % av migranterna reste från 2016.

• Förklaring, utfärdad på Malta av Europeiska rådets medlemmar, om de yttre aspekterna av migration: hantering av den centrala Medelhavsrutten (3 februari 2017)

Reserven för snabba insatser består av 1 500 tjänstemän från EU-länderna och de Schengenassocierade länderna. I en krissituation ska de omedelbart ställas till förfogande för Frontex som kan placera ut dem inom fem arbetsdagar.

• Europeiska gränsbevakningsbyrån inför en reserv för snabba insatser

Coreper godkänner ett kompromissförslag som även Europaparlamentet står bakom om ändring av kodexen om Schengengränserna för att förstärka kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna.

• Kodexen om Schengengränserna: enighet om förstärkt yttre gränskontroll

Ministrarna diskuterar bristerna i genomförandet av de olika åtgärder som hittills antagits på migrationsområdet. De åtar sig särskilt att öka antalet experter från medlemsländerna till byråerna, i synnerhet Easo (Europeiska stödkontoret för asylfrågor).

Rådet tog även upp reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet, där ministrarna stödde den tredelade strategi som ordförandeskapet föreslagit.

• RIF-rådet den 13-14 oktober 2016

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inleder officiellt sin verksamhet den 6 oktober 2016. Invigningen ägde rum vid gränsövergången Kapitan Andreevo vid Bulgariens yttre gräns mot Turkiet.

”Vi skapar en ny verklighet vid våra yttre gränser. Det är ett konkret resultat av det gemensamma åtagande som man kom överens om i Bratislavafärdplanen och ett praktiskt exempel på enigheten mellan medlemsstaterna”, sade Robert Fico, premiärminister i Slovakien, det land som innehar det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. ”Det kommer att hjälpa oss att hitta tillbaka till Schengen”, tillade han.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska noga övervaka EU:s yttre gränser och arbeta tillsammans med medlemsländerna för att snabbt upptäcka och bemöta varje potentiellt säkerhetshot mot EU:s yttre gränser.

Rådet ger sitt slutliga godkännande till en europeisk gräns- och kustbevakning. Dess huvuduppgift blir att bidra till en integrerad gränsförvaltning vid EU:s yttre gränser. Det kommer att ge en effektiv hantering av migrationsströmmarna och en hög säkerhetsnivå i EU.

• Europeisk gräns- och kustbevakning: slutgiltigt godkännande

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik godkänner att insatsen Eunavfor MED Sophia börjar arbeta med ytterligare två stödjande uppgifter:

• utbildning av den libyska kustbevakningen och flottan
• bidrag till genomförandet av FN:s vapenembargo på öppet hav utanför Libyens kust

• Insatsen Eunavfor MED Sophia tillåts inleda ytterligare två stödjande uppgifter

Rådet förlänger också mandatet för Eucap Sahel Niger till och med den 15 juli 2018. Rådet anpassar även uppdragets mandat att hjälpa de nigeriska myndigheterna med att utveckla strategier, metoder och förfaranden för att bättre kontrollera irreguljär migration.

• Eucap Sahel Niger: förlängt uppdrag, godkänd budget, ändrat mandat

EU-kommissionen lägger fram en andra uppsättning förslag om en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet och ett förslag om att inrätta en gemensam EU-ram för vidarebosättning.

• Slutförande av reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet
• Förstärkning av lagliga former av migration: kommissionen föreslår inrättande av en gemensam EU-ram för vidarebosättning

Coreper bekräftar den kompromisstext som man enats om med Europaparlamentet om förslaget till förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning. Den europeiska gräns- och kustbevakningen ska bestå av en Europeisk byrå (nuvarande Frontex med utökade uppgifter) och nationella myndigheter i Schengenländerna som ansvarar för gränsförvaltning.

• En europeisk gräns- och kustbevakning: rådet bekräftar överenskommelse med Europaparlamentet

Den 20 juni förlänger rådet mandatet för insatsen Eunavfor MED Sophia med ett år fram till den 27 juli 2017. Insatsens mandat utökas också genom att man lade till följande två stöduppgifter:

• utbildning av den libyska kustbevakningen och flottan
• bidrag till genomförandet av FN:s vapenembargo på öppet hav utanför Libyens kust

• Insatsen Eunavfor MED Sophia: mandatet förlängt med ett år, och två ytterligare uppgifter

Ministrarna diskuterar den aktuella situationen, framför allt genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars och migrationsströmmarna i centrala Medelhavsområdet. De bekräftar återigen att antalet återvändande till Turkiet från Grekland bör öka. De deltagande länderna uppmanas också att skynda på vidarebosättningen av syriska flyktingar från Turkiet och omplaceringen av asylsökande från Grekland och Italien.

Rådet antar ett beslut om ett års uppskjutning av Sveriges skyldigheter beträffande omplacering av personer i behov av internationellt skydd från Italien och Grekland. Det antog också slutsatser om återvändande och återtagande.

• RIF-rådet 9–10.6.2016

EU-kommissionen lade fram ett meddelande om en partnerskapsram med tredjeländer.

• Kommissionens meddelande om inrättande av en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan

Kommissionen lade även fram ett förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning.

• Kommissionens förslag om en reform av systemet med blåkort för högkvalificerade arbetstagare från länder utanför EU

G7-länderna efterlyste ett globalt svar på migrations- och flyktingkrisen. Ledarna åtog sig att öka det globala biståndet så att flyktingarnas och värdsamhällenas behov uppfylls. De uppmanade finansinstitut och bilaterala givare att öka sitt bistånd. De enades även om att förstärka lagliga former av migration och uppmuntrade till inrättande av vidarebosättningssystem.

• Ledarnas uttalande, G7-toppmötet, Japan, 26–27 maj 2016
• G7-toppmöte, Ise-Shima, Japan, den 26–27 maj 2016

Ministrarna diskuterade de yttre aspekterna av migration. De gjorde en översyn av genomförandet av handlingsplanen från Valletta och uttalandet från EU och Turkiet.

Rådet antog slutsatser om insatsen Eunavfor MED Sophia och förlängde mandatet för insatsen med ett år och lade till två stöduppgifter.

• Rådet slutsatser om de yttre aspekterna av migration
• Rådets slutsatser om insatsen Eunavfor MED Sophia
• Utrikesrådet 23.5.2016

Inrikesministrarna diskuterade det aktuella läget. De behandlade särskilt genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars och migrationsströmmen i centrala Medelhavet.

Deltagande stater uppmanades att snabba på vidarebosättningen av syriska flyktingar från Turkiet och omplaceringen av asylsökande från Grekland och Italien i enlighet med gällande beslut.

• RIF-rådet 20.5.2016

Rådet antog ett genomförandebeslut om en rekommendation som gör det möjligt att fortsätta med tillfälliga kontroller vid de inre gränserna under exceptionella omständigheter. Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge bör behålla proportionella tillfälliga gränskontroller vid vissa specifika delar av gränsen högst sex månader.

• Rekommendation om fortsatta kontroller vid de inre gränserna

Ministrarna talade främst om genomförandet av handlingsplanen från Valletta och Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Ministrarna tog också upp läget i högnivådialogerna med partnerländerna.

Rådet diskuterade hur man bäst stöder flyktingar och fördrivna personer under långvariga kriser.

• Utrikesrådet (utvecklingsfrågor) 12.5.2016

EU-kommissionen lade fram en rad förslag om en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet.

• Mot ett hållbart och rättvist gemensamt europeiskt asylsystem

Kommission lade även fram ett förlag till rådets genomförandebeslut med en rekommendation om fortsatta tillfälliga kontroller vid de inre gränserna under exceptionella omständigheter.

Inrikesministrarna undersökte framstegen med genomförandet av de befintliga åtgärderna. De bekräftade också återigen att man måste påskynda genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016.

Ministrarna informerades om framstegen med utkastet till förordning om en europeisk gränsbevakning.

• RIF-rådet 21.4.2016

Ministrarna diskuterade migrationens externa aspekter. De bedömde framstegen med genomförandet av de åtgärder som tas upp i uttalandet från EU och Turkiet och såg över de initiativ som tagits vid den centrala Medelhavsrutten. De underströk också åtgärder för att bekämpa människohandlare och människosmugglare och EU:s stöd till Afrika.

• Utrikesrådet 18–19.4.2016

Ständiga representanternas kommitté enades om rådets förhandlingsståndpunkt om den föreslagna förordningen om en europeisk gränsbevakning. Så snart Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt kommer ordförandeskapet att inleda förhandlingar i syfte att nå en politisk överenskommelse före slutet av juni 2016.

Det främsta målet med en europeisk gränsbevakning är att som ett delat ansvar säkerställa och genomföra en europeisk integrerad gränsförvaltning vid EU:s yttre gränser. Den är tänkt att bestå av en europeisk gränsbevakningsbyrå och nationella myndigheter med ansvar för gränsförvaltning.

• Europeisk gräns- och kustbevakning: rådet redo för förhandlingar med Europaparlamentet

Efter uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars lade kommissionen fram ett förslag om ändring av rådets beslut att från Grekland och Italien omplacera människor i behov av internationellt skydd. Förslaget skulle innebära att 54 000 platser, som ännu inte fördelats, blir tillgängliga för vidarebosättning inom EU för syrier från Turkiet.

• Förslag till ändring av rådets beslut av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

Europeiska rådet diskuterade sin övergripande strategi för att ta itu med migrationskrisen i närmare detalj.

Vid mötet den 18 mars nådde EU:s och Turkiets ledare en överenskommelse som ska stoppa flödet av irreguljära migranter via Turkiet till Europa. Människosmugglarnas affärsmodell ska krossas och migranterna ska ges ett alternativ till att riskera sina liv.

• Europeiska rådet den 17–18 mars 2016
• Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016
• Europeiska rådets slutsatser den 17–18 mars 2016

Rådet godkände förslaget till ändringsbudget som kommissionen föreslog den 9 mars 2016. Rådet godkände därmed att 100 miljoner euro i åtaganden och 80,2 miljoner euro i betalningar görs tillgängliga i EU-budgeten för 2016 som stöd till Grekland och andra medlemsländer som dignar under flyktingkrisen.

Förslaget till ändringsbudget måste nu godkännas av Europaparlamentet.

Den 15 mars antog rådet en förordning som gör det möjligt för EU att hjälpa Grekland och andra drabbade medlemsländer att hantera den svåra humanitära situation som migrantkrisen orsakat. Syftet med EU:s humanitära bistånd är att ge flyktingar mat, skydd, vatten, mediciner och andra basförnödenheter.

• Flyktingkrisen: rådet inrättar krisstöd

Ministrarna diskuterade det aktuella läget och genomförandet uttalandet som EU:s ledare enades om den 7 mars. Ordförandeskapet gav även en lägesrapport om förslaget till förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning.

Rådet antog slutsatser om människosmuggling. Man antog även ett genomförandebeslut om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av de sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601.

• Rådets slutsatser om människosmuggling
• Rådets genomförandebeslut om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av de sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601

Rådet har enats om en nödhjälpsmekanism för kriser i EU. På så sätt kan EU hjälpa Grekland och andra drabbade medlemsländer att hantera den svåra humanitära situation som flyktingkrisen har orsakat. Syftet med EU:s humanitära bistånd är att ge flyktingar mat, skydd, vatten, mediciner och andra basförnödenheter.

Förslaget kommer att läggas fram för allmänna rådet som formellt ska anta det den 15 mars.

• Flyktingkrisen: rådet visar solidaritet med Grekland genom att godkänna nödhjälp

EU-ledarna höll ett möte med Turkiet för att stärka sitt samarbete rörande migrationskrisen. De yrkade på ett fullständigt och snabbt genomförande av EU:s och Turkiets handlingsplan och en minskning av antalet olagliga inresor från Turkiet till Grekland.

De diskuterade även ett antal nya förslag för att ta itu med krisen. Donald Tusk gavs i uppdrag att utarbeta detaljerna före nästa möte i Europeiska rådet.

• Möte mellan EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet den 7 mars 2016
• Uttalande av EU:s stats- och regeringschefer den 7 mars 2016

Kommissionen lade fram ett förslag till en rådets förordning om att inrätta ett nödhjälpsinstrument för kriser inom EU. Ett sådant instrument skulle göra det möjligt att lämna humanitärt bistånd för att hantera större krissituationer som drabbar medlemsländerna, t.ex. den nuvarande migrationskrisen.

• Förslag till rådets förordning om tillhandahållande av nödhjälp inom EU

Ministrarna diskuterade den aktuella migrationssituationen och upprepade behovet av en gemensam europeisk lösning. Diskussionerna var inriktade på genomförandet av befintliga åtgärder, samarbete med Turkiet och västra Balkanrutten.

Rådet utvärderade också arbetet med förslaget om en europeisk gräns- och kustbevakning.

• RIF-rådet den 25 februari 2016

EU-ledarna antog slutsatser om migrationskrisen. Fokus låg på behovet att skapa konsensus på EU-nivå och att genomföra de beslut som redan fattats. De framhöll hur viktigt det är man gör framsteg när det gäller att:

• genomföra EU:s och Turkiets handlingsplan
• tillhandahålla humanitärt bistånd till flyktingar, bland annat på västra Balkan
• se till att mottagningscentrumen (hotspots) är fullt operativa
• genomföra besluten om omplacering, återvändande och återtagande
• förbättra förvaltningen av de yttre gränserna
• få Schengenområdet att fungera normalt igen

• Europeiska rådet den 18–19 februari 2016

Rådet antog en rekommendation om åtgärder för att avhjälpa de allvarliga brister som konstaterats under en utvärdering av Greklands tillämpning av Schengenregelverket i fråga om förvaltningen av de yttre gränserna. Rekommendationen innehåller förslag på korrigerande åtgärder som Grekland kan vidta för att avhjälpa dessa brister.

• Rekommendation om åtgärder för att avhjälpa de allvarliga brister som konstaterats i 2015 års utvärdering av Greklands tillämpning av Schengenregelverket i fråga om förvaltningen av de yttre gränserna
• Schengenutvärdering av Grekland: rådet antar rekommendation för att åtgärda brister vid de yttre gränserna

Donald Tusk deltog tillsammans med andra världsledare i en konferens i London, där han meddelade att EU bidrar med 3 miljarder euro i stöd till den syriska befolkningen för 2016. Stödet ska gå till människor inne i Syrien och till flyktingar och deras värdsamhällen i grannländerna.

• EU utlovar mer än 3 miljarder euro till syrier vid givarkonferensen i London
• Inlägg av Donald Tusk vid konferensen Supporting Syria and the Region i London

Medlemsländerna enades om hur finansieringen på 3 miljarder euro av EU:s flyktingfacilitet för Turkiet ska gå till. EU kommer nu att kunna ge ytterligare humanitärt bistånd till flyktingar i Turkiet och till de orter som tar emot flyktingar.

• En flyktingfacilitet för Turkiet – medlemsländerna enas om finansieringen

Rådet konstaterade att alla villkor är uppfyllda för att insatsen Eunavfor MED Sophia ska genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 2240 på öppet hav I resolutionen förstärks Sophia-insatsens befogenhet att vidta åtgärder mot människosmuggling och människohandel från Libyens territorium och utanför dess kust i insatsens andra fas (öppet hav). Den andra fasen påbörjades den 7 oktober 2015.

• Beslut i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik om genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 2240, 20 januari 2016
• Antagande av FN:s säkerhetsråds resolution 2240

Ministrarna diskuterade också EU:s ståndpunkt inför givarkonferensen för Syrien som kommer att ordnas i London den 4 februari 2016. Syftet med konferensen är att bemöta de långsiktiga ekonomiska behov som flyktingarna i regionen har och att utöka den finansiering som är tillgänglig för de värst drabbade länderna.

Europeiska rådet utvärderade genomförandet av beslut som fattats vid tidigare möten och enades om att påskynda verksamhet som avser:

• driften av hotspots
• genomförandet av omplacering och återvändande
• kontrollen av EU:s yttre gränser
• samarbete med ursprungs- och transitländer

EU:s ledare bad också rådet att snabbt behandla Europeiska kommissionens förslag om att stärka EU:s yttre gränser som lades fram den 15 december.

• Slutsatser om migration – Europeiska rådets möte den 17 december 2015
• Europeiska rådet den 17–18 december 2015

Som ett led i den europeiska migrationsagendan lade kommissionen fram ett paket med förslag som ska säkra EU:s yttre gränser och effektivisera migrationshanteringen.

• Paket med förslag från Europeiska kommissionen som syftar till att säkra Europas externa gränser (pressmeddelande från Europeiska kommissionen)

Kommissionen lade också fram följande:

• Rekommendation om ett frivilligt humanitärt mottagningsprogram mellan EU och Turkiet för flyktingar från Syrien (pressmeddelande från Europeiska kommissionen)
• Förslag om att tillfälligt upphäva Sveriges skyldigheter inom ramen för EU:s omplaceringsmekanism (pressmeddelande från Europeiska kommissionen)

Justitieministrarna tog del av en lägesrapport om åtgärder avseende rättsligt samarbete och kampen mot främlingsfientlighet.

Inrikesministrarna förde en diskussion om genomförandet av tidigare godkända åtgärder och om åtgärder som krävs för att stärka Schengenområdet.

• RIF-rådet 3–4 december 2015

EU och Turkiet antog en gemensam handlingsplan för att hantera den flyktingkris som orsakats av situationen i Syrien.

EU och medlemsländerna kommer att utöka sitt politiska och finansiella engagemang för att hejda migrationsströmmen som kommer till EU via Turkiet. EU har åtagit sig att som ett inledande steg anslå 3 miljarder euro i ytterligare medel till Turkiet för att hjälpa landet att förbättra situationen för de syriska flyktingar som för närvarande befinner sig där.

Handlingsplanen inbegriper ökat samarbete avseende migranter som inte är i behov av internationellt skydd.

Vidare kommer återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet att tillämpas fullt ut från och med juni 2016. EU och Turkiet siktar även på att slutföra viseringsliberaliseringsprocessen för turkiska medborgare i Schengenområdet senast i oktober 2016.

• Möte mellan stats- och regeringscheferna och Turkiet – Uttalande från EU och Turkiet den 29 november 2015
• Möte mellan Europeiska unionens stats- och regeringschefer och Turkiet den 29 november 2015

Integration av migranter var en gemensam nämnare under diskussionerna vid de fyra mötena i rådet. Ministrarna fokuserade särskilt på:

• ungdomspolitikens och ungdomsarbetets roll när det gäller migration
• utbildningsstrategier för att integrera nyanlända migranter och personer med migrantbakgrund
• den interkulturella dialogens betydelse för att förbättra den ömsesidiga förståelsen mellan migranter och värdländer
• idrottens utbildningspotential för att hjälpa missgynnade ungdomar, inklusive migranter

• Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 23–24 november 2015

Ministrarna inriktade sig på uppföljningen av högnivåkonferensen om västra Balkanrutten (den 8 oktober) och toppmötet i Valletta om migration (den 11–12 november). De välkomnade diskussionerna med afrikanska partner i Valletta. När det gäller den västra Balkanrutten och den östra rutten behandlade de samarbete med Turkiet, Libanon och Jordanien.

• Utrikesrådets möte den 16–17 november 2015

EU:s stats- och regeringschefer träffade sina motparter från afrikanska länder för att diskutera migrationsfrågor. De enades om en handlingsplan med fokus på följande fem prioriterade områden:

• Angripa de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivning
• Förbättra arbetet med att främja och organisera lagliga migrationskanaler
• Stärka skyddet för migranter och asylsökande
• Vidta åtgärder mot exploatering av migranter och människohandel
• Förbättra samarbetet om återvändande, återtagande och återanpassning

• Toppmötet i Valletta den 11–12 november 2015 – handlingsplan
• Toppmötet i Valletta den 11–12 november 2015 – politisk förklaring
• Toppmöte i Valletta om migration den 11–12 november 2015

EU-ledarna diskuterade den senaste utvecklingen i migrationskrisen och hur man kan påskynda genomförandet av de åtgärder som beslutades i september och oktober: Deras diskussioner var särskilt inriktade på samarbete med Turkiet.

Donald Tusk upprepade också att EU måste återfå kontrollen över sina yttre gränser och börja registrera migranter på ett effektivt sätt.

• Pressuttalande av Donald Tusk efter det informella mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer
• Informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 12 november 2015

Ministrarna antog slutsatser i vilka ytterligare åtgärder för att hantera flykting- och migrationskrisen fastställdes. Dessa är inriktade på att:

• påskyndande av den pågående omplaceringsprocessen
• förstärkning av EU:s yttre gränser
• bekämpning av människohandel och människosmuggling
• förbättrat återvändande och återtagande

Rådet ställde sig bakom ordförandeskapets beslut att uppdatera den integrerade politiska krishanteringen till ett läge för fullständig aktivering.

• Rådets slutsatser om åtgärder för att hantera flykting- och migrationskrisen
• RIF-rådet 9.11.2015

Ordförandelandet Luxemburg har beslutat att aktivera EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (IPCR) i fråga om utbyte av information. EU:s länder och institutioner ombeds att via en gemensam webbplattform kontinuerligt dela med sig av uppdaterad information om läget på fältet. Kommissionen och utrikestjänsten kommer att göra en regelbunden integrerad analys av denna information.

Syftet är att övervaka hur migrationsströmmarna utvecklas, att stödja beslutsfattandet och på ett bättre sätt genomföra de överenskomna åtgärderna.

• Migrationskrisen: Rådets ordförandeskap ökar informationsutbytet mellan EU-länderna genom att aktivera IPCR

EU-ministrarna hade en ingående diskussion om migration, med fokus på utvecklingssamarbete. De enades om att förstärka samarbetet med tredjeländer för att ta itu med de gemensamma utmaningar som EU och dess partnerländer för närvarande står inför.

• Utrikesrådet 26.10.2015

Ledare som företrädde Albanien, Österrike, Bulgarien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Tyskland, Grekland, Ungern, Rumänien, Serbien och Slovenien enades om en 17-punktsplan för att förbättra samarbetet mellan länderna längs västra Balkanrutten när dessa ska hantera flyktingkrisen i regionen.

• Ledarnas uttalande efter mötet om flyktingströmmarna längs västra Balkanrutten

EU:s ledare enades om en rad prioriteringar:

• samarbete med ursprungs- och transitländer: EU:s ledare välkomnade överenskommelsen mellan EU och Turkiet om en gemensam handlingsplan och enades om att komma fram till konkreta operativa åtgärder vid det kommande toppmötet i Valletta
• förstärkning av EU:s yttre gränser genom bl.a. ett integrerat gränsförvaltningssystem som ska gå utöver Frontex nuvarande mandat och flera hundra nya gränsbevakningstjänstemän för att säkra hotspot-områdena i Grekland och Italien
• återvändande och återtagande: förbättra genomförandet inom ramen för gällande lagstiftning och avtal och stärka Frontex roll

• Europeiska rådet 15.10.2015
• Europeiska rådets slutsatser av den 15 oktober 2015.
• Flyktingkrisen: Europeiska kommissionen rapporterar om prioriteringar och framsteg

EU:s utrikesministrar diskuterade de externa aspekterna av migration. Rådet antog slutsatser avsedda som bidrag till diskussionerna vid Europeiska rådets möte den 15 oktober.

• Europeiska rådets slutsatser om migration, den 12 oktober 2015
• Utrikesrådet 12.10.2015

Rådet diskuterade den framtida förvaltningen av EU:s yttre gränser och antog slutsatser om återvändandepolitikens framtid.

• Rådets slutsatser om återvändandepolitikens framtid av den 8 oktober 2015
• RIF-rådet den 8–9 oktober 2015

EU:s inrikes- och utrikesministrar träffade sina motparter från Turkiet, Libanon, Jordanien och västra Balkan. De associerade länderna Schweiz, Norge, Liechtenstein och Island deltog också.

Konferensens syfte var att öka alla partners engagemang, stärka solidariteten och se till att flykting- och migrantströmmarna hanteras på ett ordnat sätt. Konferensen antog en förklaring.

• Förklaring från högnivåkonferensen om östra Medelhavsrutten och västra Balkanrutten
• Konferens om östra Medelhavsrutten–västra Balkanrutten den 8 oktober 2015

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik kom överens om att påbörja det första steget i etapp två i insatsen mot människosmugglare den 7 oktober 2015. Detta gör det möjligt att på öppet hav borda, genomsöka, ta i beslag och omdirigera misstänkta fartyg, i överensstämmelse med internationell rätt.

Kommittén kom också överens om att döpa om insatsen till ”Sophia” efter ett barn som föddes på ett fartyg som deltog i insatsen.

• Eunavfor MED EU beslutar att inleda den aktiva fasen av insatsen mot människosmugglare och döpa om den till ”Operation Sophia”

EU-ledarna enades om ett antal prioriterade åtgärder:

• tillgodose flyktingarnas akuta behov genom att hjälpa FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), Världslivsmedelsprogrammet, Libanon, Jordanien, Turkiet och andra länder
• hjälpa länderna på västra Balkan att hantera flyktingströmmarna
• ta itu med de grundläggande orsakerna till irreguljär migration i Afrika
• åtgärda situationen vid EU:s yttre gränser
• ge stöd till medlemsländer i främsta linjen genom att inrätta hotspots och säkerställa omplacering och återvändande

De diskuterade även hur man ska hantera de långsiktiga migrationsutmaningarna och uppmanade till förnyade diplomatiska ansträngningar vad gäller Syrien och Libyen.

• Uttalande – stats- och regeringschefernas informella möte den 23 september 2015
• Informellt möte mellan stats- och regeringscheferna den 23 september 2015

Rådet antog ett beslut om fastställande av en tillfällig och extraordinär mekanism för omplacering från Italien och Grekland till andra medlemsländer. Denna mekanism kommer att tillämpas på 120 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd.

• Rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland
• RIF-rådet 22.9.2015

Rådet antog det slutliga beslutet om fastställande av en tillfällig och extraordinär mekanism för omplacering från Italien och Grekland till andra medlemsländer. Denna mekanism kommer att tillämpas på 40 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd.

Ordförandeskapet utarbetade slutsatser som innehåller en handlingsplan för hur migrationskrisen ska kunna hanteras.

• Rådet enas om att 40 000 flyktingar ska omplaceras från Grekland och Italien
• Läs den fullständiga versionen av ordförandeskapets slutsatser
• RIF-rådet 14.9.2015

Rådet gjorde en positiv bedömning och enades om att villkoren för övergång till det första steget i etapp 2 hade uppfyllts. Bedömningen var ett led i de formella steg som krävs vid övergången till etapp 2 (öppet hav).

• Eunavfor MED Rådet gör en positiv bedömning när det gäller villkoren för övergång till det första steget i etapp 2 på öppet hav

Som ett led i genomförandet av den europeiska migrationsagendan från maj lade kommissionen fram ett andra paket med förslag för att lösa flyktingkrisen:

• ett förslag om akut omplacering från länder som befinner sig i främsta linjen av 120 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd
• en permanentomplaceringsmekanism för alla medlemsländer
• en gemensam europeisk förteckning över säkra ursprungsländer
• en effektivare politik för återvändande
• en handledning om offentlig upphandling för mottagningsarrangemangen
• åtgärder för att ta itu med den externa dimensionen av flyktingkrisen
• en förvaltningsfond för Afrika

• Paket med förslag från Europeiska kommissionen för att ta itu med flyktingkrisen (Europeiska kommissionen – pressmeddelande)

Inrikesministrarna enades om de olika medlemsländernas bidrag till omplaceringen och vidarebosättningen av personer i tydligt behov av internationellt skydd, sammanlagt 54 760personer.

De antog också slutsatser om fastställande av vissa tredjeländer som säkra ursprungsländer.

• RIF-rådet 20.7.2015

Med utgångspunkt i kommissionens agenda och diskussionerna i rådet enades EU:s ledare om en rad åtgärder inom följande områden:

• omplacering och vidarebosättning
• återvändande och återtagande
• samarbete med länder utanför EU

• Europeiska rådets slutsatser, 25–26 juni 2015
• Europeiska rådet 25–26.6.2015

EU har inlett Eunavfor MED, en insats till sjöss mot människosmugglare och människohandlare i Medelhavsområdet. Uppdraget ska genomföras i flera etapper, varav den första inriktas på övervakning och bedömning av nätverken för människosmuggling och människohandel.

• Rådet drar igång EU-insats till sjöss för att störa människosmugglare och människohandlare i Medelhavsområdet

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk gav ambassadör Pierre Vimont i uppdrag att leda förberedelserna inför konferensen i Valletta mellan EU och de afrikanska länderna.

• Donald Tusk utnämner Pierre Vimont till sitt personliga sändebud inför konferensen i Valletta, den 16 juni 2015

Vid rådets möte i juni diskuterade EU:s inrikesministrar olika aspekter av den europeiska migrationsagendan, som Europeiska kommissionen föreslagit, och genomförandepaketet för agendan.

De flesta delegationer välkomnade agendans innehållsrika och övergripande natur och blandningen av omedelbara åtgärder för att hantera den aktuella krisen och de föreslagna långsiktiga åtgärderna som bör leda till att det inrättas en europeisk migrationspolitik.

• RIF-rådet 15–16.6.2015

Två veckor efter det att den europeiska migrationsagendan hade lagts fram presenterade kommissionen ett första åtgärdspaket som ett svar på migrationskrisen:

• ett förslag om akut omplacering – från Italien och Grekland till andra medlemsländer – av 40 000 personer i behov av internationellt skydd
• en rekommendation där medlemsländerna ombeds att vidarebosätta 20 000 personer i behov av internationellt skydd från länder utanför EU
• EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter
• riktlinjer för upptagande av fingeravtryck
• ett offentligt samråd om framtiden för blåkortsdirektivet

• Paket med förslag för att ta itu med migrationskrisen, 27 maj 2015 (Europeiska kommissionen – pressmeddelande)

Efter Europeiska rådets särskilda möte den 23 april upprepade rådet att arbetet om sambandet mellan migration och utveckling behöver förstärkas. Rådet uppmanade Europeiska kommissionen och utrikestjänsten att ta fram konkreta åtgärder.

• Utrikesrådets möte (utvecklingsfrågor) den 26 maj 2015

Efter instruktioner från Europeiska rådet enades rådet om att inrätta en militär EU-insats, Eunavfor MED, för att krossa affärsmodellen för dem som ägnar sig åt människosmuggling och människohandel i Medelhavsområdet.

• EU-insats till sjöss inrättas av rådet för att störa människosmugglare i Medelhavsområdet

Rådet enades om att förstärka EU:s civila uppdrag i Niger för att stödja de nigeriska myndigheterna med att förhindra irreguljär migration och bekämpa relaterad brottslighet.

• Eucap Sahel Niger ska bidra till att förhindra irreguljär migration
• EUCAP Sahel Niger (Europeiska utrikestjänsten)

Den 13 maj 2015 antog Europeiska kommissionen en europeisk migrationsagenda. Där betonar man att migrationshanteringen behöver förbättras och understryker att detta är ett gemensamt ansvar.

Agendan omfattar alla aspekter av migrationshantering, och de inre och yttre aspekterna behandlas på ett helt integrerat sätt.

Man fastställer konkreta insatser och åtgärder på följande fyra områden:

• minska incitamenten till irreguljär migration
• rädda liv och säkra de yttre gränserna
• en stark asylpolitik
• en ny politik för laglig migration

Efter de tragiska händelserna på Medelhavet i april 2015, enades EU:s stats- och regeringschefer om att uppbåda alla krafter för att förebygga ytterligare förluster av människoliv till havs och för att åtgärda de grundläggande orsakerna till migration. De beslutade att inrikta insatserna på fyra huvudområden:

• förstärkning av närvaron till havs
• bekämpning av människosmugglare
• förebyggande av olagliga migrationsströmmar
• förstärkning av intern solidaritet och internt ansvarstagande

EU:s ledare framhöll vikten av kommissionens kommande meddelande om en europeisk agenda för migration och föreslog att man skulle ge möjlighet att diskutera migrationsfrågor med afrikanska och andra viktiga länder under toppmötet i Valletta.

De efterlyste också en snabb förstärkning av EU-insatserna Triton och Poseidon, med minst en tredubbling av de finansiella resurserna för 2015 och 2016.

• Extra möte i Europeiska unionens råd den 23 april 2015 – uttalande